<p><p>Under senare tid har fler och fler forskare betonat det sociala kapitalets betydelse för samhället. Men vilken betydelse har välfärden i denna aspekt? Det finns en stark koppling mellan trygghet och socialt kapital, vissa går så långt som att säga att trygghet är en fundamental faktor för att undvika sociala fällor. Men kan man då skapa socialt kapital genom välfärden? Detta skulle innebära att en generösare välfärd mer är en investering för samhället än en välgörenhet.</p></p>

<p>The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies’ production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees’ knowledge, competence or power of initiative. The human resources, also called the human capital, are volatile assets, which easily disappear when an employee leaves the company. It is therefore important for the companies to retain and tie up the knowledge as a form of infrastructure, also called the structural capital, and therefore prevent important information to be lost.</p><p>The question is how different knowledge companies should act to tie up the human capital as structural capital. Because the human- and structural capital constitute such a great part of the companies’ resources, it can also be interesting to investigate the possibility to account for them in financial reports. Is the theory on the subject comparable with actual practices?</p><p>In our study, we have interviewed three different kinds of knowledge-based companies; two football clubs and one IT-company. We have also interviewed a charted accountant to get an external view of the two types of businesses.</p><p>Football clubs and IT-companies act under different conditions when it comes to the presentation of intellectual capital, which resulted in two different empirical perspectives on our research questions.</p><p>The results of the study showed significant differences in attitude and the management of the human- and structural capital in football clubs and IT companies. The reason for the most restrictive accounting rules in the area is that it is particularly difficult to estimate the value of human- and structural capital. The empirical findings of this study confirm that. Especially the IT-company wanted to see better rules and methods to make it possible for them to present their real assets in a more correct way.</p> / <p>Dagens näringsliv kännetecknas av att kunskapen spelar en allt större roll i företagens produktion. I många företag utgör de mänskliga resurserna huvuddelen av de samlade tillgångarna. Det kan till exempel handla om de anställdas kunskaper, kompetens och initiativförmåga. De mänskliga resurserna, kallat humankapitalet, är en tillgång som försvinner ut ur företaget när en anställd slutar. Det är därför viktigt för företagen att på något sätt försöka behålla och binda upp kunskapen i företaget, detta i så kallat strukturkapital, för att inte viktig kunskap ska gå förlorad.</p><p>En fråga blir då hur verksamheter med stort humankapital går tillväga när de binder upp detta till strukturkapital? Eftersom human- och strukturkapitalet utgör en så stor del av företagens resurser kan det även vara intressant att veta om det går att redovisa dem. Stämmer teorin som säger att företag bör arbeta med att omvandla humankapital till strukturkapital med hur det går till i verkligheten?</p><p>I vår studie har vi intervjuat två olika typer av kunskapsverksamheter; fotbollsklubbar och ett företag inom IT-branschen. Vi har dessutom intervjuat en auktoriserad revisor för att få en utomstående bild av verksamheterna.</p><p>Fotbollsklubbar och IT-företag verkar under olika förutsättningar när det gäller redovisningen av det intellektuella kapitalet vilket gjorde att vi fick två olika infallsvinklar på vår studie.</p><p>Resultatet av studien visade på skillnader i fotbollsklubbarnas och IT-företagets syn på och förvaltandet av sitt human- och strukturkapital. Anledningen till de restriktiva redovisningsreglerna är att det är svårt att värdera human- och strukturkapital. Detta är också vad som kommit fram i vår studie. Framförallt IT-företaget efterlyste bättre regler och metoder för att på ett rättvisande sätt kunna ta upp företagens verkliga tillgångar.</p>

<p>I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.</p>

No description available.

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.

