<p>Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.</p>

Idag talas det mycket om den sociala dokumentationens och IT:s betydelse inom omsorgen. Kontentan av denna debatt är dels att den sociala dokumentationen är nödvändig och dels att IT är ett bra hjälpmedel. I den tidigare forskning som belyser detta område är personalen positivt inställd till både dokumentationen och användandet av IT. När det gäller den sociala dokumentationen så är den lagstadgad, tillsynsmyndigheten är i detta fall Länsstyrelsen. Länsstyrelsen har ofta kommit med kritik över hur denna dokumentation sköts. Detta väckte vårt intresse för hur personalen upplever den sociala dokumentationen och IT som arbetsredskap. Syftet med vår undersökning är därför att belysa personalens upplevelse av den sociala dokumentationens funktion i det dagliga arbetet och vilken roll IT-arbetsredskapet har i sammanhanget. För att belysa detta syfte har vi valt en kvalitativ metod som utgår ifrån intervjuer. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten har varit grundad teori. Resultatet visar på en rad olika faktorer som har betydelse för personalens upplevelse av vikten att genomföra den sociala dokumentationen och att använda sig av IT-arbetsredskapet. För att ytterligare utröna faktorernas betydelse har dessa även kopplats till en motivationsteori och en motivationsmodell.

Sammanfattning Med utgångspunkt i de ökande demografiska utmaningarna, i kombination med att allt färre väljer att utbilda sig till undersköterskor, har vi valt att undersöka enhetschefer upplevda möjligheter att leda i hemvården utifrån syfte att minska personalomsättning. Vi valde att i en kvalitativ studie intervjua 8 enhetschefer i kommunal hemvård. Studien har utförts i 4 olika skånska kommuner. Empirin har analyserats med hjälp av tidigare forskning, en organisationsteori och tre ledarskapsteorier. Vårt resultat visar på att vår empiri stämmer överens med tidigare forskning och bekräftar att en ledare i hemvården har en väldigt komplex uppgift, som försvåras av krav, riktlinjer och förväntningar från flera olika håll. Enhetscheferna måste förfoga över en rad olika egenskaper för att påverka medarbetarna genom beteende och processer som inspirerar till autonomi samt ökar medarbetarnas tro på sin egen förmåga. Enhetscheferna måste även se till medarbetarnas intresse, genom att ta tillvara på deras kompetens och fortsätta kompetensutveckla medarbetarna samtidigt som de organisatoriska förutsättningarna är begränsande på en rad olika sätt. Begränsningarna till trots, är enhetscheferna optimistiska till sina möjligheter att leda i hemvården och upplevs inte modfällda över de framtida utmaningar de står inför. / Abstract On the basis of the increasing demographic challenges, combined with the fact that fewer and fewer people choose to study to become assistant nurses, we have chosen to investigate managers' perceived opportunities to lead in home care on the basis of reducing staff turnover. In a qualitative study, we chose to interview 8 managers in municipal home care. The study has been conducted in 4 different municipalities in Skåne. The empirical work has been analyzed using previous research, one organizational theory and three leadership theories. Our results show that our empirical data are consistent with previous research and confirm that a leader in home care has a very complex task, which is made more difficult by demands, guidelines and expectations from several different directions. Managers must command a variety of characteristics to influence employees through behaviors and processes that inspire autonomy and increase employees' belief in their own ability. The managers must also look after the employees' interest, by taking advantage of their competence and continuing to develop the skills of the employees, while at the same time limiting the organizational conditions in a variety of ways. Despite the limitations, the managers are optimistic about their ability to lead home care and are not discouraged by the future challenges they face.