<p>Nästintill hälften av alla nya företag går under inom loppet av tre år, men det går att rädda många företag från undergång till att istället visa tillväxt. Receptet för detta är mentorskap, enligt ALMI Företagspartner i Örebro, som dragit igång ett mentorprogram genom vilket de hoppas kunna reducera dessa siffror men också bidra till ökad tillväxt i de företag som faktiskt överlever. Mentorskap ger tillgång till bland annat erfarenhet och kunskap, att få ta del av detta kan vara avgörande för nystartade och växande företags fortsatta utveckling. Mentorskap kan således vara ett sätt att främja lärande och tillväxt i små och medelstora entreprenöriella företag och därigenom bidra till dess överlevnad. Uppsatsens syfte är att utifrån ALMI Örebros mentorprogram undersöka huruvida mentorskap är ett bra sätt att stimulera företagande på. Vi ämnar också studera vilken påverkan mentorskap har på mentorn, adepten och dennes företag samt vilket lärande som sker inom ramen för mentorskap.</p><p>För att uppnå syftet med uppsatsen utförde vi en enkätundersökning via Internet samt sex kvalitativa intervjuer med tre adepter respektive tre mentorer från ALMI´s mentorprogram, vilket gör att både en kvantitativ och en kvalitativ inriktning anammats. Därefter har vi sammanställt och analyserat materialet som samlats in i förhållande till den teoretiska referensramen som består av teori över de fyra områdena, entreprenörskap, mentorskap, lärande och tillväxt. Resultatet visar främst att genom mentorskap erhåller en adept en större sannolikhet att lyckas, genom att slippa begå vissa misstag som både kostar tid och pengar som annars troligtvis skulle ha begåtts. Genom ett lärande inom ramen för mentorskapet utvecklar också adepten entreprenöriella förmågor. Det som framstår som det mest kritiska för att nå framgångsrika resultat med hjälp av mentorskapet är kvaliteten i relationen mellan mentor och adept, dock kan vi konstatera att mentorskap som syftar till att överföra kunskaper och erfarenheter från en äldre företagsam person till en ny företagare, är ett bra sätt att stimulera nya företagare på.</p>

Nästintill hälften av alla nya företag går under inom loppet av tre år, men det går att rädda många företag från undergång till att istället visa tillväxt. Receptet för detta är mentorskap, enligt ALMI Företagspartner i Örebro, som dragit igång ett mentorprogram genom vilket de hoppas kunna reducera dessa siffror men också bidra till ökad tillväxt i de företag som faktiskt överlever. Mentorskap ger tillgång till bland annat erfarenhet och kunskap, att få ta del av detta kan vara avgörande för nystartade och växande företags fortsatta utveckling. Mentorskap kan således vara ett sätt att främja lärande och tillväxt i små och medelstora entreprenöriella företag och därigenom bidra till dess överlevnad. Uppsatsens syfte är att utifrån ALMI Örebros mentorprogram undersöka huruvida mentorskap är ett bra sätt att stimulera företagande på. Vi ämnar också studera vilken påverkan mentorskap har på mentorn, adepten och dennes företag samt vilket lärande som sker inom ramen för mentorskap. För att uppnå syftet med uppsatsen utförde vi en enkätundersökning via Internet samt sex kvalitativa intervjuer med tre adepter respektive tre mentorer från ALMI´s mentorprogram, vilket gör att både en kvantitativ och en kvalitativ inriktning anammats. Därefter har vi sammanställt och analyserat materialet som samlats in i förhållande till den teoretiska referensramen som består av teori över de fyra områdena, entreprenörskap, mentorskap, lärande och tillväxt. Resultatet visar främst att genom mentorskap erhåller en adept en större sannolikhet att lyckas, genom att slippa begå vissa misstag som både kostar tid och pengar som annars troligtvis skulle ha begåtts. Genom ett lärande inom ramen för mentorskapet utvecklar också adepten entreprenöriella förmågor. Det som framstår som det mest kritiska för att nå framgångsrika resultat med hjälp av mentorskapet är kvaliteten i relationen mellan mentor och adept, dock kan vi konstatera att mentorskap som syftar till att överföra kunskaper och erfarenheter från en äldre företagsam person till en ny företagare, är ett bra sätt att stimulera nya företagare på.

<p><p>I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning.</p><p>Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen.</p><p>Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav.</p><p>Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.</p></p>

I denna undersökning behandlas kreditprövning vid svensk mirkrolångivning. Undersökningen är om ALMI:s mikrolångivning som är statsfinansierad och vissa av Nordeas krediter, exempelvis krediter till nystart av företag, som per definition är jämförbar med svensk mikrolångivning. Syftet är att undersöka och förstå eventuella skillnader och likheter i de nämnda kreditgivarnas kreditprövning vid mikrolångivning. Empirin baserades på material från Nordeas och ALMI:s Webbsidor samt de intervjuer som genomfördes med respondenterna på respektive företag. Sedan sammanställdes materialet som tillsammans med teorier om kreditprövning, lade grunden för en undersökningsmodell som fungerat som stöd i analysen. Det finns många likheter i Nordeas och ALMI:s hantering av kreditansökan. Det kan förklaras av att kreditgivning innebär risktagande och för att minimera riskerna följer båda kreditgivarna vissa principer som är grundläggande för kreditprövning. Den tydligaste skillnaden är att ALMI inte behöver ställa krav på säkerheter och därför inte behöver ta hänsyn till det vid kreditprövning. Nordea måste däremot ta säkerheter i beaktande då lagen kräver det. Dessutom har ALMI större riskbenägenhet än Nordea som kan förklaras av att de har krav på sig att lyckas med ett visst antal företagsstarter medan Nordea främst har lönsamhetskrav. Slutsatsen från studien är att Nordea och ALMI har snarlikt tillvägagångssätt vid kreditprövning med den skillnaden att ALMI inte ställer krav på reala säkerheter samt att kunderna får mer hjälp för utformningen av affärsidé och finansiering.