The business world of today is characterized by the fact that knowledge plays a far greater role than it did before in the companies’ production. In many companies, the human resources constitute the main part of the total assets. It can for example be the employees’ knowledge, competence or power of initiative. The human resources, also called the human capital, are volatile assets, which easily disappear when an employee leaves the company. It is therefore important for the companies to retain and tie up the knowledge as a form of infrastructure, also called the structural capital, and therefore prevent important information to be lost. The question is how different knowledge companies should act to tie up the human capital as structural capital. Because the human- and structural capital constitute such a great part of the companies’ resources, it can also be interesting to investigate the possibility to account for them in financial reports. Is the theory on the subject comparable with actual practices? In our study, we have interviewed three different kinds of knowledge-based companies; two football clubs and one IT-company. We have also interviewed a charted accountant to get an external view of the two types of businesses. Football clubs and IT-companies act under different conditions when it comes to the presentation of intellectual capital, which resulted in two different empirical perspectives on our research questions. The results of the study showed significant differences in attitude and the management of the human- and structural capital in football clubs and IT companies. The reason for the most restrictive accounting rules in the area is that it is particularly difficult to estimate the value of human- and structural capital. The empirical findings of this study confirm that. Especially the IT-company wanted to see better rules and methods to make it possible for them to present their real assets in a more correct way. / Dagens näringsliv kännetecknas av att kunskapen spelar en allt större roll i företagens produktion. I många företag utgör de mänskliga resurserna huvuddelen av de samlade tillgångarna. Det kan till exempel handla om de anställdas kunskaper, kompetens och initiativförmåga. De mänskliga resurserna, kallat humankapitalet, är en tillgång som försvinner ut ur företaget när en anställd slutar. Det är därför viktigt för företagen att på något sätt försöka behålla och binda upp kunskapen i företaget, detta i så kallat strukturkapital, för att inte viktig kunskap ska gå förlorad. En fråga blir då hur verksamheter med stort humankapital går tillväga när de binder upp detta till strukturkapital? Eftersom human- och strukturkapitalet utgör en så stor del av företagens resurser kan det även vara intressant att veta om det går att redovisa dem. Stämmer teorin som säger att företag bör arbeta med att omvandla humankapital till strukturkapital med hur det går till i verkligheten? I vår studie har vi intervjuat två olika typer av kunskapsverksamheter; fotbollsklubbar och ett företag inom IT-branschen. Vi har dessutom intervjuat en auktoriserad revisor för att få en utomstående bild av verksamheterna. Fotbollsklubbar och IT-företag verkar under olika förutsättningar när det gäller redovisningen av det intellektuella kapitalet vilket gjorde att vi fick två olika infallsvinklar på vår studie. Resultatet av studien visade på skillnader i fotbollsklubbarnas och IT-företagets syn på och förvaltandet av sitt human- och strukturkapital. Anledningen till de restriktiva redovisningsreglerna är att det är svårt att värdera human- och strukturkapital. Detta är också vad som kommit fram i vår studie. Framförallt IT-företaget efterlyste bättre regler och metoder för att på ett rättvisande sätt kunna ta upp företagens verkliga tillgångar.

No description available.

Background: Goodwill has always been frequently discussed and a lot of scientific research has been done regarding factors that affect companies’ impairment of goodwill. Previous research has concluded that companies reporting low results are more prone to do impairments of goodwill than companies reporting better results which possibly can be seen as a form of earnings management. Purpose: The purpose of this essay is to examine if goodwill impairments occur to a greater extent among Swedish listed companies when the companies are reporting lower earnings. A subsidiary purpose is to see if there has been an improvement since 2008 regarding the size of reported goodwill in comparison to equity in the years 2009-2011. And to analyze the development of the companies goodwill impairments in relation to reported goodwill. Methodology: Three quantitative studies have been performed for the years 2009-2011 where all the listed companies on NASDAQ OMX Stockholm have been included. Relevant information has been collected from the companies’ annual reports for further statistical testing of possible correlations. Results and conclusions: For the years 2009 and 2010 there was a significant negative correlation between listed companies’ reported earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. This means that the previous research suggesting that companies are more likely to use goodwill impairments when they report lower earnings holds. There was no significant relationship in the year 2011 regarding the listed companies earnings and goodwill impairments as well as between negative earnings and goodwill impairments. There have been no major changes in the relationship between goodwill impairments and reported goodwill for the years 2009-2011. Even with comparison to the result of 2008 there have not been any big changes. The ratio of the companies’ goodwill and their equity for the years 2009-2011 has been on a steady level. But compared to the situation in 2008 when the ratio was 30 percent, we conclude that an improvement has occurred. Suggestions for further research: Examine other variables impact on goodwill impairments.

Frågeställning:     - Varför redovisar företagen intellektuellt kapital på frivillig basis? - Vilka fördelar respektive nackdelar kan företagen få genom att redovisa intellektuellt kapital frivilligt? - Hur har redovisningen av intellektuellt kapital i teknikkonsultföretag utvecklats de senaste tio åren? Syfte:     Syftet med uppsatsen är att beskriva och jämföra hur fyra svenska börsnoterade teknikkonsultföretag redovisar intellektuellt kapital i årsredovisningen under de senaste tio åren samt om möjligt förklara vad som har initierat observerade förändringar. Metod:     Uppsatsen består av en kvantitativ del i form av innehållsanalys där begrepp tillhörande intellektuellt kapital räknats i årsredovisningar. För att komplettera innehållsanalysen består uppsatsen även av en kvalitativ del där intervjuer med respondenter från tre teknikkonsultföretag genomförts. Slutsats:     Teknikkonsultföretagen redovisar intellektuellt kapital för att förmedla en rättvisande bild av sina verksamheter då en stor del av de viktigaste tillgångarna inte redovisas i balansräkningen. Redovisningen av intellektuellt kapital kan attrahera potentiella kunder och medarbetare att söka sig till företaget. Den totala redovisningen av intellektuellt kapital har ökat för samtliga teknikkonsultföretag under de senaste tio åren.

No description available.