• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 33
  • 1
  • Tagged with
  • 34
  • 18
  • 14
  • 11
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Småföretagares uppfattningar om och behov av revisorn som rådgivare - sett ur ett livscykelperspektiv

Rubensson, Lisa, Sjölin, Sofia January 2008 (has links)
<p>The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.</p>
2

Småföretagares uppfattningar om och behov av revisorn som rådgivare - sett ur ett livscykelperspektiv

Rubensson, Lisa, Sjölin, Sofia January 2008 (has links)
The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.
3

Egenföretagares rekryteringsprocess : En kvalitativ studie om hur småföretagare går tillväga när de ska anställa personal

Swing, Ellinore January 2015 (has links)
Idag kan arbetsgivaren vraka och välja bland arbetssökande och när de flesta jobben inte annonseras utan fås genom kontakter. Stora företag använder sig av stora rekryteringar när de ska nyanställa personal och den här uppsatsen handlar om hur småföretagares rekryteringsprocess vid nyanställning ser ut och vilka faktorer det är i rekryteringsprocessen som leder till beslut. Goffmans dramaturgiska modell med fokus på intrycksstyrning används för att förklara den arbetssökandes beteende som sedan kan kopplas till rekryterarens reaktioner vilka leder till beslut. I uppsatsen presenteras även hur litteraturen ser ut om hur en rekryterare bör gå tillväga när hen ska nyanställa personal. En kvalitativ insamlingsmetod genom intervjuer har använts för att undersöka småföretagares subjektiva uppfattningar och agerande när de rekryterar. Resultatet visar att småföretagare när de ska nyrekrytera ofta använder sig av sökmetoder som inte når allmänheten. De görs bland annat hos kontakter, internrekrytering, headhunting, spontanansökningar eller genom referenser. De starkaste faktorerna som leder till beslut är magkänslan som används för att analyser den arbetssökandes ärlighet och visar därmed förutsättningarna för att kunna utföra arbetet. Den absolut viktigaste faktorn för beslutstagande var goda referenser som kunde förmedla en bra bild av den arbetssökande.
4

Bankernas kreditbedömningsprocess i skenet av finanskris och förändrade regler

Olofsson, Elisabeth January 2009 (has links)
<p><strong>Problem:</strong> Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar:</p><p>- Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare?</p><p>- Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning.</p><p>- Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare?</p><p><strong>Metod:</strong> Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker.</p><p><strong>Slutsatser:</strong> När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk.</p><p>Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper. Det innehåller även en kvantitativ analys av prospektets finansiella förutsättningar. Kreditberedningens främsta syfte är att undersöka om prospektet har en god återbetalnings-förmåga att betala amorteringar och ränta på lånet.</p><p>Kreditbesluten fattas av företagsrådgivare enligt tilldelad limit oftast i samråd med en kollega eller överordnad chef. I beslutssituationen är det stor osäkerhet om företaget kommer upp i kalkylerad lönsamhet varför krediter beviljas emot lämnande av säkerhet. Vid nyetablering är osäkerheten extra stor då företagaren inte kan lägga fram historisk fakta om lönsamhet, marknadsandelar och trend för företaget. Osäkerheten i beslutssituationen kan leda till att en gynnsam propå avslås i onödan eller att en tveksam blir beviljad på för svaga grunder. Det finns även farhågor om att beviljade krediter försämrar företagarens engagemang vilket leder till en negativ utveckling för företaget. Det hanteras genom att banken tar fram referensunderlag på företagarens personliga egenskaper, kompetens att leda företag och utför regel-bundna uppföljningar av företagens lönsamhet. En misslyckad kreditberedning kan inverka på den anställdes yrkeskarriär.</p><p>De svenska bankernas kreditberedning är nyanserad vid en jämförelse med forskningsresultat från Storbritannien och Tyskland. Troligen kan det bero på att den svenska bank- och finansmarknaden såg över sin verksamhet efter 1990-talets finanskris.</p><p>För att underlätta företagandet i landet förändras regelverken till de små företagens förmån. Basel 2 har lett till att besluten grundas på en grundlig företagsanalys, framtida kassaflöden och återbetalnings-förmåga till skillnad mot tidigare då lämnade säkerheter hade större betydelse. Revisionsplikten kommer att avskaffas för små företag, vilket förmodligen kommer att leda till att banker kräver en likvärdig granskning av ett företags verksamhet varför lagändringen främst kommer att gynna de företag som inte är i behov av krediter. Föreslagen lagändring om att ersätta företagsinteckning med före-tagshypotek kommer förmodligen att leda till att det blir enklare för små företag att låna pengar. Kreditupplysningen är föreslagen att begränsas till belopp över 2500 kr men det är ovisst om det träder i kraft. Det är högst tänkbart att bank- och finansmarknaden kommer att få en europagemensam reglering pga. höstens omfattande finanskris men det är inte säkert att den svenska marknaden kommer att beröras särdeles mycket då de svenska regelverken ligger i utvecklingens framkant.</p><p>Höstens finanskris hade sitt ursprung i en amerikansk bostadsreform då personer med låg kreditvärdighet fick möjlighet att köpa sig en egen bostad. Under en kortare period upphörde daglånehandeln nästan helt mellan bankerna och deras utlåning till företag minskade avsevärt liksom att kreditvillkoren stramades åt. Mina respondenters kreditvillkor förblev oförändrade men arbetar under en ökad försiktighet vid kredit-beredningen. Det har lett till att företag har blivit nekade refinansiering.</p><p>Den finansiella oron har orsakat att Sverige går in i en lågkonjunktur. Västernorrland har inte drabbats lika hårt som andra delar av Sverige men flera företag förväntas få försvagade kassaflöden vilket i sin tur leder till varsel och försämrad återbetalnings-förmåga. Detta medför att bankerna kommer att ha en mycket försiktig hållning vid kredit-beredningen.</p>
5

