Småföretagare har ofta begränsade resurser för att kunna täcka alla arbetsuppgifter inom företaget. Kunskaperna inom den ekonomiska förvaltningen är ofta bristfällig på grund av att lagar, regler och förordningar är i ständig utveckling. Småföretagarna identifierar för hur man ska komplettera den bristande kunskapen. De uppstår således ett viktigt val, där en ekonomisk rådgivare som matchar företagets ambitioner ska väljas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretagaren resonerar vid val av ekonomisk rådgivning genom att belysa beslutsprocessen samt vilka bedömningskriterier småföretagaren utgår ifrån för att minska informationsasymmetrin och hur dessa värderas. Vidare kommer studien att undersöka om resonemangen varierar beroende på om det är en levebrödsföretagare eller en småföretagare med tillväxtambitioner. Studien har utgått från ett abduktivt tillvägagångssätt, där beslutsteorier i form av rationalitet fungerat som inspirationskälla för att hitta mönster kopplat till småföretagares beslutsprocess. Detta har kompletterats med ett djupgående fokus på vilka bedömningskriterier som avgör valet av ekonomisk rådgivare. För att kunna få en förståelse för detta, har studien utgått från kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer. I och med att studien är av jämförande karaktär, har fyra intervjuer inom vardera klassificeringen av småföretagare genomförts. Studien visar hur småföretagare tenderar att utgå från olika sorter av rationalitet kopplat till olika bedömningskriterier. Småföretagarens egna preferenser styr vilken sorts rationalitet som utnyttjas vid valet av ekonomisk rådgivare. Den gemensamma nämnare hos småföretagarna är att de uppvisar en förtroenderationalitet vid valet av ekonomisk rådgivning. Det har även visat sig att familjeförhållandet för den ekonomiska rådgivaren kan påverka valet för småföretagaren.

Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

<p>I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking – en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder. Det finns dock ett antal finansbolag och nätbanker som också vill ta del av denna växande bransch. För att möta denna ökande konkurrens gäller det för storbankerna att utveckla banktjänsten ytterligare och satsa mer på sina konkurrensfördelar. För att kunna leverera en trimmad Private Banking tjänst måste bankerna ha väletablerade rutiner kring hur kunder skall profileras och hur förvaltningen och rådgivningen, baserat på kundprofilen, skall utformas. Utifrån detta resonemang ställer vi oss följande problemformulering:</p><p>Hur profilerar storbankerna sina Private Banking kunder och hur kan de, utifrån profilen, sätta samman en optimal banktjänst av kapitalförvaltning och rådgivning?</p><p>Uppsatsens syfte är att utifrån en inblick av de svenska storbankernas tillvägagångssätt då dessa profilerar sina Private Banking kunder, utreda hur dessa ställer samman en optimal Private Banking tjänst av kapitalförvaltning och rådgivning. Vi vill också ta reda på vad bankerna tror om dagens och framtidens Private Banking marknad.</p><p>Genom vår tolkning och förståelse av problemområdet vill vi frambringa ny insikt kring ett idag relativt outforskat område. Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier, främst hämtade ut vetenskapliga artiklar, som är relaterade till kapitalförvaltning och privatekonomisk rådgivning. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, en intervju hos varje storbank. Respondenterna arbetar med kundprofilering, kapitalförvaltning och rådgivning vid bankernas Private Banking avdelningar. De insikter i problemområdet som vi kommit fram till är följande:</p><p>Vid kundprofilering gäller det först att sammanställa kundens balans- och resultaträkning. Det är också viktigt att beakta kundens familjesituation vad gäller familjens likviditetsbehov, pensionssparande, försäkringar, m.m. Vidare behöver banken också ta hänsyn till kundens riskprofil, placeringshorisont och monetära värderingar. Då banken är väl förtrogen med kundens profil kan de förbereda kapitalförvaltning och rådgivning. Det är kundens tid, intresse och kunskap som