Vem vänder vindarna är en intervjustudie av Annika Sundström och Hedvig Enmark. Studien belyser frågor om utbildning utifrån intervjuer med fem elever på gymnasiet. Utbildning och lärande är en viktig byggsten i samhället som förbereder människor för framtiden. Tidigare forskning visar att socioekonomisk bakgrund är en stor grund till varför det finns skillnader i utbildningsresultat mellan olika individer. Andra faktorer som har visats i tidigare forskning är effekter av kön, närmare bestämt att pojkar tenderar att ha lägre betyg eller hoppa av skolan tidigt i större utsträckning, jämfört med flickor. Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som gör att vissa elever har lyckats vända trenden och presterar bättre efter deltagande i introduktionsprogrammet, Individuellt alternativ på gymnasiet. Intervjuer med fem pojkar på en gymnasieskola i Stockholm har använts för att uppnå uppsatsens syfte. Genom teorier om kulturellt, ekonomiskt och socialt kapital analyseras det empiriska material både ur mikro - och mesoperspektiv. I analysen används även teorier om maskuliniteter. Resultatet visar att den största anledningen till att pojkarna i studien klarat att vända sina dåliga skolresultat till det bättre, är byte av skolmiljö. Under året/åren på introduktionsprogrammet har de bemötts annorlunda än tidigare. På introduktionsprogrammet får de nya, positiva relationer med lärarna på skolan. Tillsammans med andra faktorer har detta lett till att pojkarna läser in grundskolebetygen tämligen snabbt och sedan har de gått vidare till olika yrkesprogram. Med största sannolikhet kommer dessa pojkar även att gå ut gymnasiet med en fullständig gymnasieexamen.

No description available.

<p>There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector.</p><p>This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds?</p><p>To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist<strong> </strong>Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory.</p><p>The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.</p>

There are many different ways to control an organisation. In cultural organisations, it has become more common to have several directors working simultaneously. Often, different individuals possess different cultural and economic experience, thus a variety of backgrounds provides a more thorough scope of expertise and knowledge. This type of management is prevalent in the cultural sector. This thesis will research how leaders in cultural institutes work in a dual leadership, “co-leadership”, when their backgrounds are different. For example, one of the leaders comes from the “business world” and the other leaders come from the art world. The question is how do they work together with such different backgrounds? To make the thesis more clear we have defined leadership, co-leadership, and the French culture sociologist Bourdieu’s notion of peoples’ “capital”. This thesis has been investigated in Gothenburg Opera. The problem has mainly been solved with some help from earlier studies from the researcher Marianne Döös theory about, dual leadership “co-leadership” and Pierre Bourdieu’s field theory. The thesis is based on a comparison between previous theories about leadership in order to observe potential similarities and differences. The thesis will not focus on conflicts. The research has mainly been preformed using literature studies and qualitative interviews. The responses have been put together and then comparisons have been made. The answers from the leaders have been analysed and interpreted, revealing that the leader’s background does have an influence on how leadership is carried out.

No description available.

I denna studie undersöks betygshets bland juridikstudenter vid Stockholms universitet. Syftet med studien är att undersöka om studenternas kulturella kapital och sociala kapital kan relateras till sannolikheten att de har upplevt mycket betygshets under sin studietid på juristprogrammet. Kulturellt kapital indikeras i denna studie av föräldrars utbildningsnivå samt studenters betyg från gymnasiet, medan socialt kapital indikeras av antalet personliga kontakter som varit stöd under utbildningen samt antal kontakter som varit ett intellektuellt stöd under utbildningen. Data är insamlat via en enkät som skickades ut av juridiska institutionen vid Stockholms universitet hösten 2014 till samtliga studenter som påbörjade juristutbildningen vid Stockholms universitet hösten 2007 eller våren 2008, vilket gör studien till en totalundersökning. Data omfattar svar från 119 av 591 tidigare studenter, varav 104 ingår i denna studie. Sannolikheten att ha upplevt mycket betygshets under studietiden analyseras med logistiska regressionsmodeller. Resultatet visar inga starka samband mellan föräldrars utbildningsnivå respektive antal kontakter som varit stöd under utbildningen och sannolikheten att uppleva mycket betygshets. Sannolikheten att uppleva mycket betygshets är däremot högre för studenter med höga betyg från gymnasiet och lägre för studenter som har haft intellektuellt stöd under utbildningen. Trots att inga explicita samband mellan socioekonomisk bakgrund och sannolikheten att uppleva mycket betygshets kan utläsas i materialet kan ett sådant samband ändå inte uteslutas då höga betyg och intellektuellt stöd kan relateras till socioekonomisk bakgrund.