Bankernas kreditbedömningsprocess i skenet av finanskris och förändrade regler

Olofsson, Elisabeth January 2009 (has links)
Problem: Hur går bankernas kreditberedning till när en entreprenör vill starta upp en verksamhet eller utöka en redan befintlig, och hur inverkar förändringar inom lagstiftning och dagens finansiella oro på kredit-givning till småföretagare. Syfte: Syftet är att undersöka hur bankernas kreditgivningsprocess av småföretagares låneansökningar går till i skenet utav lagändringar och finanskris. Detta kan delas upp i ett antal konkreta frågeställningar: - Vilken information behöver banken vid bedömning av en propå av en småföretagare? - Vilken inverkan har de nyligen genomförda och föreslagna lagändringarna som berör småföretagande vid kreditbedömningen till småföretagande; införande av Basel 2, avskaffandet av revisions-plikten, begränsning av kreditupplysning och förändring av företags-inteckning. - Hur stor betydelse har den aktuella finansiella oron och lågkon-junkturen för bankernas kreditgivning till småföretagare? Metod: Arbetet bygger på en kvalitativ metod med en deduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt inom ramen för den gyllene medelvägen som har en växelverkan mellan teori och empiri. Studien bygger på åtta stycken respondentintervjuer av svenska banker. Slutsatser: När ett företag ska etablera sig eller befinner sig i en tidig expansions-fas är den vanligaste finansieringskällan insats av eget kapital och krediter i form av banklån. Bankernas kreditgivning har ett begränsat risktagande varför det ofta kompletteras med lån hos ex Almi eller norrlandsfonden som tar en större risk. Bankernas kreditberedning innebär en helhetsbedömning av en före-tagares ambitioner och innehåller en kvalitativ analys av affärsidé, marknadssituation, konjunkturläge, företagarens kompetens och per-sonliga egenskaper. Det innehåller även en kvantitativ analys av prospektets finansiella förutsättningar. Kreditberedningens främsta syfte är att undersöka om prospektet har en god återbetalnings-förmåga att betala amorteringar och ränta på lånet. Kreditbesluten fattas av företagsrådgivare enligt tilldelad limit oftast i samråd med en kollega eller överordnad chef. I beslutssituationen är det stor osäkerhet om företaget kommer upp i kalkylerad lönsamhet varför krediter beviljas emot lämnande av säkerhet. Vid nyetablering är osäkerheten extra stor då företagaren inte kan lägga fram historisk fakta om lönsamhet, marknadsandelar och trend för företaget. Osäkerheten i beslutssituationen kan leda till att en gynnsam propå avslås i onödan eller att en tveksam blir beviljad på för svaga grunder. Det finns även farhågor om att beviljade krediter försämrar företagarens engagemang vilket leder till en negativ utveckling för företaget. Det hanteras genom att banken tar fram referensunderlag på företagarens personliga egenskaper, kompetens att leda företag och utför regel-bundna uppföljningar av företagens lönsamhet. En misslyckad kreditberedning kan inverka på den anställdes yrkeskarriär. De svenska bankernas kreditberedning är nyanserad vid en jämförelse med forskningsresultat från Storbritannien och Tyskland. Troligen kan det bero på att den svenska bank- och finansmarknaden såg över sin verksamhet efter 1990-talets finanskris. För att underlätta företagandet i landet förändras regelverken till de små företagens förmån. Basel 2 har lett till att besluten grundas på en grundlig företagsanalys, framtida kassaflöden och återbetalnings-förmåga till skillnad mot tidigare då lämnade säkerheter hade större betydelse. Revisionsplikten kommer att avskaffas för små företag, vilket förmodligen kommer att leda till att banker kräver en likvärdig granskning av ett företags verksamhet varför lagändringen främst kommer att gynna de företag som inte är i behov av krediter. Föreslagen lagändring om att ersätta företagsinteckning med före-tagshypotek kommer förmodligen att leda till att det blir enklare för små företag att låna pengar. Kreditupplysningen är föreslagen att begränsas till belopp över 2500 kr men det är ovisst om det träder i kraft. Det är högst tänkbart att bank- och finansmarknaden kommer att få en europagemensam reglering pga. höstens omfattande finanskris men det är inte säkert att den svenska marknaden kommer att beröras särdeles mycket då de svenska regelverken ligger i utvecklingens framkant. Höstens finanskris hade sitt ursprung i en amerikansk bostadsreform då personer med låg kreditvärdighet fick möjlighet att köpa sig en egen bostad. Under en kortare period upphörde daglånehandeln nästan helt mellan bankerna och deras utlåning till företag minskade avsevärt liksom att kreditvillkoren stramades åt. Mina respondenters kreditvillkor förblev oförändrade men arbetar under en ökad försiktighet vid kredit-beredningen. Det har lett till att företag har blivit nekade refinansiering. Den finansiella oron har orsakat att Sverige går in i en lågkonjunktur. Västernorrland har inte drabbats lika hårt som andra delar av Sverige men flera företag förväntas få försvagade kassaflöden vilket i sin tur leder till varsel och försämrad återbetalnings-förmåga. Detta medför att bankerna kommer att ha en mycket försiktig hållning vid kredit-beredningen.
6

