Ekonomisk rådgivning för företag är oerhört viktigt och kan vara skillnaden mellan vinst eller förlust. För mindre företag blir denna hjälp än mer viktig då de inte kan anställa personer för alla arbetsuppgifter. Mikroföretagens behov av ekonomisk rådgivning kan ses som en paradox, de behöver den, men de vill inte ha den. Mindre rådgivning leder till sämre beslut som är dåligt för företagen och för svensk ekonomi. Varför avstår företagen från en rådgivning de behöver? Syftet med studien är att visa hur mikroföretag använder sig av ekonomisk rådgivning och varför. Den syftar dessutom till att kartlägga hur detta val går till, vem som väljs och varför. Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod och en induktiv ansats. En kartläggning har gjorts där 60 företag kontaktades för att få en bredd i studien. Där upptäcktes en motvilja mot det valde ämnet och en kompletterande djupstudie genomfördes på två företag. Studien visar att ekonomisk rådgivning är ett känsligt ämne, där det finns en motvilja mot att diskutera och att använda sig av ekonomisk rådgivning. Nyckeln till en bra rådgivning är förtroende mellan parterna. Som ett hinder finns fördomar och ett gap mellan rådgivare och företag. Ett gap som måste minska för att användningen ska öka.

I och med ett ökat intresse för entreprenörskap samt den allt svårare situationen på arbetsmarknaden för invandrare väcktes under 1990-talet ett stort intresse i Sverige för invandrarföretagande. Företag som drivs av personer med utländsk härkomst har blivit en allt vanligare del av marknaden. Denna grupp av företagare har kommit att bidra med nya affärsidéer samt ny kompetens på marknaden.Det framkommer i flera utredningar och rapporter att många invandrare finner det svårt att få fäste på den svenska marknaden på grund av bland annat språkliga brister och begränsade kunskaper inom det regelverk som styr företagandet i Sverige. Vår studie fokuserar på att undersöka invandrarföretagares position på den svenska marknaden. Syftet har även varit att ta reda på drivkrafterna bakom valet att starta eget samt vilka tillväxtstrategier invandrarföretagen använder sig av. Vi har genomfört sju kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter för att få en uppfattning om hur invandrare upplever det egna företagandet i Sverige. De kvalitativa intervjuerna har sammanställts för att sedan analyseras med hjälp av våra utvalda teorier som bland annat inkluderar Saras Sarasvathys berömda teori om causation och effectuation. I resultatet som vi har kommit fram till presenteras bland annat att det har skett en förändring sedan 1990-talet och att invandrare inte längre finner den utländska bakgrunden som problematisk, för den egna företagsstarten. Drivkrafterna bakom valet att starta eget beror till stor del på förverkligandet av sina egna idéer. Vi har även kunnat konstatera att invandrarnas bakgrund inte har någon påverkan på deras tillväxtpotential utan det är istället den entreprenöriella förmågan som är en betydande faktor. / Program: Civilekonomprogrammet