The purpose of this study was to examine the resources and barriers that social workers have incorporating the Social Service Act states during meetings with clients, using and developing the client's skills and knowledge, develop their own resources and to promote the use of self-determination. A qualitative study was done by interviewing six social workers working within the in social service’s department for family and individual welfare. Social workers were encouraged to describe and discuss the key aspects of cases that developed positively respectively negatively. Motivation theory, evidence-based practice, empowerment, and expert-expert relationship are the theories and concepts that we used to analyze the material. The study's main conclusion is that the most important prerequisite for positive development of cases is that the social worker emphasizes and stimulates the client's own resources during meetings. Both during analysis and treatment, it is important to allow for client self-determination, life story and personal skill. When this occurs motivation and increased willingness to change are stimulated in the client. The results also paint a complex picture of resources and barriers, both within the social worker and the client, which affect the development of a case. The survey shows that motivation, self-determination, voluntariness, sustainability, time, resources and the strengthening of good relations is important factors for the incorporation of the Social Service Act states. / Syftet med denna studie var att undersöka socialarbetarens möjligheter att i mötet med klienter införliva socialtjänstlagens portalparagraf. En kvalitativ undersökning gjordes genom intervjuer av sex socialarbetare inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg. Socialarbetarna uppmuntrades att beskriva och berätta om de viktigaste aspekterna i ett ärende som utvecklades positivt respektive negativt. Motivationsteori, evidensbaserad praktik, empowerment och expert- expert förhållande är de teorier och begrepp som vi använt för att analysera materialet.   Studiens främsta slutsats vad gäller positiv utveckling i ärenden är att socialarbetaren ska lyfta fram klientens resurser i mötet. Både i utredning och i behandling är det av vikt att ge utrymme för klientens självbestämmande, livsberättelse och kunskaper. Då detta sker skapas motivation och ökad förändringsbenägenhet hos klienten. Resultatet målar även upp en komplex bild av resurser och hinder hos socialarbetaren och klienten, som påverkar ett ärendes utveckling. Undersökningen visar att motivation, självbestämmande, frivillighet, långsiktighet, tid, stärkande av resurser och en god relation är viktiga faktorer för införlivandet av socialtjänstlagens portalparagraf.

No description available.

Syftet med denna studie var att undersöka hur biståndshandläggare upplever sitt handlingsutrymme i relation till deras konkreta arbetsuppgifter, individuella bedömningar samt deras möjlighet att tillgodose klienternas behov relaterat till de ramar som sätts av lag och organisationen de verkar inom, samt deras möjlighet att använda sina teoretiska kunskaper i dessa uppgifter. Vidare syftar studien till att undersöka hur biståndshandläggarna upplever de etiska dilemman som kan uppstå i deras arbete relaterat till detta. För uppfylla studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats med intervjuer som huvudsaklig metod, samt med Michael Lipskys teori gällande gräsrotsbyråkrati och teorin om handlingsutrymme som en teoretisk grund. Resultaten av studien påvisar att biståndshandläggare upplever att de i de flesta fall kan tillgodose klientens behov, men att detta dock kan komma att ske på bekostnad av deras personliga etos. Vidare visar resultatet även att biståndshandläggarna uppskattar, samt ofta använder sig utav, lokala riktlinjer vid behovsbedömningar men att det även finns en efterfrågan på förtydligande av dessa samt nationella riktlinjer som ett stöd i arbetet. Gällande hur biståndshandläggarna upplever användandet utav sin teoretiska kunskap framkom det att – för att de skall uppleva att denna tillämpas till fullo – menar biståndshandläggarna att det även krävs en praktisk kunskap som kommer från arbetet, och att dessa kunskaper i kombination kan hjälpa biståndshandläggarna att öka sitt handlingsutrymme. Slutligen visar studien att etiska dilemman är mycket vanliga i arbetet, vilket är vanligt för gräsrotsbyråkrater. Detta leder till att biståndshandläggarna kan utveckla strategier för att hantera dessa inre konflikter som kan uppstå, såsom likgiltighet eller känslomässig frånkoppling. / The aim of this study is to explore how aid administrators experience their autonomy related to their assignments, individual assessments and their ability to meet the needs of their clients in regard to the framework of the law and their organization, as well as their ability to use their theoretical knowledge in these tasks. Furthermore, the study aims to explore how the aid administrators experience the ethical dilemmas that can emerge in their work related to this. To fulfill the purpose of this study, a qualitative approach has been used with interviews as the main method, and with Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracy, and theories about autonomy as a theoretical base. The results of this study show that the aid administrators experience that they in most cases are able to meet the needs of their clients, although this sometimes come at the cost of their personal ethics. Furthermore, the result show that the aid administrators appreciate and often use their guidelines when assessing the client’s needs, although clarifications and nationwide guidelines as an aid are requested. In regard to how the aid administrators experience the use of their theoretical knowledge, the study shows that – in order to fully use the theoretical knowledge – the aid administrator needs further knowledge in form of a practical know-how, and that together the combined knowledge can help the aid administrator fully take use of their autonomy. Last of all the study shows that ethical dilemmas between personal and professional ethics are very common in the aid administrators work, as is common among street-level bureaucrats. This results in aid administrators developing strategies to cope with the internal conflicts that can arise, such as indifference or emotional detachment.