Revision, småföretagare och förväntningsgapet : vad sker vid ett slopande av revisionsplikten?

Boson, Fredric, Carlsson, Christian, Karlqvist, Malin January 2008 (has links)
Bakgrund och problem: I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga. En revision ger olika nytta hos olika intressenter, överstiger nyttan, revisionens kostnad? Syfte: Syftet med vår uppsats är att utreda konsekvenserna av ett slopande hos små bolag. Vi gör det med hjälp av Svenskt Näringslivs syn på ett slopande av revisionsplikten. Våra slutsatser jämförs med utvecklingen av avskaffandet av revisionsplikten internationellt. Avgränsningar: Vi har valt att begränsa uppsatsen till intressenten Svenskt Näringsliv. De länder som vi behandlar vid jämförelsen internationellt, är England och Danmark. När vi nämner revision, avser vi revision av redovisning och inte förvaltningsrevision. Metod: Vi har gjort en djupgående intervju med vår valda intressent. Vi har även gjort litteraturstudier på rapporter gjorda inom ämnet, samt undersökt tidningar och nya debattartiklar. Resultat och slutsasatser: Vi har kommit fram till att en bra lösning skulle vara om företagen själv fick välja om revisionen är värd sin kostnad. Det skulle leda till en marknadsmässig lösning och företagen som vill ha sina räkenskaper reviderade av olika skäl, kan få det. Vi tycker att revisionen ska vara frivillig för alla företag. Om ägarna önskar kontroll av ledningen, går det genom att revidera räkenskaperna. De som vinner mest på ett avskaffande av revision, är de små bolagen med ensam ägare, de slipper dyra kostnader som revisionen medför. Förslag till vidare forskning: Vi har under uppsatsens gång funnit ett antal intressanta frågeställningar. Många av dem anser vi kan användas som grund till framtida studier. Hur har avskaffandet utvecklats i Sverige? Har de små bolagen blivit mer konkurrenskraftiga internationellt? Har revisionen ersatts av någon annan tjänst, och hur många företag har valt bort revision? Kan det uppstå problem med att revisorer inte åtar sig uppdrag, när de inte är årligen återkommande?
7

