Småföretagare har ofta begränsade resurser för att kunna täcka alla arbetsuppgifter inom företaget. Kunskaperna inom den ekonomiska förvaltningen är ofta bristfällig på grund av att lagar, regler och förordningar är i ständig utveckling. Småföretagarna identifierar för hur man ska komplettera den bristande kunskapen. De uppstår således ett viktigt val, där en ekonomisk rådgivare som matchar företagets ambitioner ska väljas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretagaren resonerar vid val av ekonomisk rådgivning genom att belysa beslutsprocessen samt vilka bedömningskriterier småföretagaren utgår ifrån för att minska informationsasymmetrin och hur dessa värderas. Vidare kommer studien att undersöka om resonemangen varierar beroende på om det är en levebrödsföretagare eller en småföretagare med tillväxtambitioner. Studien har utgått från ett abduktivt tillvägagångssätt, där beslutsteorier i form av rationalitet fungerat som inspirationskälla för att hitta mönster kopplat till småföretagares beslutsprocess. Detta har kompletterats med ett djupgående fokus på vilka bedömningskriterier som avgör valet av ekonomisk rådgivare. För att kunna få en förståelse för detta, har studien utgått från kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer. I och med att studien är av jämförande karaktär, har fyra intervjuer inom vardera klassificeringen av småföretagare genomförts. Studien visar hur småföretagare tenderar att utgå från olika sorter av rationalitet kopplat till olika bedömningskriterier. Småföretagarens egna preferenser styr vilken sorts rationalitet som utnyttjas vid valet av ekonomisk rådgivare. Den gemensamma nämnare hos småföretagarna är att de uppvisar en förtroenderationalitet vid valet av ekonomisk rådgivning. Det har även visat sig att familjeförhållandet för den ekonomiska rådgivaren kan påverka valet för småföretagaren.

No description available.

I studien undersöktes och jämfördes upplevelsen av och synen på bedömning i gymnasieskolans bildkurser mellan elev– och lärarperspektiv. Syftet med studien uppnåddes med frågeställningar som berörde hur elever och bildlärare beskriver sina upplevelser av och sin syn på bedömning i bildkurser. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elever som går, och har gått, estetiska programmet inriktning bild samt aktiva bildlärare inom estetiska programmet inriktning bild. Studien hade utgångpunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Resultatet av studien visade att upplevelsen av, och synen på, bedömning i bildkurser skiljer sig dels mellan elever och bildlärare, dels elever emellan och dels bildlärare emellan.

The purpose of this study is to determine the relation between the teachers’ and the students’ understanding of music rubrics. The study will present the use of music rubrics in three different schools. In these schools, observations were performed as well as interviews with the teachers and their students. A study of the rubrics on each school was also executed to construct appropriate questions and an observation schedule. To analyse our material a phenomenographical method was used. The result shows that the teachers and students have similar understandings and interpretations of the content as well as the purpose of the music rubric.

No description available.

The purpose of this study is to examine the validity and reliability of summative assessment of EFL student writing in a Swedish context. Three teachers have assessed the same four student essays from the English 6 course in Swedish upper secondary school. In addition to grading each essay, the teachers have indicated the extent of conformity to the grading criteria in terms of flow, structure, cohesion, adaptation to purpose, clarity, and variation. The analyzed data show a variation in assessment criteria interpretation, affecting assessment validity and reliability, and questioning the assessment equivalence of the Swedish criterion-referenced gradingsystem. / Syftet med denna studie är att undersöka validiteten och reliabiliteten hos summativa bedömningar av studentuppsatser ur ett svenskt perspektiv. Tre lärare har bedömt samma fyra studentuppsatser från engelska 6. Förutom att betygsätta varje uppsats har lärarna angett graden av överensstämmelse med betygskriterierna: flöde, struktur, sammanhållning, anpassning till syfte, tydlighet och variation. De analyserade data visar en variation i tolkning av betygskriterier, vilket påverka rbedömningens validitet och reliabilitet och ifrågasätter bedömningslikvärdigheten i det svenska mål-relaterade betygssystemet.