The purpose of this study has been to analyze how managers within the elderly care who operate according to the Social Services Act work to support the assistant nurses with the social documentation. In order to achieve my purpose and to be able to answer the research questions, a qualitative approach was selected. My empirical material consists of seven interviews, four with assistant nurses and three with managers.   Anthony Giddens’ structuration theory in Månsson, (2003 s. 422) has been my theoretical starting-point and the concepts of practical and discursive consciousness have been used in the analysis. Furthermore, I have used the concept zone of indifference in the theory regarding authority relations in organizations by Chester Barnard (Barnard, 1968). My research questions are: How do managers and assistant nurses perceive the purpose and content of the social documentation? Which approaches do managers use to inform and educate assistant nurses in the execution of the social documentation? How and when is the social documentation executed? I have used the analytical method meaning condensation, as I am interested in managers’ and assistant nurses’ perceptions and experiences of social documentation. The main headings which are developed from the results are purpose, method and organization. The essay shows that elderly care staff believe that the social documentation’s primary use is to ensure good care for patients/clients. It is the contact person’s responsibility to prepare an implementation plan together with the patient and to continuously write daily notes. There is an understanding amongst assistant nurses and managers that the implementation plan is a tool which is going to simplify the elderly care. However, it is difficult to specify exactly what should be documented. Managers’ strategies to help staff in maintaining a good social documentation is mostly done by informing that documentation should be kept. Sometimes case studies are used during planning days and workplace meetings. Training in social documentation is virtually non-existent; instead managers choose to educate the assistant nurses in computer programs that are used for documentation. / Syftet med denna uppsats har varit att studera hur chefer i verksamheter inom äldreomsorgen som bedriver vård enligt Socialtjänstlagen arbetar för att stödja undersköterskorna i arbetet med den sociala dokumentationen. För att uppnå mitt syfte och kunna besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt. Mitt empiriska material utgörs av sju stycken intervjuer med fyra undersköterskor och tre chefer.    Anthony Giddens struktureringsteori i Månsson, (2003 s. 422) har varit min teoretiska utgångspunkt där begreppen praktiskt medvetande samt diskursivt medvetande har använts i analysen. Jag har även använt begreppet likgiltighetsområde i teorin om auktoritetsrelationer i organisationer av Chester Barnard (Barnard, 1968). Mina frågeställningar är: Hur uppfattar chefer och undersköterskor syftet med den sociala dokumentationens ändamål och dess innehåll? Vilka tillvägagångssätt använder chefer sig av för att ge undersköterskor information och kunskap om genomförandet av den sociala dokumentationen? Hur och när utförs den sociala dokumentationen? Jag har använt mig av analysmetoden meningskoncentrering, då jag är intresserad av chefer och undersköterskors uppfattningar/upplevelser av social dokumentation. Huvudrubrikerna som är framtagna ur resultatet är ändamål, metod och organisation.   Uppsatsen visar att omsorgspersonal anser att den sociala dokumentationen främst är till för att säkerställa en god omsorg för patienter/klienter. Det är kontaktpersonens ansvar att upprätta en genomförandeplan tillsammans med patienten och att skriva löpande daganteckningar. Det finns en förståelse hos undersköteskor och chefer att genomförandeplanen är ett arbetsredskap som ska underlätta omsorgsarbetet. Däremot är det svårt att precisera vad som ska dokumenteras. Chefernas strategier för att hjälpa personalen i att upprätthålla en god social dokumentation görs främst genom att informera om att dokumentation ska utföras. Ibland används även fallbeskrivningar under planeringsdagar och arbetsplatsträffar. Utbildning i social dokumentation är nästintill obefintlig, det som cheferna väljer att utbilda undersköterskorna i är hanterandet av datorprogrammet som används för att dokumentera i.

