I skolan råder ett pågående reformarbete för att öka elevernas måluppfyllelse. Nya metoder och förhållningssätt gör entré i en pressad skolvardag. En av dessa metoder är Lösningsfokus (LF). Syftet med denna studie var att undersöka om och hur LF har en funktion i skolans arbete mot att nå måluppfyllelse. Studien syftade också till att jämföra LF med relationell pedagogik och utforska hur de båda bidrar i skolans praktiska undervisningsarbete. För att svara på frågeställningarna genomfördes en explorativ jämförande litteraturstudie. I studien framkom att LF kan bidra med verktyg för att stimulera elevers resurser och motivation för att nå ett mål och finna lösningar på avgränsade problem. Resultatet från artiklarna om relationell pedagogik tyder på att autentiska pedagogiska relationer underlättar lärandet och kan därmed ge eleverna större förutsättningar att nå de nationella målen för skolan. Relationens betydelse för lärande framträder som viktig i både LF och relationell pedagogik. I de studerade artiklarna om relationell pedagogik är det tydligt att den mellanmänskliga relationen är fundamental för god undervisning. Relationen är den plats där lärande sker och central för elevens utveckling mot att uppnå skolans mål. I LF kan relationen ses som ett medel för att nå måluppfyllelse. Både LF och relationell pedagogik framhåller ett icke auktoritärt förhållningssätt där elevens verklighet beaktas och respekteras. Fortsatt forskning på hur LF och relationell pedagogik skulle kunna kombineras vore ett värdefullt kunskapstillskott till skolans praktik.

Backman Hedin, Marie (2019). Framgångsfaktorer i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap. Lärande och samhälle, Malmö Universitet. 90 hp. Jag vill utifrån pedagogers och elevers tankar och upplevelser bidra med kunskap kring hur arbetet kan se ut i en delvis integrerad särskild undervisningsgrupp, för att skapa en så gynnsam utveckling som möjligt för dessa elever. Syftet med studien är att synliggöra några pedagogers och elevers tankar och upplevelser av språkutvecklande arbetssätt, fördelar respektive nackdelar med en särskild undervisningsgrupp och deras tankar om inkludering och exkludering i en särskild undervisningsgrupp för elever med NPF, med stöd av följande frågeställningar: 1/ Hur arbetar pedagogerna i ett språkutvecklande syfte och vad anser de vara framgångsfaktorer för elevernas utveckling? 2/ Hur upplever eleverna språkutvecklingen i den särskilda undervisningsgruppen? 3/Hur tänker pedagogerna och eleverna kring fördelar respektive nackdelar med den särskilda undervisningsgruppen? 4/ Hur tänker pedagogerna och eleverna kring inkludering och exkludering? Studiens resultat tolkas med teoretiska förankring i ett sociokulturellt perspektiv (Säljö, 2014) samt i ett kategoriskt/relationellt perspektiv (Emanuelsson m.fl. 2001). Den övergripande analysen inspireras av en hermeneutisk ansats (Thurén, 2014). Det empiriska materialet består av semistrukturerande intervjuer, (Kvale & Brinkman, 2014) med fyra pedagoger och två elever. Resultaten visar på att struktur, tydlighet, förberedelser och samarbete med elevernas välmående i fokus, leder till framgång för kunskapsutveckling. Samtliga pedagoger upplever att samarbetet med övriga pedagoger och mentorer på skolan behöver förbättras Pedagogerna upplever till viss del att ledningen inte är tillräckligt synlig i verksamheten, vare sig beträffande organisation eller utveckling. Varken pedagoger eller elever ser några nackdelar med den delvis integrerade särskilda undervisningsgruppen, utan upplever detta arbetssätt som en förutsättning för lärande. Resultaten visar vidare på vikten av 4 att strukturerade utvärderingar av denna undervisningsgrupp görs kontinuerligt. Elevernas skolmiljö måste ses ur ett relationellt perspektiv. Informanterna upplever att detta är ett bra sätt att undervisa elever med NPF, då eleverna får möjlighet att tillhöra både den Lilla klassen och den Stora. Det finns alltid utvecklingsmöjligheter inom skolan, såsom beträffande samarbetet med övriga pedagoger, och att få ledningen att engagera sig mera i verksamheten. Resultatet har fått mig att förstå hur svårt och tufft det kan vara för elever med NPF, att fungera i skolans värld. Jag menar att speciallärare och specialpedagoger har ett oerhört viktigt uppdrag tillsammans med elevhälsan och skolledning i detta arbete. Vi här kan arbeta för att se till att hela elevens skolsituation tas hänsyn till, ut ett relationellt perspektiv.