Samhällsarbete som begrepp och praktik är närmast bortglömt inom den offentliga sektorn i dagens Sverige. Det har inte alltid varit så. Under 1970-talet var samhällsarbetet välkänt och praktiserat inom många av kommunernas socialtjänster. Denna uppsats intresserar sig för diskurser om det offentliga samhällsarbetet i Sverige. Studiens syfte är att klargöra den hegemoniska diskursutvecklingen om det svenska offentliga samhällsarbetet över tid. För att uppnå detta syfte undersöks tre förarbeten till socialtjänstlagen som spänner från förarbeten till socialtjänstlagen 1982 fram till den senaste statliga offentliga utredningen om socialtjänstlagen 2020. Genom användandet av diskursteori med utgångspunkt i Foucault och Rothmans teori om samhällsarbete, undersöks hur samhällsarbetet och närliggande begrepp beskrivs i förarbetena, men också hur samhällsarbetet skulle kunna beskrivas. Vidare undersöks hur samhällsarbetet regleras rättsligt och vilka effekter detta kan ha på samhällsarbetet. Resultaten visar att förarbetena intar en kritisk hållning till samhällsarbetet. Enligt analysen av förarbetena framstår samhällsarbetet och närliggande begrepp som toppstyrt, individualiserat och konsensusorienterat i linje med en nyliberal diskurs och nyliberal socialpolitisk utveckling. En annan slutsats är att socialtjänstlagens form som ramlag försvårar samhällsarbetets etablering inom svensk socialtjänst. Ett annat invånarbaserat samhällsarbete vore dock möjligt där människor ges ökade möjligheter att påverka samhället de lever i. / Community work as a concept and practice is almost forgotten today within the public sector in Sweden. It has not always been like that. During the 1970s community work was well-known and practiced in many of the Swedish municipal social services. In the current study, discourses on public community work in Sweden is investigated. The purpose of the study is to explore the development of hegemonic discourses on public community work and its variation over time. To achieve this purpose, the history of community work is examined as well as the academic debate on community work. Also, legislatory histories of the social service act from 1982 are compared with the latest government public inquiry of the social service act from 2020. By using discourse theory from Foucault and Rothman’s theory about community work, the study explores how community work and similar concepts are described in the legislatory histories. Also, the study explores how community work could be carried out. Furthermore, the study investigates the legal framework of the social service act and its consequences for community work. The results are showing that the legislatory histories are taking a critical stance towards community work. Community work and similar concepts were found to be top-down, individualized, and based on consensus, in agreement with a neoliberal discourse and neoliberal socio-political development. Another conclusion is that the social service act’s shape as a framework law is hindering the establishment of community work within the social services. However, a people-oriented community work could be possible, where people have better opportunities to affect the society they live in.

This diploma thesis was to monitor contemporary work of non-catholic churches (that unified in collective platform, Diaconies in the Czech Republic) in the field of charitable, in context of historically progression of czech reformation and basic dogmatic recourses.

Syftet med studien är att ta reda på hur anknytningen med familjehemsföräldrarna och kontakten med socialtjänsten påverkar ett barn vid en familjehemsplacering och vidare in i vuxenlivet. Dessutom studeras även hur god anknytning främjar en familjehemsplacering och kontakten med socialtjänsten. Studien har en kvalitativ ansats och fem intervjuer med vuxna personer som bott i familjehem har genomförts. Delar av Bowlbys anknytningsteori och Antonovskys (2010) föreställning om KASAM användes vid analys av uppsatsens empiri. Resultatet visar att samtliga intervjupersoner har upplevt en trygg anknytning till familjehemsföräldrarna när de var placerade som barn. En trygg anknytning i familjehemmet grundar sig på regler, rutiner, engagemang och samhörighet mellan det placerade barnet och familjehemsföräldrarna. Barn med en otrygg anknytning får det svårare att skapa nya relationer och utveckla en trygg relation till familjehemsföräldrarna vid en familjehemsplacering. I socialtjänstlagen står det att alla barn som placeras i familjehem ska ha en socialsekreterare som kontaktperson (2015:982). Familjehemsplacerade barn behöver en socialsekreterare som de känner tillit till, för att öka möjligheterna till att utveckla bra relationer i familjehemmet och att upptäcka eventuella missförhållanden. / The purpose of this study is to examine how the connection with the foster parents and the contact with the social services affects a child during a foster care placement and later in life. Furthermore, it also examines how good connection favours a foster care placement and the contact with the social services. For the study, a qualitative method was used. Five interviews took place with adults who have, at some point during their childhood, been in foster care. Parts of Bowlbys attachment theory and Antonovskys (2010) idea of KASAM was used to analyze the study’s empirics. The result shows that all adults who got interviewed in this study felt they had good relations with the foster parents and felt safe in their presence during the time they spent in foster care. Four guidelines for a good relationship between a child and their foster parents has showed to be rules, structure, commitment and affinity. Children who feel insecure with their current relations have a harder time building new relations and will have a tough time creating good relations within the foster home. The Social Service Act demands that every child in foster care shall be assigned a social secretary (2015:982). Children who has been placed in foster care needs a social secretary that they feel they can trust, this will increase the possibility of good relations within the foster home.

No description available.