• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 34
  • Tagged with
  • 34
  • 12
  • 10
  • 10
  • 9
  • 8
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Andraspråksundervisning : Språket - nyckeln till skolframgång

Sahlin, Kristina January 2016 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka verksamma lärares uppfattningar av vilka faktorer som lärare uppfattar särskilt framgångsrika vid andraspråksinlärning. Den kvalitativa undersökningen gjordes i en språkintroduktion på en gymnasieskola med fem verksamma lärare med adekvat kompetens i andraspråksutveckling. Genom semistrukturerade intervjuer ringades lärarnas tankar och uppfattningar kring arbetssätt och andraspråksutveckling in. Informanternas uppfattningar visade att det finns en mängd individuella faktorer som påverkar andraspråksinlärning. Utbildningsbakgrund, motivation och språkbegåvning var några påverkansfaktorer som framträdde. Studien synliggjorde också ett möster av att informanterna önskar uppnå en inkluderad verksamhet samt att gemensamma strategier, strukturer, samsyn och samverkan i verksamheten önskas förbättras och tydliggöras, vilket också är vad referenslitteraturen inom områder förespråkar samt överensstämmer med styrdokumentens intentioner. / <p>Godkännande datum: 2016-06-05</p>
2

Perspektiv på läxor : en studie om läxor utifrån stress, jämlikhet, skolframgång och individualisering

Fellenius, Anna, Landberg, Malin January 2009 (has links)
Denna uppsats fokuserar på läxor ur fyra perspektiv: stress, jämlikhet, skolframgång och indivudualisering. Syftet var att ta reda på elevers, föräldrars och lärares åsikter om läxor ur aspekterna ovan. Vi använde oss av frågeformulär som metod och sedan analyserades svaren mot tidigare forskning. Resultetet pekade på att elever sällan kände till syftet med läxan men uppfattade den som viktig för betygen. Föräldrar ansåg att läxan var en viktig länk mellan hemmet och skolan trots att den ibland tog mycket tid från fritidsaktiviteter. Lärarna tyckte att det viktigaste med läxan var repetition, i övrigt kunde deras syften variera från person till person. Den viktigaste slutsats vi kom fram till var att läxor problematiserades alldeles för lite i det svenska skolväsendet och att dess syfte inte alltid var tydligt för elever och föräldrar.
3

Motivation och kreativitet i grundskolan : En enkätstudie om en grupp elevers upplevda lärandemiljö i år 8

Bergman, Angelica January 2012 (has links)
Skolverket (2009:5) har i sin alarmerande rapport kommit fram till att resultaten i svensk skola dalar kraftigt. Många elever når inte godkända mål när de lämnar grundskolan. Anledningen till varför det ser ut så är självklart mångfacetterad, men jag funderar på om en anledning kan vara att elever idag kanske fått en annan inställning till skolgång och utbildning. Det är intressant att studera hur elever på högstadiet upplever sin lärandesituation. Huvudsyftet med studien var att synliggöra elevers uppfattningar om motivation och kreativitet i relation till hur de upplever sin nuvarande lärandesituation i skolans miljö och arbetssätt. Det första delsyftet var att få en bild av elevernas uppfattningar gällande om och på vilka sätt motivation och kreativitet förändrats mellan grundskolans tidigare år och grundskolans senare år. Det andra delsyftet handlade närmare om elevernas upplevelser av vilka sätt/arbetssätt som ökar motivation och kreativitet hos högstadieelever i framtidens moderna skola. Studien är viktig för att motivation är en förutsättning innan lärande kan ske, menar Körling (2009). En kvalitativ metod med frågeformulär med vissa kvantitativa inslag har använts. Urvalet är 32 högstadieelever på en högstadieskola i Sverige. Resultaten visar att ungefär hälften av eleverna känner sig omotiverade och stressade inför sin lärandesituation. De upplever att det är för mycket teoretiskt innehåll och önskar sig mer av praktiska och estetiska inslag i klassrumssituationen. De vill även att flera hjälpmedel som teknisk utrustning används. Slutsatserna är flera. Det nuvarande skolsystemet bör radikalt förändras för att uppnå de visioner som styrdokumenten innehåller. Skolan dödar till viss del elevers kreativitet och skolan behöver bli bättre på att individanpassa för att ta tillvara på de lärstilar och intelligenser som passerar skolan. Målet att alla elever ska ha tillgång till en likvärdig utbildning är inte uppnått. Styrdokumenten skulle kunna vara ännu tydligare utformade för att öka möjligheter att uppnå det eleverna efterfrågar. Lärare behöver kontinuerligt och medvetet reflektera över sin yrkesroll för att bli ännu bättre. Även om skolan har ett stort ansvar här så är det viktigt att vara medveten om att det finns andra bidragande orsaker till bristande skolframgång för elever som lämnar grundskolan.
4

En undervisning där alla kan förstå : Om språkinriktad undervisning i ett andraspråksperspektiv

Wigh, Helén January 2010 (has links)
Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer &amp; Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där alla elever utvecklar kunskap och språk.
5

Socialisation i förortens skolor : Pedagogers erfarenheter kring arbetet med elever på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden / Socialization in suburban schools : Educators experiences of working with pupils at schools in socioeconomically and ethnically segregated neighbourhoods.