avgör om denne sköter förvaltningen på egen hand (rådgivande förvaltning) eller om denne överlåter all skötsel åt banken (diskretionär förvaltning). Det är kundens unika situation och egna önskemål som avgör vilken typ av rådgivning som är mest lämplig. Det mest väsentliga är att rådgivningen är användbar i sammanhanget och att kunden har fullt förtroende för rådgivaren. Vad gäller konkurrensen från finansbolag och nätbanker ansåg respondenterna att storbankerna har en stor konkurrensfördel mot dessa aktörer; det personliga kundmötet. Finansbolagen och nätbankerna är därför priskonkurrenter, snarare än produktkonkurrenter. I framtiden vill storbankerna stärka och förbättra Private Banking. De vill hitta nya målgrupper, stärka sina kundmöten och utveckla sina modellportföljer och finansiella produkter.</p>

I Sverige har vi, de senaste åren, sett en ökning av antalet förmögna personer. År 2006 fanns det ungefär 1,5 miljoner svenskar med en nettoförmögenhet på minst en miljon kronor. Ökningen av antalet välbärgade personer öppnar vägen för Private Banking – en banktjänst med kapitalförvaltning och rådgivning riktad mot förmögna privatpersoner, företag och stiftelser. Storbankerna är idag de största Private Banking aktörerna i Sverige, sett till antalet kunder. Det finns dock ett antal finansbolag och nätbanker som också vill ta del av denna växande bransch. För att möta denna ökande konkurrens gäller det för storbankerna att utveckla banktjänsten ytterligare och satsa mer på sina konkurrensfördelar. För att kunna leverera en trimmad Private Banking tjänst måste bankerna ha väletablerade rutiner kring hur kunder skall profileras och hur förvaltningen och rådgivningen, baserat på kundprofilen, skall utformas. Utifrån detta resonemang ställer vi oss följande problemformulering: Hur profilerar storbankerna sina Private Banking kunder och hur kan de, utifrån profilen, sätta samman en optimal banktjänst av kapitalförvaltning och rådgivning? Uppsatsens syfte är att utifrån en inblick av de svenska storbankernas tillvägagångssätt då dessa profilerar sina Private Banking kunder, utreda hur dessa ställer samman en optimal Private Banking tjänst av kapitalförvaltning och rådgivning. Vi vill också ta reda på vad bankerna tror om dagens och framtidens Private Banking marknad. Genom vår tolkning och förståelse av problemområdet vill vi frambringa ny insikt kring ett idag relativt outforskat område. Uppsatsens teoretiska referensram består av teorier, främst hämtade ut vetenskapliga artiklar, som är relaterade till kapitalförvaltning och privatekonomisk rådgivning. Fyra kvalitativa intervjuer har genomförts, en intervju hos varje storbank. Respondenterna arbetar med kundprofilering, kapitalförvaltning och rådgivning vid bankernas Private Banking avdelningar. De insikter i problemområdet som vi kommit fram till är följande: Vid kundprofilering gäller det först att sammanställa kundens balans- och resultaträkning. Det är också viktigt att beakta kundens familjesituation vad gäller familjens likviditetsbehov, pensionssparande, försäkringar, m.m. Vidare behöver banken också ta hänsyn till kundens riskprofil, placeringshorisont och monetära värderingar. Då banken är väl förtrogen med kundens profil kan de förbereda kapitalförvaltning och rådgivning. Det är kundens tid, intresse och kunskap som avgör om denne sköter förvaltningen på egen hand (rådgivande förvaltning) eller om denne överlåter all skötsel åt banken (diskretionär förvaltning). Det är kundens unika situation och egna önskemål som avgör vilken typ av rådgivning som är mest lämplig. Det mest väsentliga är att rådgivningen är användbar i sammanhanget och att kunden har fullt förtroende för rådgivaren. Vad gäller konkurrensen från finansbolag och nätbanker ansåg respondenterna att storbankerna har en stor konkurrensfördel mot dessa aktörer; det personliga kundmötet. Finansbolagen och nätbankerna är därför priskonkurrenter, snarare än produktkonkurrenter. I framtiden vill storbankerna stärka och förbättra Private Banking. De vill hitta nya målgrupper, stärka sina kundmöten och utveckla sina modellportföljer och finansiella produkter.