<p>Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar:</p><p>- <em>Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? </em></p><p>- <em>Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? </em></p><p>- <em>Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? </em></p><p>För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats, dels för att det var en ekonomisk och praktisk fråga, dels för att informanterna skulle befinna sig på hemmaplan. Valet av plats gjordes av enhetscheferna och godkändes av omsorgspersonalen.</p><p>Analysen av vårt empiriska material och diskussion utgår från informanternas syn på och uppfattning om den sociala dokumentationen. Meningskoncentrering är den analysmetod som har använts i uppsatsen, där intervjuinnehållet har koncentrerats och kodats in i olika kategorier. Kategorier som framkommit utifrån meningskoncentreringen är social dokumentation som arbetsverktyg, utbildning och kunskap, språk - det skriftliga och det muntliga, tillsyn och ansvar, tid för dokumentation och informationsöverföring samt former för dokumentation.</p><p>Resultatet av vår studie visar att såväl omsorgspersonal som enhetschefer anser att omsorgspersonalen har ett huvudansvar för att social dokumentation utförs. Detta för att omsorgspersonalen arbetar för och med omsorgstagare och att man även är kontaktman till en eller fler omsorgstagare. Vidare anses att sjuksköterskorna har ansvaret att se till att det dokumenteras, eftersom de, enligt denna studie, arbetar i närkontakt med omsorgstagarna och omsorgspersonalen. Både muntlig och skriftlig rapport tycks vara nödvändig. Den muntliga för att ha en möjlighet att reflektera, samtala och utbyta tankar. Den skriftliga för att säkerställa att omsorgstagaren får den hjälp som han/hon är beviljad och i behov av.  Resultatet av vår studie visar att omsorgspersonal uppfattar den sociala dokumentationen som något komplext, att den är svår men nödvändig.</p>

Uppsatsen handlar om den sociala dokumentationen inom vård- och omsorgsverksamheter som bedriver vård utifrån socialtjänstlagen. Syftet med uppsatsen är att synliggöra omsorgspersonalens uppfattning om och syn på social dokumentation. Utifrån syftet utgår uppsatsen från följande frågeställningar: - Vad, varför och hur ska man, enligt omsorgspersonalen, dokumentera? - Vem har, enligt omsorgspersonalen, ansvar för att social dokumentation ska utföras? - Hur uppfattar omsorgspersonalen att dokumentationen påverkar kommunikationen på arbetsplatsen, den muntliga respektive den skrivna kommunikationen? För att uppnå vårt syfte och besvara frågeställningarna valdes ett kvalitativt tillvägagångssätt, där vi genomförde tre gruppintervjuer med omsorgspersonal och tre enskilda intervjuer med enhetschefer. Informanterna som deltog i vår studie var omsorgspersonal och enhetschefer som arbetar inom äldreomsorgen. Intervjuerna genomfördes på informanternas arbetsplats, dels för att det var en ekonomisk och praktisk fråga, dels för att informanterna skulle befinna sig på hemmaplan. Valet av plats gjordes av enhetscheferna och godkändes av omsorgspersonalen. Analysen av vårt empiriska material och diskussion utgår från informanternas syn på och uppfattning om den sociala dokumentationen. Meningskoncentrering är den analysmetod som har använts i uppsatsen, där intervjuinnehållet har koncentrerats och kodats in i olika kategorier. Kategorier som framkommit utifrån meningskoncentreringen är social dokumentation som arbetsverktyg, utbildning och kunskap, språk - det skriftliga och det muntliga, tillsyn och ansvar, tid för dokumentation och informationsöverföring samt former för dokumentation. Resultatet av vår studie visar att såväl omsorgspersonal som enhetschefer anser att omsorgspersonalen har ett huvudansvar för att social dokumentation utförs. Detta för att omsorgspersonalen arbetar för och med omsorgstagare och att man även är kontaktman till en eller fler omsorgstagare. Vidare anses att sjuksköterskorna har ansvaret att se till att det dokumenteras, eftersom de, enligt denna studie, arbetar i närkontakt med omsorgstagarna och omsorgspersonalen. Både muntlig och skriftlig rapport tycks vara nödvändig. Den muntliga för att ha en möjlighet att reflektera, samtala och utbyta tankar. Den skriftliga för att säkerställa att omsorgstagaren får den hjälp som han/hon är beviljad och i behov av.  Resultatet av vår studie visar att omsorgspersonal uppfattar den sociala dokumentationen som något komplext, att den är svår men nödvändig.

