<p>I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.</p>

I ekonomin finns kognitivt och strukturellt socialt kapital och när detta är otillräckligt uppkommer fattigdom. Med utgångspunkt i läran om mänskligt beteende analyseras mikrokreditens värde som socialt kapital genom en fallstudie av Grameen Bank i Bangladesh. Ekonomi skapas av socialt kapital som består av kognitivt och strukturellt socialt kapital. Kognitivt socialt kapital formar de handlingsregler, det vill säga institutioner, som utgör de ekonomiska möjligheterna inom ett land, det strukturella sociala kapitalet överför det kognitiva sociala kapitalet genom nätverk som upprätthåller institutionerna. Österrikisk ekonomisk teori betraktar ekonomin som en lärprocess som kräver ständig revidering, där entreprenörerna på marknaden skapar kapitalkombinationer baserade på subjektiv kunskap och förväntningar. På marknaden råder en spontan ordning som är en effektiv mekanism för överföring av information om entreprenörers kunskap. Överföring av information sker via prissystemet, för att denna ska innehålla så få skevheter som möjligt bör äganderätter finnas och frihet råda. Mikrokrediter vänder sig till entreprenörer och skapar därmed förutsättningar för produktionen av kapitalkombinationer. Mikrokrediter kommer med ansvar att generera avkastning som ställer krav på dygder, effektiva beteendemönster och nätverksberoende. Detta leder till en utökning av det kognitiva och strukturella sociala kapitalet. Lärprocessen och den ständiga revideringen förbättras i och med utnyttjandet och utbyggandet av nätverk baserade på gemensamma normer, den ständiga revideringen underlättas. En effektivare marknadsordning träder fram med ett ökat antal möjliga kapitalkombinationer i och med ökningen av det kognitiva sociala kapitalet och det strukturella sociala kapitalet.

<p><p>I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.</p><p>Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.</p><p>Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.</p><p>Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.</p></p>

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

The global economy celebrates microcredit as poverty alleviation for the individual and as a way to boost a country’s economic growth. This study examines if results from previous research on Grameen Bank’s microcredits are supported by statistics. By using Exploratory Sequential Mixed Method, five themes was conducted from the qualitative findings and then analyzed from capability approach theory and Schumpeterian growth theory. Results indicates that poverty have declined in Bangladesh, but it also shows that income share for the poorest has not increased nor the female employment rate.  Both the consumption and the GDP for Bangladesh have increased, but the conclusion of this study suggest that microcredits are convoluted and needs further studies that are comprehensive with both qualitative and statistical research that are more detailed and profound. Since the available statistics are inadequate further research generally about microcredits are needed, especially if banks and organizations worldwide are going to use it as poverty alleviation.