Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL. För att kunna urskilja vilka omständigheter som påverkar avgörandet huruvida underlägsen ställning föreligger eller ej, upprättas i rättspraxis en skälighetsbedömning för varje enskilt fall. De slutsatser som dragits i studien visar på att det generellt sett inte går att säga när en småföretagare befinner sig i underlägsen ställning, utan att detta istället beror på en mängd olika omständigheter som verkar i det enskilda fallet.

TITEL: Den anpassningsbara småföretagaren – ett annat sätt att se på klassiska marknadsföringsmodeller. FÖRFATTARE: Charlotte Gustafsson och Kristin Sundqvist HANDLEDARE: Urban Ljungquist NIVÅ: Kandidatuppsats, Marknadsföring 15 hp, VT 2011 NYCKELORD: Små företag, Småföretagare, Marknadsföring, Kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen, BCG-matrisen, strategisk marknadsföring, stora företag PROBLEM- FORMULERING: Hur kan marknadsföringsmodeller, initialt anpassade för stora företag, appliceras på små företags verksamheter? SYFTE: Syftet med uppsatsen är att redogöra för om kärnkompetens, produkt- och marknadsmatrisen samt BCG-matrisen behöver anpassas utefter ett litet företags förutsättningar för att kunna integreras i det vardagliga marknadsföringsarbetet. METOD: En forskningsansats av kvalitativ karaktär med ett deduktivt angreppssätt har använts där fem företag, Mom2Mom, Hemsida24, SEE U, Apping och Ecopower Academy har intervjuats inom ämnet. Samtliga företag passar in på studiens definition av små företag. TEORETISKT PERSPEKTIV: Avsnittet inleds med en beskrivning av marknadsföring samt marknadsföringsarbetet i förhållande till företagsstorlek. Där efter redogörs för hur studiens utvalda marknadsföringsmodeller kärnkompetens, Produkt- och marknadsmatrisen och BCG- matrisen används. EMPIRISKT PERSPEKTIV: I empirin presenteras de fem djupintervjuer som genomförts under studiens gång. SLUTSATS: Studien visar på att samtliga modeller går att applicera på ett litet företags verksamhet om en anpassning först äger rum. Dock finns det kritiska punkter som avgör huruvida de anpassade modellerna kommer att appliceras då steget till att implementera dem är långt för en små företagare.

Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta. Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform? Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform. I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.

Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys.     Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

Sammanfattning Examensarbete, Civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Fredrik Olofsson och Johannes Jacobson Handledare: Karin Jonnergård Medbedömare: Ulf Larsson Olaison Titel: Förväntningsgapet - En jämförelse mellan småföretagare och investerare Bakgrund: Fenomenet förväntningsgapet gör sig påmint vid finansiella kriser och företagsskandaler vilket placerar revisorsyrket i hetluften. Studiet av gapet är omfattande men jämförelser av gapet mellan olika grupper av allmänheten visar på ett visst tomrum. Detta tillsammans med ett resonemang att kunskap och utbildning ligger bakom skillnader i gapet utgör bakgrund för studien. Syfte: Arbetet har som syfte att undersöka om det finns skillnader i olika aktörers förväntningsgap samt jämföra dessa med varandra för att skapa förståelse ifall olika intressenter har olika förväntningsgap och vad detta beror på. Metod: Studien använder en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsstrategi tillsammans med en enkätstudie för att fånga småföretagarnas svar. Data för investerarna härrör från Nilssons (2016) avhandling. De bägge gruppernas svar har ställts mot varandra för att jämföra förväntningsgapet. Slutsatser: Studien finner att ett förväntningsgapet föreligger hos både småföretagare och investerare. En jämförelse av de två grupperna visar att en skillnad i gapet föreligger där småföretagare har ett statistiskt signifikant gap som är större än investerarnas. Detta resultat är i linje med flera andra studier om småföretagare och stärker antagandet om kunskap som bidragande orsak till gapets existens. Nyckelord: Förväntningsgapet, småföretagare, investerare, jämförelse / Abstract Master thesis in Business Administration, School of Business and Economics, Linnaeus University. Authors: Fredrik Olofsson and Johannes Jacobson Supervisor: Karin Jonnergård Examiner: Ulf Larsson Olaison Title: The audit expectation gap - a comparison between small business owners and investors Background: The audit expectation gap makes itself known in times of financial crisis and corporate scandals which places auditors in the spotlight of critique. The study of the gap is extensive however comparisons of different groups of society reveals a gap in the literature. This together with an assumption that knowledge and education cause differences in the gap comprises the background for the study. Purpose: The study aims to examine differences in the audit expectation gap among small business owners and investors. Moreover, the study aims to compare the expectation gap of the two groups. Method: The study applies a deductive stance with a quantitative research strategy together with a questionnaire survey in order to collect data for the small businesses. Data for the investor group are drawn from Nilssons (2016) dissertation. The responses of the two groups have been put side by side to compare the gap. Conclusions: Results of the study find that an expectation gap exists among both small business owners and investors. A comparison of the two groups reveal differences in the gap where small business owners have a statistically significant gap that is greater than that of the investors. This result is in line with several other studies on small businesses and strengthens the assumption that knowledge is a contributing factor to the existence of an audit expectation gap. Keywords: Audit expectation gap, small businesses, investors, comparison

Internet har under de senaste åren blivit allt större och mer företag har tagit steget att skapa sig en Internet närvaro. Internet skapar nu ett tillfälle även för de mindre företagen att marknadsföra sig på samma nivå som de stora. Denna studie har undersökt de möjligheter som Internet idag erbjuder de mindre företagen. I sju veckors tid följdes en mindre företagare som försökte skapa en Internetnärvaro för sitt företag. Till sin hjälp har företagaren haft en steg metod som tagits fram specifikt för denna studie. Denna stege har använts för att ge företagaren olika mängder hjälp när företagaren fastnat. Vissa av stegen har även haft en simulerad prislapp. Genom att observera Företagarens försök att ta sitt företag ut på Internet har möjligheterna som Internet idag erbjuder mindre företag undersökts. Denna studie har visat att den studerade företagaren valde att utföra största delen av arbetet själv både vad gäller sökande och implementering av olika tjänster och program. Till viss del behövdes hjälp av vänner som användes när företagaren fastnat helt i processen för att skapa en närvaro på Internet.