Götesson, Rickard, Frostfeldt, Nils January 2016 (has links)
Syftet med studien var att belysa pedagogers upplevelser av hur man på skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden arbetar för att få alla elever att klara kunskapsmålen, liksom vad som anses vara de största utmaningarna. Sex stycken semistrukturerade intervjuer har genomförts på två olika skolor i socioekonomiskt och etniskt segregerade områden. Studien är kvalitativ och intervjuerna har tolkats utifrån en hermeneutisk forskningstradition. Två teoretiska utgångspunkter har legat till grund för analysen: Socialisation samt utveckling och lärande. Resultatet visar att skolorna arbetar mycket individanpassat med de mest utsatta eleverna och att de genom olika insatser strävar mot en god skolmiljö, goda relationer, trygghet, få eleverna att känna sig delaktiga och bli mer intresserade av skolan. Den största utmaningen pedagogerna upplever på skolorna är språket. Den låga språkutvecklingen hos eleverna tycks snarare bero på områdesstrukturen än på en ovilja att lära sig. Skolorna lägger därför mycket resurser på svenska som andraspråkslärare och studievägledare.
6

Det är relationen som gör allt Relationsskapande och relationens betydelse för elever i beteendeproblem : några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv

Borglund, Åsa, Smideborg, Anette January 2022 (has links)
Studien syftar till att få en förståelse till några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv på relationsskapande och relationens betydelse för elever i beteendeproblem. Resultatet visar att lärarens skicklighet att utveckla positiva och stöttande relationer är avgörande för elevernas motivation och skolframgång. Respondenterna efterfrågar mer tid och fler tillfällen att möta sina elever och samtala kring det som sker i andra sammanhang än i skolkontexten. Dessa tillfällen ses som viktiga för att kunna bygga och upprätthålla goda relationer till alla elever. Relationskompetens innebär för läraren att ha en fingertoppskänsla, att kunna läsa av elevens känslor och mående, samt att vara intresserad av elevens liv. Deltagarna lyfter fram att relationskompetens kan vara en inneboende förmåga eller en förmåga som går att öva upp. Vidare visar vår studie att det är lärarens ansvar att bygga och upprätthålla goda relationer till elever i beteendeproblem. Beteendeproblem handlar för respondenterna om att eleven uppvisar olika beteenden beroende på vilken kontext hen befinner sig i. Orsaken till beteendeproblem uppges exempelvis bero på oförutsägbarhet och otydliga förväntningar på eleven. I resultatet framgår, i likhet med tidigare forskning, att goda relationer mellan lärare och elev är av stor vikt, speciellt till elever i beteendeproblem, för att eleven ska känna motivation till skolan och därmed nå skolframgång.
7

Perspektiv på läxor : en studie om läxor utifrån stress, jämlikhet, skolframgång och individualisering

Fellenius, Anna, Landberg, Malin January 2009 (has links)
<p>Denna uppsats fokuserar på läxor ur fyra perspektiv: stress, jämlikhet, skolframgång och indivudualisering. Syftet var att ta reda på elevers, föräldrars och lärares åsikter om läxor ur aspekterna ovan. Vi använde oss av frågeformulär som metod och sedan analyserades svaren mot tidigare forskning. Resultetet pekade på att elever sällan kände till syftet med läxan men uppfattade den som viktig för betygen. Föräldrar ansåg att läxan var en viktig länk mellan hemmet och skolan trots att den ibland tog mycket tid från fritidsaktiviteter. Lärarna tyckte att det viktigaste med läxan var repetition, i övrigt kunde deras syften variera från person till person. Den viktigaste slutsats vi kom fram till var att läxor problematiserades alldeles för lite i det svenska skolväsendet och att dess syfte inte alltid var tydligt för elever och föräldrar.</p>
8

En undervisning där alla kan förstå : Om språkinriktad undervisning i ett andraspråksperspektiv