Småföretagarens val av ekonomisk rådgivning : en jämförande studie mellan tillväxt- och levebrödsföretagare

Tuvesson, Marcus, Carlsson, Daniel January 2015 (has links)
Småföretagare har ofta begränsade resurser för att kunna täcka alla arbetsuppgifter inom företaget. Kunskaperna inom den ekonomiska förvaltningen är ofta bristfällig på grund av att lagar, regler och förordningar är i ständig utveckling. Småföretagarna identifierar för hur man ska komplettera den bristande kunskapen. De uppstår således ett viktigt val, där en ekonomisk rådgivare som matchar företagets ambitioner ska väljas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretagaren resonerar vid val av ekonomisk rådgivning genom att belysa beslutsprocessen samt vilka bedömningskriterier småföretagaren utgår ifrån för att minska informationsasymmetrin och hur dessa värderas. Vidare kommer studien att undersöka om resonemangen varierar beroende på om det är en levebrödsföretagare eller en småföretagare med tillväxtambitioner. Studien har utgått från ett abduktivt tillvägagångssätt, där beslutsteorier i form av rationalitet fungerat som inspirationskälla för att hitta mönster kopplat till småföretagares beslutsprocess. Detta har kompletterats med ett djupgående fokus på vilka bedömningskriterier som avgör valet av ekonomisk rådgivare. För att kunna få en förståelse för detta, har studien utgått från kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer. I och med att studien är av jämförande karaktär, har fyra intervjuer inom vardera klassificeringen av småföretagare genomförts. Studien visar hur småföretagare tenderar att utgå från olika sorter av rationalitet kopplat till olika bedömningskriterier. Småföretagarens egna preferenser styr vilken sorts rationalitet som utnyttjas vid valet av ekonomisk rådgivare. Den gemensamma nämnare hos småföretagarna är att de uppvisar en förtroenderationalitet vid valet av ekonomisk rådgivning. Det har även visat sig att familjeförhållandet för den ekonomiska rådgivaren kan påverka valet för småföretagaren.
8

Revision, småföretagare och förväntningsgapet : vad sker vid ett slopande av revisionsplikten?

Boson, Fredric, Carlsson, Christian, Karlqvist, Malin January 2008 (has links)
<p><strong>Bakgrund och problem:</strong> I och med alla samhällsförändringar har även revisorns roll för företagen förändrats. Ägandet har blivit alltmer separerat från verksamheten i bolagen och de önskar kontroll på att företaget drivs som det ska. Reglerna om hur kontrollen ska utföras har mer och mer skärpts, det på grund av den senaste tidens bolagsskandaler. Trots bolagsskandalema har det inte blivit någon större forskning inom ämnet revision. Det finns förslag att plikten ska bort, och vad som då händer är omöjligt att säga. En revision ger olika nytta hos olika intressenter, överstiger nyttan, revisionens kostnad?</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med vår uppsats är att utreda konsekvenserna av ett slopande hos små bolag. Vi gör det med hjälp av Svenskt Näringslivs syn på ett slopande av revisionsplikten. Våra slutsatser jämförs med utvecklingen av avskaffandet av revisionsplikten internationellt.</p><p><strong>Avgränsningar:</strong> Vi har valt att begränsa uppsatsen till intressenten Svenskt Näringsliv. De länder som vi behandlar vid jämförelsen internationellt, är England och Danmark. När vi nämner revision, avser vi revision av redovisning och inte förvaltningsrevision.</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har gjort en djupgående intervju med vår valda intressent. Vi har även gjort litteraturstudier på rapporter gjorda inom ämnet, samt undersökt tidningar och nya debattartiklar.</p><p><strong>Resultat och slutsasatser:</strong> Vi har kommit fram till att en bra lösning skulle vara om företagen själv fick välja om revisionen är värd sin kostnad. Det skulle leda till en marknadsmässig lösning och företagen som vill ha sina räkenskaper reviderade av olika skäl, kan få det. Vi tycker att revisionen ska vara frivillig för alla företag. Om ägarna önskar kontroll av ledningen, går det genom att revidera räkenskaperna. De som vinner mest på ett avskaffande av revision, är de små bolagen med ensam ägare, de slipper dyra kostnader som revisionen medför.</p><p><strong>Förslag till vidare forskning:</strong> Vi har under uppsatsens gång funnit ett antal intressanta frågeställningar. Många av dem anser vi kan användas som grund till framtida studier. Hur har avskaffandet utvecklats i Sverige? Har de små bolagen blivit mer konkurrenskraftiga internationellt? Har revisionen ersatts av någon annan tjänst, och hur många företag har valt bort revision? Kan det uppstå problem med att revisorer inte åtar sig uppdrag, när de inte är årligen återkommande?</p>
9

Småföretagare : Hur är det att starta ett företag inom klädbranschen? / Small entrepreneurs : How is it to start a company within the clothing industry?