Effekterna av covid-19-pandemin har gjort att många småföretagare har drabbats hårt av ekonomiska problem, som kraftigt minskad omsättning och likviditetsproblem. Vi har gjort en kvalitativ studie där vi intervjuat åtta verkställande direktörer för små aktiebolag inom tjänstesektorn. Vi vill skapa en förståelse för hur dessa ägare har finansierat respektive verksamhet under pandemin, för att utreda vilka finansieringsbeslut småföretagare fattar för att klara sig ur ekonomisk kris. Vi fick reda på att småföretagare föredrar att använda sig av internt kapital i första hand och av externt kapital i nödfall. Det viktigaste är att minimera kostnader och att inte använda sig av kortsiktiga finansieringsformer med en hög ränta och en kort återbetalningstid, för att som företag överleva en ekonomisk kris. / The effects of the covid-19 pandemic have meant that many small businesses have been hit hard by financial problems, such as sharply reduced sales and liquidity problems. We have done a qualitative study in which we interviewed eight CEOs of small limited companies in the service sector. We want to create an understanding of how these owners have financed each business during the pandemic, to investigate what financing decisions small businesses make to cope with an economic crisis. We found that small business owners prefer to use internal capital in the first place and external capital in emergencies. The most important thing is to minimize costs and not to use short-term forms of financing with a high interest rate and a short repayment period, in order for a company to survive an economic crisis.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Vi lever i en tid av ständiga och snabba förändringar. Detta sägs även gälla i arbetslivet. Framförallt kvinnornas roll i arbetet är i förändring, de tar allt större plats inom företagsmarknaden. Det blir allt vanligare att kvinnor startar och driver företag, många av dessa är små.</p><p>Vårt gemensamma intresse för den realistiska livsformsanalysen och kvinnligt företagande blev grunden för detta arbete. Det var av intresse för oss att söka finna svar på hur kvinnliga småföretagare upplever sin situation gällande balans mellan fritid och arbete. Vi ville ta reda på vilka livsformer dessa kvinnor lever för att öka vår förståelse för hur detta påverkar synen på vad som är viktigt i livet och vilka medel de tar till för att nå sina mål i enlighet med detta.</p><p>Livsformsanalysen söker öka vår förståelse för andra individer och hur de väljer att leva sina liv. Alla har vi olika mål och medel för att nå dessa och olika definitioner på vad som är det goda livet. Den livsform vi lever styr på många sätt hur vi ser på verkligheten. Vi utgick från att ett livsformsperspektiv skulle vara fruktbart för denna undersökning då det skulle ge oss förklaringar till det som skiljer olika företagare åt. Vår förförståelse var att kvinnor till större del tar ansvar för hem och familj, det var därför spännande att utröna hur de klarar av att balansera detta ansvar med företagande.</p><p>Då det är upplevelsen av de kvinnliga småföretagarnas situation vi velat undersöka valde vi att göra en kvalitativ undersökning. Vi genomförde fem intervjuer med småföretagande kvinnor som visade sig leva olika livsformer och därmed ha olika förutsättningar för sitt företagande. Gemensamt för dem är att de alla delvis lever självständighetens livsform. I enlighet med detta har de svårt att skilja arbetsliv från privatliv. Analyser av materialet visade att den eller de livsformer företagaren lever påverkar hur hon söker finna balans i tillvaron.</p><p>Nyckelord: Livsformer, kombinationslivsform, balans, småföretagare och kvinnor</p> / <p>ABSTRACT</p><p>We are living in a time of constant and rapid change. This also applies to work life. This applies in particular on the women’s role at work, women gain more ground in the business market. It is becoming more common for women to start and lead their own businesses, many of these are small.</p><p>Our mutual interest in the realistic life mode analysis and in women who run their own businesses became the base of this composition. It was in our interest to find answers about how self employed women experience their situation concerning balance between leisure time and the time of work. We aspired to find out what life modes these women live. This in order to increase our understanding of how this influences their view of what is most important in life and the means they use to acquire their goals.</p><p>The life mode analysis was created to increase our understanding of other individuals and the way they chose to live their lives. All of us have different goals and means to reach them, we have also got different views of what the good life is. The life mode one person lives in many ways predicts how he or she looks upon reality. We assumed that a life mode perspective analysis would be productive on this study since it would explain the differences amongst the self employed women. Our pre understanding was that women usually take on the main responsibility for the home and family .It was interesting to us to find out how they manage to balance this responsibility and their businesses.</p><p>Since we wanted to explore the women’s experiences in our study we chose to make a qualitative research. We made five interviews with self employed women. We found out that they live different life modes, this gives them different conditions under witch they run their businesses. What they all have in common is that they, in part, live the independent life mode. In accordance to this they find it difficult to separate their time of work from their leisure time. Our analysis shows that the life mode or life modes influences how the business woman chooses to find her balance in life.</p><p>Key words: Life modes, combinations of life modes, balance, self employed women</p>

<p>Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"</p><p>Sammanfattning</p><p>Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.</p>

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering" Sammanfattning Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.