Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

This study aims to examine the management control of oriental grocery stores in Sweden, withthe goal of improving their chances of survival and growth. Despite the increasing presence ofthese stores, there is a lack of previous research in the area. By shedding light on this field, theresearch hopes to provide insights that can be beneficial for both industry stakeholders and theacademic community, which in turn can contribute to the improvement of society's welfare bypromoting a healthy business climate. The theoretical foundation for the study is Simons' leversof control framework, which is used to investigate how micro and small oriental grocery storesdesign their management control strategies. The study aims to answer the question: "How domicro and small oriental grocery stores use control mechanisms to design strategic managementcontrol according to Simons' levers of control framework?" In addition, the study exploreswhether these businesses aim for growth or prefer to remain small, by asking the question: "Howis growth pursued within oriental grocery stores?" The study is based on primary data fromsemi-structured interviews, the companies' social media, websites, and annual reports, as well assecondary data from books and articles. The results show that the use of Simons' levers ofcontrol varies among the studied companies and that there are differences in their attitudestowards growth. / Denna studie syftar till att undersöka verksamhetsstyrningen för orientaliska livsmedelsbutiker iSverige, med målet att förbättra deras möjligheter till överlevnad och tillväxt. Trots en ökandenärvaro av dessa butiker finns det en brist på tidigare forskning inom området. Genom att belysadetta område hoppas forskningen kunna ge insikter som kan vara till nytta för bådebranschaktörer och forskarsamhället, vilket i förlängningen kan bidra till en förbättring avsamhällets välfärd genom att främja ett hälsosamt näringslivsklimat. Den teoretiska grunden förstudien är Simons styrspakar-ramverk, som används för att undersöka hur mikro- och småorientaliska livsmedelsbutiker utformar sin strategi för verksamhetsstyrning. Studien syftar tillatt besvara frågan: "Hur använder mikro- och små orientaliska livsmedelsbutikerstyrningsmekanismer för att utforma strategisk verksamhetsstyrning utifrån Simonsstyrspakar-ramverk?” Utöver detta undersöker studien om dessa företag strävar efter tillväxteller föredrar att förbli små, genom att ställa frågan: "Hur eftersträvas tillväxt inom orientaliskalivsmedelsbutiker?". Studien bygger på primärdata från semistrukturerade intervjuer, företagenssociala medier, webbsidor och årsredovisningar samt sekundärdata från böcker och artiklar.Resultaten visar att användningen av Simons styrspakar varierar bland de undersökta företagenoch att det finns skillnader i deras inställning till tillväxt.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter för att få en uppfattning om hur invandrare upplever det egna företagandet i Sverige. De kvalitativa intervjuerna har sammanställts för att sedan analyseras med hjälp av våra utvalda teorier som bland annat inkluderar Saras Sarasvathys berömda teori om causation och effectuation. I resultatet som vi har kommit fram till presenteras bland annat att det har skett en förändring sedan 1990-talet och att invandrare inte längre finner den utländska bakgrunden som problematisk, för den egna företagsstarten. Drivkrafterna bakom valet att starta eget beror till stor del på förverkligandet av sina egna idéer. Vi har även kunnat konstatera att invandrarnas bakgrund inte har någon påverkan på deras tillväxtpotential utan det är istället den entreprenöriella förmågan som är en betydande faktor. / Program: Civilekonomprogrammet