I sin profession använder tandhygienisten tre olika kompetenser; faktakunskap, procedurkunskap och värdekunskap. Den praktiska yttringen av hennes värdekunskap - bemötandet - är dock otydlig i utbildningen och utbildningsresultatet blir därför slumpmässigt på detta område. Detta trots att bemötandet - såväl av experter som av patienter -numera anses utgöra en viktig del av vårdkvaliteten.   En av orsakerna till att bemötandet är otydligt i utbildningen är att det saknas teoretisk kunskap och teorier på området. Denna studie genererar en teoretisk beskrivning av patientens syn på bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård. Som metod användes Grounded Theory.   Det goda bemötandet beskrivs i tre kategorier: "att tandhygienisten bekräftar patienten", " att tandhygienisten visar patienten att hon vill henne väl" samt "att tandhygienisten betjänar patienten". Det dåliga bemötandet innefattar motsvarande tre kategorier; "att tandhygienisten ej bekräftar patienten alternativt förnekar patienten", "att tandhygienisten inte visar att hon vill patientens väl alternativt visar att hon vill henne illa" samt "att tandhygienisten inte betjänar patienten". Vidare visar resultaten att tandhygienisten uttrycker sitt bemötande genom verbal kommunikation och genom icke-verbal kommunikation via ögonen, händerna eller kroppshållningen. Hon uttrycker det också genom sin attityd gentemot patienten (i form av förhållningssätt) eller i omhändertagandet av patienten.   Ett gott bemötande får bl a de konsekvenserna att patienten tar till sig informationen, blir mer motiverad till egenvård och koopererar bättre medan ett dåligt bemötande har motsatt effekt. Vidare resulterar ett gott bemötande i att patienten rekommenderar tandhygienisten till bekanta medan ett dåligt får henne att sluta behandlingen och byta behandlare. Bemötandet har alltså betydelse för såväl patientens munhälsa som för tandhygienistens konkurrenskraft på marknaden.   Med hjälp av denna teoretiska beskrivning av bemötandet och dess konsekvenser i munhälsovård kan man för det första få ett verktyg att inom utbildningen undervisa såväl teoretiskt som praktiskt i bemötande. För det andra kan beskrivningen ligga till grund för att generera teori och  för att utföra kvantitativt beskrivande studier inom området bemötande i munhälsovård.

Bakgrund: God munhälsa har betydelse för hälsa och livskvalitet. För patienter som drabbats av stroke kan nedsatt egenvårdsförmåga orsaka svårigheter att upprätthålla en god munhälsa på egen hand. Munhälsovård ingår i sjuksköterskans omvårdnad som ska främja hälsa, förebygga sjukdom, återställa hälsa och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans utförande av munhälsovård hos patienter som drabbats av stroke.Metod: Studien var en allmän litteraturstudie med induktiv ansats. Åtta artiklar valdes ut till resultatet och data bearbetades med innehållsanalys. Resultat: Munhälsovård tillhandahölls inte effektivt på grund av avsaknad av kompetens och utbildning bland sjuksköterskor samt prioritering av andra medicinska uppgifter. Tidsbrist och bristande resurser utgjorde hinder för en adekvat munhälsovård. Hälsotillstånd och ovilja gentemot omvårdnadsområdet hos de som drabbats av stroke påverkade utförandet av munhälsovård. Konklusion: Kunskap bland sjuksköterskor och patienter var bristfälligt och arbetsmiljöfaktorer som arbetsbelastning och tidsbrist har resulterat i låg prioritering av omvårdnadsområdet. Tydligare riktlinjer, rutiner och utbildning kan förbättra munhälsovården hos patienter som drabbats av stroke. / Background: Good oral health is important for health and quality of life. For patients who suffered a stroke, impaired self-care can cause difficulties in maintaining good oral health on their own. Oral health care is part of the nurse’s care, which is to promote health, prevent disease, restore health and relieve suffering. Aim: The aim was to highlight factors affecting the nurse’s execution of oral health care in patients who had suffered a stroke. Method: The study was a general litterature study with an inductive approach. Eight articles were selected for the result and data were processed with content analysis. Results: Oral health care was not provided effectively due to lack of skills and training among nurses and prioritization of other medical tasks. Lack of time and resources were obstacles for an adequate oral health care. Patients who suffered a stroke’s health status and reluctance towards the nursing field influenced the performance of oral health care. Conclusions: Knowledge among nurses and patients were deficient and work environment factors such as workload and lack of time have resulted in low prioritization of the nursing area. Clearer guidelines, routines and training can improve oral health care in patients who suffered a stroke.

No description available.