Nyanlända och flerspråkiga elever är en grupp som missgynnas av att flerspråkighet inte lyfts in som en resurs i undervisningen och att de inte möter ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i tillräcklig utsträckning. Syftet med studien är att som speciallärare inom språk-, läs och skrivutveckling genomföra en intervention med mål att utveckla undervisningen tillsammans med två ämneslärare på ett sätt som ger eleverna möjlighet att använda ett pedagogiskt transspråkande som en resurs i sin språk- och kunskapsutveckling. Studiens avgränsas till en klass i årskurs 6 och två lärare som arbetar tillsammans i klassen. Genom observationer, handledande samtal och datorstödda intervjuer framträder behovet av tid, vägledning och stöd för lärarna när det gäller att arbeta transspråkande och språk- och kunskapsutvecklande. Även behov av en ökad samverkan mellan skolans olika aktörer framträder. Vad som också syns tydligt är en medvetenhet om vikten av att bejaka elevernas flerspråkighet och en positiv attityd till flerspråkighet hos ämneslärarna. Ingen betydande skillnad i lärarnas praktik kan skönjas efter interventionen. Detta kan ha sin förklaring både i det lärarna säger; att de behöver tid, stöd och fortbildning samt interventionens begränsade omfattning. Speciallärarens fördjupade ämneskunskaper och uppdrag att verka som ett stöd för ämneslärare skapar dock ingångar för att utveckla ett proaktivt arbete för att förhindra att nyanlända och flerspråkiga elever hamnar i sårbara situationer. Detta efterfrågas explicit av lärarna i interventionsstudien.

Andersson, Madelene (2020). Att lyckas i skolan som flicka med adhd – en systematisk forskningsöversikt över främjande faktorer. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragDetta examensarbete förväntas bidra med kunskap och förståelse, ur ett internationellt perspektiv, kring flickor med diagnosen attention deficit hyperactivity disorder, adhd. Det förväntade kunskapsbidraget ligger också i att presentera strategier för att kunna arbeta främjande när det gäller skolframgång för flickor med adhd. Syfte och frågeställningSyftet är att öka kunskaperna kring adhd hos flickor samt att belysa vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, som främjar skolframgång hos flickor som är diagnostiserade med adhd.Frågeställningen som denna uppsats har för avsikt att svara på är; vilka faktorer, på skol- och organisationsnivå, är centrala när det gäller skolframgång hos flickor med adhd? TeoriI examensarbetet tar jag ett systemteoretiskt perspektiv och utgår ifrån tesen att faktorer för elevers skolframgång kan vara beroende av hur skolan som organisation ser ut. Utgångspunkten är också Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell med fokus på skolan som system. Slutligen väljer jag också att titta på resultaten utifrån artikelförfattarnas specialpedagogiska perspektiv. MetodDetta examensarbete är en systematisk forskningsöversikt med fokus på vetenskapliga forskningsartiklar, publicerade under de senaste nio åren. ResultatResultatet visar att de faktorer som är centrala när det gäller att främja skolframgång för flickor med adhd är tidig diagnostisering, förebyggande arbete och lärarens stöd. Resultatet visar också att det inte finns några direkta skillnader i de symptom som flickor och pojkar uppvisar vid adhd. Istället finns det en skillnad i hur ofta flickor och pojkar uppmärksammas för sina svårigheter, flickor uppmärksammas i mindre utsträckning än pojkar. Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagoger verksamma inom skolan har en viktig roll när det gäller arbetet med flickor med adhd då specialpedagoger ofta har ett helhetsperspektiv över verksamheten och dess behov och förutsättningar. Med en djupare förståelse och en större kunskap om flickor med adhd och främjande faktorer för skolframgång för dessa eleverna kan flera personer arbeta förebyggande och främjande för att ge elever förutsättningar för att lyckas i skolan.