Wigh, Helén January 2010 (has links)
<p>Det är ett övervägande antal flerspråkiga elever av den grupp elever som inte uppnår godkända betyg i skolan, vilket bland annat beror på att undervisningen inte tar hänsyn till deras språkutveckling. Det medför att många flerspråkiga elever inte förstår undervisningen de deltar i. Genom förståelse inhämtar eleverna kunskap och utvecklar sitt språk, vilket ger goda möjligheter att nå skol- framgång. I denna uppsats belyser jag problematiken runt undervisningen i vår mång­kulturella skola där syftet är att söka svar på vad en god undervisning innehåller. En ledstjärna har varit vad Hajer & Meestringa (2010) talar om som ”språkinriktad undervisning”. Forskningen visar att skolan måste låta både språk och kunskap utvecklas samtidigt hos varje elev, då det tar tid att lära sig ett andraspråk. I resultatet presenterar jag tre kvalitativa inter­vjuer med klasslärare som har erfarenhet av att undervisa andraspråkselever. Intervjuerna visar att det finns lärare som tagit steget mot en undervisning, där de värnar om att varje elev ska förstå det de gör på lektionerna. En av lärarna i intervjugruppen har kommit längre än de andra i sitt tänkande runt pedagogiken i ett andraspråksperspektiv, vilket delvis beror på om de har ut­bildning i ämnet svenska som andraspråk eller ej. En viktig slutsats i uppsatsen är att lärare aktivt måste ta del av det som andraspråksforsk­ningen kommit fram till och ta ett steg närmare mot en mer jämställd skola, där <em>alla</em> <em>elever</em> utvecklar kunskap och språk.</p>
9

Ett samarbete för en knäckt kod? : En komparativ fallstudie om rollfördelning mellan hem och skola vid läs- och skrivsvårigheter.

Gustafsson, Eva-Marie, Sjöstedt, Josefin January 2008 (has links)
Vi har studerat ett material som syftar till ett tidigt samarbete mellan hem och skola för att upptäcka barn med läs- och skrivsvårigheter. Studien har genomförts som en komparativ fallstudie, där två vitt skilda kommuner utgjort grunden. Fallbeskrivningarna består av intervjuer, fältanteckningar och delresultat från en större enkätundersökning som genomförts av materialets upphovsmän. Genom att jämföra två olika fall hoppades vi kunna se och beskriva likheter och skillnader och därmed kunna dra slutsatser kring materialets effekter på ett djupare plan. Undersökningen visar på två scenarion gällande effekterna av materialet, ett positivt och ett negativt. Lärarnas inställning till materialet och hur de väljer att presentera det för föräldrarna är styrande i vilka effekter det får. The study involves a collection of material compiled by “Kod-Knäckarna”. The purpose of the material is to provide early support and to detect pupils with reading and writing difficulties at an early stage by parents-teachers cooperation. The study designed as a comparative case study and consists of two different cases. Which are edified by interviews, observations and a intermediary report from a more extensive questionnaire survey initiated by “Kod-Knäckarna”. By comparing two different cases we hope that we will be able to relate and describe similarities and differences between the both cases and to make conclusions according the effects of the material. The study finds two current scenarios, one positive and one negative. The teachers attitude towards the material and the course of action they have while introducing it to the parents is directly connected to what result and effects the material benefit.
10

Förutsättningar för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass – ur ett lärarperspektiv : “Det behövs mer tid och vi lärare behöver fortbildas” / Preconditions to teach newly arrived pupils in regular classes – teachers´ perspective

Isaksson, Natalie January 2013 (has links)
Studiens övergripande syfte var att utifrån ett lärarperspektiv undersöka vilka förutsättningar det finns för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Lärares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlända elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsättningar det finns för att bedriva undervisningen med hänsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. Frågeställningarna undersökte om lärarna anser att resurser för att undervisa nyanlända är tillräckliga, hur lärare upplever nyanlända elevers förutsättningar för en framgångsrik skolgång och om lärarna anser att de har tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever i ordinarie klass. Studien har genomförts på en skola i en mellanstor svensk kommun, med lärare som undervisar i årskurs 4-9. En kvantitativ enkät, med en kvalitativ ansats där några frågor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer användes som metod. Resultatet visade att lärarna ansåg att det behövdes mer resurser och att samarbetet mellan yrkesgrupper som ansvarar för nyanlända elevers utbildning måste förbättras. Lärarna ansåg inte att de hade tillräcklig kompetens för att undervisa nyanlända elever, och bedömde att nyanlända elever har särskilt svårt att nå uppsatta kunskapsmål. Detta förklarades med att kraven på språklig förmåga i den nya läroplanen är höga, vilket gör att nyanlända elevers chans att nå högre betyg är begränsad. Ett ytterligare resultat av studien visade att lärarna upplevde tidsbrist, och att nyanlända elevers språksvårigheter ansågs vara ett stort hinder vid undervisning i ordinarie klass.

Page generated in 0.084 seconds