No description available.

<p>The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).</p><p> </p><p>The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.</p><p> </p><p>The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.</p><p> </p><p>The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective</p><p> </p>

The aim of the thesis was to explore the attitudes toward social documentation held by care personnel, as well as factors that could have an impact on the process of social documentation. The study is based on a survey encompassing 100 respondents working as care personnel at six different eldercare units at Kungsholmen in Stockholm. The data was analyzed by quantitative methods, using a statistical software package (SPSS).   The main questions in the study are whether the respondents know how, what and why they should document, what obstacles they experience and what they would need in order to document more or better, as well as whether there are factors that influence their attitudes and knowledge regarding documentation.   The key results show that more time is the most common need, and lack of time the most common obstacle to social documentation reported by the respondents. Furthermore, the results show that those who report that they are satisfied with their working conditions are most likely to also report that they know how and why social documentation should be conducted. These results suggest that it is urgent for organizations to create good working conditions in order to increase motivation for social documentation.   The results are analyzed using organizational theories. Additionally, we discuss the experiences reported by the personnel from a historical perspective

<p>Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.</p>

Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.

Inom den sociala omsorgen idag ställs krav på att dokumentation ska föras kring de  enskilda omsorgstagarna. Denna studies syfte var att beskriva och analysera  journalgranskarnas kvalitetskriterier för tillfredsställande dokumentation i journaler inom  socialtjänstens omsorg om äldre personer och personer med funktionsnedsättningar.  Studien hade en kvalitativ ansats och datainsamlingsmetoden var semi-strukturerade  intervjuer. Datamaterialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en  induktiv ansats. Studiens resultat visade på fyra olika kvalitetskriterier som granskarna  använder sig av i sitt arbete. Två av dessa var relaterade till förekomsten av en  genomförandeplan medan övriga två inte var det. Det ena kvalitetskriteriet som relateras  till genomförandeplanen är att dokumentera måluppfyllelse och avser att måluppfyllelse  ska kunna följas i journalanteckningarna. Det andra kvalitetskriteriet som relateras till  genomförandeplanen, att dokumentera avvikelser, avsåg att det av journalanteckningarna  ska gå att utläsa att genomförandeplanen följs. De två resterande kvalitetskriterierna är  oberoende av genomförandeplanen och rör dokumentation som kan utföras och granskas  oavsett om det finns en genomförandeplan att jämföra med. Det ena av dessa kriterier är  att använda värderingsord i dokumentationen, vilket avser att personalen ska beskriva  vad de faktiskt ser utan att samtidigt tolka det. Det sista kvalitetskriteriet, att  dokumentationen är konsekvensinriktad, innebär att händelser som kräver någon form av  uppföljning ska återkopplas i dokumentationen. / Within the social care of today there is a demand that documentation is to be held for  every individual under its caretaking. The purpose of this study was to describe and  analyze the criterias of quality for satisfactory documentation in case books within the  social care for elderly people and people with disabilities. The study has a qualitative  approach and it´s method of gathering data was semi-structured interviews. The data was  analyzed by using a qualitative content analysis with an inductive approach. The studies  result points to four differentiated criterias of quality which are being used by the  inspectors in their work. Two of these were related to the existence of a plan of action,  whilst the remaining two were unrelated. One of the criterias that was related to the plan  of action was to document goal accomplishment. This refers to the possibility of  identifying goal accomplishment within the case books. The second criteria related to the  plan of action, to document anomalies, is about the ability to see from the documents if  the plan of action has been properly executed. The two remaining criterias of quality are  valid for inspection regardless of the existence of a plan of action. One of the categories,  to use words of valuation, is about how the workers should only document what they  actually see instead of adding their own interpretation. The last criteria, consequential  documentation, means that incidents that require any kind of follow up activity or  possible future consequence is to be documented.

No description available.