SammanfattningTonning, Pernilla (2017). Flickor med adhd i gymnasiet – Röster om skolvardag, stöd och motivation Girls With adhd in Upper Secondary School – Voices on Everyday School Life, Interventions and Motivation. Specialpedagogprogrammet, Lärande och Samhälle, Skolutveckling och Ledarskap, Malmö Högskola.Förväntat kunskapsbidragDen här undersökningen vill ge röst åt några flickor med adhd för att genom deras erfarenheter förbättra kunskapen om denna elevgrupp och därmed också deras skolmässiga förutsättningar.SyfteSyftet med denna studie är att utifrån nedanstående specifika frågeställningar undersöka vilka upplevelser några flickor med adhd har av sin skolgång. Detta för att öka förståelsen för deras skolvardag och bättre kunna möta deras behov. För pedagogperspektiv intervjuas även lärare.FrågeställningarHur upplever dessa flickor sin skolvardag? Vad pekar de på i skolarbetet som fungerar respektive inte fungerar, stöttar respektive hindrar? Hur ser de på motivation och vad främjar respektive hämmar motivationen? Vad är lärarnas erfarenheter av att undervisa flickor med adhd?TeoriStudien utgår från en hermeneutisk, socialkonstruktionistiskt ansats samt diskursbegreppet.MetodDen halvstrukturerade livsvärldsintervjun, vars syfte är att kartlägga hur människor upplever olika fenomen i sin livsvärld (Kvale & Brinkmann, 2009) har använts för att samla empirin. Både enskilda och gruppintervjuer genomfördes, transkriberades, genomlästes för att hitta teman, analyserades och tolkades.ResultatNär intervjuerna analyserats framstod fyra temaområden som särskilt framträdande i det flickorna lyfte fram som viktigt i skolsituationen: Relationer och bemötande, Förståelse och stöd, Strategier och anpassningar samt Motivation, intresse och vilja. Goda relationer, främst med läraren men också med klassen, vänner, anhöriga eller andra viktiga personer, liksom dessa människors förhållningssätt och bemötande är faktorer som enligt flickorna starkt bidrar till en positiv upplevelse av skolan. Med en god vilja och en positiv inställning kommer man långt.Att omgivningen, och då speciellt lärarna, har förståelse för de begränsningar och konsekvenser en adhd-diagnos kan föra med sig i skolsituationen anges också som en framgångsfaktor eftersom läraren då har lättare att stötta eleven och sätta sig in i hennes situation. Flickorna beskriver initierat vilka strategier de tycker fungerar och vilka anpassningar de behöver. Bland sådant som fungerar nämner de skickliga lärare, välplanerad och varierad undervisning, strukturerade och tydliga uppgifter och att ha inflytande över den egna studiesituationen. Samtliga uppger också sin medicinering som en starkt bidragande orsak till att skolan fungerar.När det gäller motivation gör flickorna kopplingar både till intresse och vilja. Om inte den inre motivationen infinner sig – något som enligt Modesto-Lowe et al. (2013) är en av svårigheterna för personer med adhd – pekar de på faktorer i omgivningen, som varierad lärmiljö, lärarens sätt samt rätt stöd, som kan hjälpa igång den. Lärarna ger uttryck för att vilja se individen och inte diagnosen när det gäller att bygga relationer och genomföra undervisning för flickor med adhd. De vill anpassa för och möta elevens behov samtidigt som de också vill stötta till en allt större personlig utveckling och ansvarstagande. Lärarna är medvetna om vilka konsekvenser adhd kan få i skolsituationen och förhåller sig aktivt till detta vid planering och under lektioner. De nämner flera strategier och anpassningar som de upplever fungerar i arbetet med dessa elever men ger också uttryck för frustration över att tid och resurser inte alltid tillåter att de tillämpas fullt ut. De känner att de lämnas ensamma i arbetet och efterlyser mer samarbete och samverkan kring denna elevgrupp.Specialpedagogiska implikationerSpecialpedagogen kan verka för att skapa forum för samarbete, erfarenhetsutbyten och kompetensutveckling kring frågor som gäller adhd för att stärka pedagogerna i deras yrkesroll och öka samarbetet och utbytet dem emellan. Denna kan också introducera vetenskapligt underbyggda undervisningsmetoder som både stöttar elevens behov av struktur och tydlighet och lärarens behov verktyg att använda sig av i undervisningen av flickor med adhd. SlutsatsFlickorna visar stor medvetenhet om sina behov och är fullt kapabla att kommunicera dem till den omgivning som är beredd att lyssna. Genom att bygga relationer och ta tillvara på denna kunskap kan skolan ge dessa flickor de bästa förutsättningarna för att lyckas i skolarbetet.Nyckelord: Anpassningar, flickor med adhd, motivation, strategier, skolframgång.

Skolverket konstaterar att man kan se en förbättring när det kommer till elevernas engagemang i skolarbetet, relationerna till lärarna och deras attityd när det kommer till undervisningen. Dock finns det fortfarande forskning som pekar på elever har förmågan att prestera ännu bättre i skolan än vad gör, och nöjer sig därmed ett lägre betyg trots att de har potential till att få ett högre betyg. Detta har väckt vårt intresse. Syftet med denna uppsats är därför att ta reda på varför vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet. Vi valde att utgå ifrån en frågeställning som lyder “Vilka faktorer bidrar till att vissa elever presterar bättre i gymnasiet till skillnad från högstadiet?” Vi använde oss av en kvalitativ metod för att besvara frågeställningen. Det var fyra informanter som deltog i intervjuerna. Alla informanter är elever på ett gymnasium från en specifik skola i södra Sverige. Resultatet analyserades utifrån våra intervjusvar och två teorier, Pierre Bourdieus teori om fält, kapital och habitus och Hodkinson & Sparkes Careership theory som har vidareutvecklat Bourdieus teori. Vi kom fram till  att vårdnadshavarengagemang, kamratskap, utanförskap, lärande identitet, ändrat perspektiv på betyg och trygghet och miljö var faktorer som påverkade informanterna mest till att förbättra sina betyg i gymnasiet. Fortsättningsvis diskuterade vi förslag på hur man vidare kan forska och fördjupa sig inom detta ämne.