BAKGRUND: Den automatiserade ekonomiska rådgivningen i form av robotrådgivning är ett nytt fenomen som funnits på den svenska marknaden i knappt 15 år. Den tidigare populära traditionella rådgivningen har i takt med robotrådgivningens framfart fått ett konkurrenskraftigt alternativ. Förtroende anses vara en av de viktigaste aspekterna för individen när det kommer till valet av ekonomisk rådgivare, men trots att flera studier gjorts inom förtroendeområdet vid ekonomisk rådgivning saknas det fortfarande kunskap om vilka faktorer som förklarar förtroendet till robotrådgivning. Således finns incitament för att täcka den kunskapslucka som idag finns gällande individer som ej aktivt använder sig av robotrådgivare.    SYFTE: Syftet med studien är att skapa förståelse kring vilka faktorer som förklarar svenska individers förtroende till robotrådgivning utifrån ett icke-användande perspektiv, samt hur dessa faktorer främjar eller hämmar förtroendet till tjänsten.   GENOMFÖRANDE: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semi-strukturerade intervjuer med individer som ej aktivt använder robotrådgivning men som ändå besitter kunskap om hur tjänsten fungerar. Respondenterna fick genom intervjuerna besvara fördjupande frågor om specifika förtroendefaktorer samt hur de uppfattar förtroendet till robotrådgivning.   SLUTSATS: Studiens resultat utifrån den insamlade empirin visade att respondenterna har ett högt förtroende till robotrådgivning där kompetens och följdriktighet visade sig vara de främst främjande faktorerna till förtroendet. Kommunikation var delvis främjande, delvis hämmande, medan medkänslan i och med sin avsaknad vid robot-rådgivning framhävdes som en svagt främjande faktor. Anseende, bemötande, kostnad och transparens lyftes också som förklarande förtroendefaktorer till robotrådgivning. / BACKGROUND: The automated financial advisor in the form of robo-advisors is a new phenomenon that has existed in the Swedish market for almost 15 years. The already popular traditional financial advisory has, in step with the progress of robo-advisory, been given a competitive alternative. Trust is considered as one of the most important aspects for the individual when it comes to choosing financial advisors, but despite several studies done in the area of ​​trust in financial advisory, there is still a lack of knowledge about which factors are explaining trust in robo-advisory. Thus, there are incentives to cover the knowledge gap that currently exists for individuals who do not actively use robo-advisory.   AIM: The aim with this thesis is to gain knowledge about which factors are explaining individuals’ trust in robo-advisors from a non-user perspective, as well as to investigate in what way these factors might enable or disable the trust in the service.    COMPLETION: To fulfill the aim of this study, a qualitative method has been implemented through semi-structured interviews with individuals that do not actively use a robo-advisor. Through the interviews, the respondents were asked to answer in-depth questions about specific trust factors and how they perceive the trust in robo-advisory.   CONCLUSION: The overall results of the study based on the collected empirical data showed that the respondents have a high level of trust in robo-advisory, where competence and consistency proved to be the main enabling factors for trust. Communication was partly enabling, partly disabling, while compassion, due to its lack within robo-advisory, was emphasized as a vague promoting factor. Reputation, treatment, cost and transparency were also highlighted as explanatory factors of trust in robo-advisory.