<p>Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. </p><p>Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. </p><p>Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.</p>

<p>Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas.</p><p>Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas.</p><p>Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin.</p><p>Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.</p>

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.

Syfte<br />Syftet med uppatsen är att studera de idéer som ligger bakom<br />Innovationsmaskinen, en modell som Innovation Stockholm<br />använder sig av i rådgivningen för att förverkliga nya idéer. Vidare<br />kommer jag att undersöka hur denna modell implementeras hos de<br />innovationsrådgivare som arbetar för Innovation Stockholm, och<br />vilka förutsättningar Innovationsmaskinen har att spridas. Teoretiskt perspektiv <br />Grunden för uppsatsen lades genom att studera de kreativa<br />begreppen som möjliga att systematisera. Därefter undersökte jag<br />med ett organisationsteoretiskt synsätt hur ett koncept uppnår status<br />som ett recept, och därefter hur ett sådant recept har möjlighet att<br />spridas och översättas. Metod<br />Uppsatsen har en deduktiv ansats där kvalitativa metoder ansetts<br />lämpliga för att fylla uppsatsens syfte. Primärdata utgörs av<br />intervjuer och är huvuddelen i empirin. Slutsatser<br />Innovationsmaskinen innehåller många av de ”framgångskriterier”<br />som finns för att uppnå status som ett framgångsrikt recept.<br />Men det finns även luckor i konceptet som skapar konsekvenser för<br />resten av ”maskinen”. Som receptet idag är utformat är den en stor<br />”apparat” som kräver stora resurser och kompetens att installera,<br />vilket försvårar en implentering i andra organisationer. Men receptet<br />är fortarande under utveckling och försök till spridning görs för att få<br />Innovationsmaskinen”ready to wear”. Kanske kan ett välkommet<br />tillskott av ingrediensen konceptlitteratur bidra till att ”maskinen”<br />börjar jäsa.

Approximately 23% of Canadians over the age of 65 are considered frail, with that number predicted to increase up to 40% for the population over the age of 85. Frailty is a geriatric syndrome defined by the natural decline in muscle mass and function caused by the natural aging process. When developing to an excessive degree, frailty may present as a disease state, which is recognized as sarcopenia. The exact definition of sarcopenia relies on the presence of low muscle mass, strength, and/or function, but quantitative cut-off values are still a topic of debate. Understanding how biomarkers measured via diagnostic imaging such as magnetic resonance imaging (MRI) and dual-energy x-ray absorptiometry (DXA) describe skeletal muscle can allow doctors to develop a profile of sarcopenia and define predictors to aide in preventative therapy. 4 male and 9 female (mean age = 78 ± 6.5 years) participants from a frailty study underwent full-body DXA and had their dominant thigh scanned using a 3.0T MRI. DXA-derived appendicular lean mass (ALM) and MRI-derived cross-sectional area (CSA), fat fraction (FF), T2 relaxation (T2), magnetization transfer ratio (MTR), fractional anisotropy (FA) and mean diffusivity (MD) from 4 muscle groups at the mid-thigh were defined as muscle biomarkers. Pearson's correlation was calculated to identify relationships between biomarkers and a Wilcoxon rank-sum test was performed to assess the agreement of low-muscle mass characterization between ALM normalized by height (ALMI), ALM normalized by BMI (ALM/BMI), and the gold standard MRI cross-sectional area. Strong positive correlations between muscle quantity biomarkers such as ALMI and CSA were recognized within the quadriceps (p=0.0095), adductors (p=0.035), and sartorius (p=0.00065) muscles while muscle quality biomarkers such as FF and T2 showed significant positive correlation within the quadriceps (p=3.58*10^-5) and the hamstring (p=0.0042) muscles. Finally, ALM/BMI displayed a much stronger agreement in muscle mass quantification with the gold-standard of MRI-CSA over the more commonly researched ALMI from DXA. The main purpose of this study was to collate a vast array of skeletal muscle biomarkers obtained using DXA and MRI on a frail population, and show that significant correlations can be recognized from a single MRI-slice located at the mid-thigh. Additionally, this study recognized the potential of ALM/BMI as the DXA-derived biomarker of choice in muscle mass assessment of frailty. / Thesis / Master of Applied Science (MASc) / A person is diagnosed with sarcopenia when they present symptoms of low muscle mass, strength, and/or function. Defining these three criteria with objective measures has been long debated by researchers and clinicians alike. By understanding how different properties, or biomarkers, of skeletal muscle relate to one another and change as a person becomes more frail, we hope to better understand sarcopenia and identify the best measures to classify someone as sarcopenic. Being able to accurately diagnose someone as sarcopenic early allows for more effective treatment of this muscle disease. In this study, non-invasive magnetic resonance imaging (MRI) and dual energy x-ray absorptiometry (DXA) were used to measure many different biomarkers of skeletal muscle at the mid-thigh. Through characterizing these measures of muscle quality and quantity between different imaging techniques this study aimed to recognize which imaging techniques, and more specifically biomarkers, can best distinguish between a person who is sarcopenic and one who is non-sarcopenic.