Syftet med den här litteraturstudien är att öka kunskapen om en i Sverige än så länge okänd metod, biblioterapi, hur den kan användas i den specialpedagogiska undervisningen av det socio-emotionella lärandet, för att utveckla problemlösningsförmågor och för att utveckla strategier för coping. En övergripande frågeställning kan sammanfattas med: vad säger forskning om biblioterapi i den specialpedagogiska undervisningen? Studien förhåller sig till en bakgrund av att det finns ett tomrum på metoder för några av de ansvarsområden som vilar på skolan, något som skapar en känsla av otillräcklighet hos många lärare som ofta har en diger ämneskompetens och är skickliga på att förmedla kunskaper på olika sätt. Arbetets utgångspunkt är en idé om att en lär-och arbetsmiljö som kännetecknas av psykiskt välbefinnande hos elever och personal är främjande för lärande och kunskapsutveckling. Studien kan beskrivas som en induktiv systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och följer Wolfsvinkel, Furtmueller och Wilderoms (2013) guide för att genomföra litteraturstudier med grundad teori. Materialet omfattade nio vetenskapliga artiklar som kodades och kategoriserades och de mest framträdande begreppen analyseras i studiens analysdel ur ett  kognitionspsykologiskt perspektiv. Resultatet visar att biblioterapin är en effektiv kompletterande metod inom specialpedagogiskt arbete av framför allt socioemotionella förmågor, problemlösningsförmågor och copingstrategier och diskuteras i förhållande till tidigare forskning. Där diskuteras också teori-och metodval, samt ges förslag på vidare forskning.

<p>This essay is a study about school success for immigrant pupils whose ages are between 16 and 19 years when they arrive to Sweden.</p><p>The purpose of this study is to examine pupils difficulties in the school and the faktors which affect their success in the school and even possibilities which they can be offered by the school.</p><p>This research carried out at two upper secondary schools in the municipality of “Södertälje”. The method which I have used is a qualitative research method which depends on interviews.</p><p>The results of the research shows pupils difficulties and the different faktors which influence their success in the school.</p><p>My conclusions are that these pupils have many difficulties and to reach a successful schooling, the shcool have to give these pupils a variety of possibilities which builds with pupils self possibilities a foundation for a good and successful schooling.</p><p>The research also shows that the both schools are not giving enough possibilities to these pupils. The education system in these schools doesn’t fits for multi – lingual pupils. The pupils in these schools are trying to adapt themselves to the education system.</p>

Jag har i denna studie haft som syfte att undersöka hur förmågan att skriva för hand ser ut för elever i mellanstadieålder i en svensk grundskola. Mitt syfte har också varit att undersöka om det finns ett samband mellan förmågan att skriva för hand och förmågan att skriva med textkvalitet. För att nå svar på mina frågeställningar genomförde jag en undersökning där 25 elever deltog. Undersökningen innehöll fyra testdelar som vardera var designade för att mäta olika delar i förmågan att skriva för hand och även ämnade att synliggöra förmågan att skriva med textkvalitet. Den forskning som ligger till grund för den här studien visar att det finns ett samband mellan en automatiserad förmåga att skriva för hand, förmåga att skriva med textkvalitet och skolframgång. Orsaken till detta samband förklaras av forskningen i hur olika minnesstrukturer kan användas och avlastas vid automatiserade förmågor jämfört med icke automatiserade förmågor. Resultatet av studien visar att det finns en stor variation i den undersökta elevgruppens förmåga att skriva för hand. Tydliga tendenser pekar även på att det finns ett samband mellan en automatiserad förmåga att skriva för hand och en förmåga att skriva med textkvalitet.

This essay is a study about school success for immigrant pupils whose ages are between 16 and 19 years when they arrive to Sweden. The purpose of this study is to examine pupils difficulties in the school and the faktors which affect their success in the school and even possibilities which they can be offered by the school. This research carried out at two upper secondary schools in the municipality of “Södertälje”. The method which I have used is a qualitative research method which depends on interviews. The results of the research shows pupils difficulties and the different faktors which influence their success in the school. My conclusions are that these pupils have many difficulties and to reach a successful schooling, the shcool have to give these pupils a variety of possibilities which builds with pupils self possibilities a foundation for a good and successful schooling. The research also shows that the both schools are not giving enough possibilities to these pupils. The education system in these schools doesn’t fits for multi – lingual pupils. The pupils in these schools are trying to adapt themselves to the education system.