BAKGRUND: Samtidigt som företag och finansiella institutioner idag har utvecklat avancerade Asset Liability Management-verktyg för att proaktivt hantera sina risker och planera framtida kassaflöden, så baseras dagens privatekonomiska rådgivning fortfarande på traditionella tillgångsallokeringsstrategier och enkla tumregler. Tidigare forskning menar på att liknande ALM-verktyg skulle kunna generera mervärde även för privatpersoner om de implementerades i praktiken, men vad de privata spararna själv tycker i frågan är hitintills outforskat. Trots detta kvarstår faktum att endast om privatpersonen själv ställer sig positiv till verktyget kan teori med fördel implementeras i praktiken. SYFTE: Studiens syfte är att undersöka och analysera den privata spararens inställning och kapacitet att ta till sig rådgivning baserat på ALM, och se om ett ALM-verktyg kan skapa mervärde i den privatekonomiska rådgivningen. GENOMFÖRANDE: Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med 10 privatpersoner. Författarna har skapat scenarier för en fiktiv person, där en ALM-analys visuellt har presenterats under intervjuerna. Genom att ställa frågor kopplade till scenarier har studien kunnat analysera privatpersonens vilja till att delge och förstå den information en ALM-analys genererar, samt dess inställning till att proaktivt planera sin ekonomiska framtid. SLUTSATS: Studien visar att ALM största mervärdesskapande för den privata spararen återfinns i privatpersonens intresse för att visualisera sin ekonomi. En bristande riskförståelse i kombination med en tydlig avsaknad av ekonomiska ambitioner hos den privata spararen försvagar dock verktygets användningsområde. Vidare behöver ALM-verktyget övervinna flertalet begränsat rationella beteenden och förtroendeaspekter för att skapa mervärde ur en privatpersons perspektiv. / BACKGROUND: Companies and financial institutions have developed advanced tools based on the theories of Asset Liability Management with purpose to proactively manage risks and plan future cash flows. At the same time, private financial advising of today is still based on traditional asset allocation methodologies and rules of thumbs. Previous research concludes that similar ALM-tools could add value for private investors in the financial advising, but the private investors’ perspective in the matter is still unexplored. The fact remains that only if the private investors are convinced that ALM can add value, can a tool with theoretical advantages be successfully implemented in practice. AIM: The aim of this thesis is to test and analyze the individual investors’ attitude and capacity to understand private financial advising based on ALM as methodology, and analyze whether an ALM tool adds value in private financial advising. COMPLETION: The thesis has been conducted by ten individual interviews in a qualitative manner. The authors have created a fictitious ALM-analysis that has been presented for all of the respondents. By asking questions connected to scenarios, the study have been able to analyze the individuals’ attitude to share and receive personal information, as well as their attitude to proactively plan their financial future. CONCLUSION: The study concludes that the biggest value-creating aspect of ALM is that individuals show a great interest in visualizing their own financial future. However, a financial illiteracy in combination with a lack of clear-cut financial ambitions, weakens the ALM-tools area of use for the individual. Furthermore, ALM need to overcome barriers in individuals limited rational behavior and simultaneously create a strong trust to maximize the value-creation for the individual.

The aim of this bachelor thesis was to examine attitudes among social workers, particularly their attitudes toward their clients’ poverty and towards economic counseling as a method. A further aim was to study the relationship between attitudes towards poverty and economic counseling. Primary data used for the study was assembled among social workers (n = 111) with the use of an electronic questionnaire that was sent out to social welfare offices in 34 city districts in Stockholm,Gothenburg and Malmö. The findings showed that a majority of the social workers had a structural understanding of poverty and a positive attitude towards economic counseling. No correlations were found between the attitudes towards poverty and towards economic counseling. Although economic counseling can be seen as a method for individual change, the social workers had a positive attitude towards using it with clients’ whose inability to support themselves was interpreted as structurally implied. This was understood as a means to minimize the negative effects of poverty and as a way to go beyond administrative tasks. Through Giddens duality of structure theory, economic counseling was interpreted as a way of affecting the structurally caused problem of poverty by changing the actions of the client.