Ett tydligt exempel på att Sverige fortfarande är ett klassamhälle är den sociala snedre- kryteringen till högre studier. Störst är den till läkarutbildningen där endast tre av tio som började på läkarutbildningen 2012 kom från en arbetarbakgrund. Syftet med studien var att beskriva och analysera orsaker till varför vissa individer med arbetarbakgrund blir läkare samt upplevelsen av att göra en klassresa. Vi ville titta på vilka faktorer som på- verkar individernas val av vidare studier, vilka hinder de upplevde, varför dessa individer gjorde en klassresa samt vilka upplevelser de hade av att ha gjort denna resa. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sex läkare vars föräldrar hade mindre än tre år eftergymnasial utbildning. Resultatet visade på ett antal viktiga sociala relationer som hade betydelse för respondenternas karriärutveckling, bland annat vänner och speci- ella lärare. Viktiga personliga egenskaper under studietiden var att vara målinriktad och strukturerad. Upplevelserna av klasskillnader var tydliga, allt från känslan av att vara mindre värd vilket väckte revanschlystnad till upplevelsen att inte riktigt passa in i den akademiska världen och dess språkbruk. Bristen på överföring av kulturellt kapital från- respondenternas föräldrar var tydlig, lika tydligt var betydelsen av tillförseln av kulturellt kapital från annat håll. Känslan av att inte riktigt höra hemma någonstans var stark, att man inte riktigt hörde hemma i den nya sociala miljön men heller inte längre kunde iden- tifiera sig helt med sitt ursprung.

Denna studie har som syfte att studera en del av verksamheten som bedrivs på mötesplatsen Hjärtpunkten i Luleå i stadsdelen Hertsön. Det sker en pågående kartläggning i Luleå om barnfattigdom. Den visar att det finns en problematik i stadsdelen Hertsön då stadsdelen har dubbelt så hög andel familjer och barn som är utsatta för barnfattigdom än genomsnittet i olika stadsdelar i Luleå. En metodtriangulering har genomförts där både kvantitativ och kvalitativ data samlats in i form av intervjuer och enkäter. Studien är begränsad till barn och ungas upplevelser när de vistas på Hjärtpunkten samt vilka individer som väljer att besöka mötesplatsen. Resultatet från intervjuerna visar att barn och unga upplever Hjärtpunkten som en trygg plats där de har möjlighet att få hjälp, finna nya kamrater och utföra olika typer av aktiviteter. Enkäterna tyder på att den övervägande delen besökare är i åldern 5 till 10 år, 60 år eller äldre. Det är fler kvinnor än män som besöker Hjärtpunkten varav 35 % har utländsk bakgrund. Med hjälp av tidigare forskning och relevant teoribildning om bostadsområden, barnfattigdom, barns välbefinnande, kapital och identitet har studiens resultat kunna bestyrkas, analyserats och diskuterats. Där har även framkommit utvecklingsmöjligheter för Hjärtpunkten.

<p>Relationships and trust between humans create the psychosocial working environment. This is a basic human activity and is communicated in a continually ongoing process. Conciseness about the value of trust and social capital motivates the need for work, with threats to communication, being conflicts and noise. This can create greater trust in the workplace as a whole, as well in the working team. Scientists are increasingly interested in these social relations in the working environment; there are profits, both for production and in terms of individuals\2019 well being, in shifting the focus away from a purely production-oriented, economic perspective. The purpose of this study is to investigate the relationship between experiences of communication and job satisfaction in the working team as perceived by the individual worker. The results show that there is a strong significant correlation between communication and job satisfaction in the working team. The method used in this study is quantitative with a questionnaire given to 139 industrial workers who work in shifts.</p>

No description available.