Marthinusen, Madeleine, Gyllgård, Malin January 2009 (has links)
<p>Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det är framförallt de stora kedjorna som har växt. Detta innebär att det är ett fåtal klädjättar som innehar en stor andel av marknaden och de små oberoende butikerna får allt svårare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klädkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har också fördelar när det kommer till marknadsföring och lokalisering på grund av deras större kapital.</p><p> </p><p>Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur det är att starta ett företag inom klädbranschen. Vad som krävs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen. För att få svar på vårt syfte valde vi att genomföra tre fallstudier med ägare till små oberoende butiker i centrala Karlstad. Vi har gjort en kvalitativ studie och har intervjuat Anna Törling på Lilla Ego, Robert Gärdesund på Ballroom och Sofia Skogh på Sofias garderob. Intervjuerna har ägt rum i butikerna för att vi ska kunna få se hur de ser ut samt få en ökad förståelse för vad de berättar om genom att kunna se det med egna ögon. För att inte styra intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade frågor och vi valde också att först göra intervjuerna för att sedan ta fram relevanta teorier. I teorin har vi därför försökt sätta in läsaren i den problematiken som finns kring småföretagare och även beskriva vad som kan förekomma i en uppstartsprocess. Vidare tas även marknadsmixen upp samt olika strategier och vad som är viktigt i dessa.</p><p> </p><p>I analysen belystes de områden som vi ansåg var viktiga delar för företagare i deras arbete med butiken. Det visade sig att det fanns områden som de upplevt problem med, till exempel med att sköta själva redovisningen av ekonomin, men det visade sig även att även andra delar som att få kapital som kan vara ett problem hade gått relativt smidigt. Den största anledningen till att våra respondenter startade sina klädbutiker var att de såg att det fanns ett behov av det i stan men även att de ville skapa någonting eget. Även ett stort klädintresse och tankar på att starta eget under en längre tid påverkade dem. För att överleva på marknaden så gäller det att ha ett väl genomtänkt koncept och att skapa en säkerhet hos kunden genom att inte förändra sig för mycket och ofta. Det är dock viktigt att inte bli stillastående utan att ha många idéer och att ha mod att genomföra dem så länge det inte innebär för stora förändringar och utsvävningar från butikens image och koncept. Lokalisering av butiken har också visat sig ha en stor betydelse samt marknadsföring genom word-of-mouth. Vikten av att ha en stark vilja och att brinna för det de gör visade sig också men däremot så verkar det inte som tidigare erfarenhet spelar en avgörande roll. </p>
10

Kreditgivningsprocessen för småföretagare : En studie över hur emotionella värden påverkar beslutsfattande

Åsling, Karin, Lindgren, Liv January 2012 (has links)
Bakgrund: Kommunikation, informationsflöden samt individuella uppfattningar är några av de psykologiska förhållanden som påverkar beslutsfattanden. Småföretagare upplever en hård kreditmarknad med krav på höga säkerheter och bankerna är medvetna om att de stramat åt kreditgivningen på grund av konjunkturläget. Handelsbanken och SEB är två storbanker som funnits länge på marknaden och båda har fått utmärkelser för att vara framstående banker för småföretagare. Syfte: Att studera lånesituationen för småföretagare genom att angripa de psykologiska aspekter som kan vara av avgörande betydelse utöver hårda värden vid en kreditgivningsprocess. Metod: Genom en deduktiv ansats har semistrukturerade frågor ställts i kvalitativa intervjuer med två storbanker och tre småföretagare i olika branscher i Stockholm stad. Teorier: Behavioral Finance, Asymmetrisk information, Perception, Agentteorin, Imageteorin och Beslutstilsmodellen. Slutsatser: I kreditgivningsprocessen krävs en kombination av hårda och mjuka värden för att kunna fatta beslut på ett rättfärdigt sätt. Det fastställs att psykologiska faktorer såsom god kommunikation minskar det asymmetriska informationsflödet och ligger till grund för relationen mellan lånehandläggare och småföretagare.

Page generated in 0.0285 seconds