Bakgrund: Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det ytterst viktigt att företag utvecklas och växer för att ersätta företag och branscher som går tillbaka eller försvinner. När det gäller tillväxt hos företag har beroendet av tillgång till kapital och nödvändiga resurser lyfts fram under lång tid. Samtidigt har flera aktuella rapporter visat att tillgång till banklån upplevs som ett relativt litet hinder för tillväxt. Finansiell bootstrapping används för att minimera eller helt eliminera behovet av finansiella resurser för att säkerställa tillgången till de resurser som företag behöver. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva i vilken utsträckning svenska småföretag registrerade 2009 använder finansiell bootstrapping. I huvudsyfte ingår följande delsyften: 1) Beskriva vilka finansiella bootstrappingmetoder som används och redovisa skillnader i användningsfrekvens. 2) Undersöka om det är möjligt att identifiera särskilda grupper av metoder och användare som tillämpar liknande metoder. Avgränsningar: Av de flertalet olika finansieringsmöjligheter som står företagen till hands, har vi valt att endast behandla finansiell bootstrapping. Metod: En webbaserad enkätundersökning till 100 företag genomfördes för att undersöka användandet av finansiell bootstrapping. Insamlad data behandlades och analyserades med deskriptiv statistik och en faktoranalys.     Resultat/Slutsatser: Samtliga företag som besvarade enkäten har använt sig av finansiell bootstrapping sedan företagsstart. 95 % av företagen har använt två eller fler metoder. Faktoranalysen identifierade två grupper av bootstrappingmetoder, vilka kan åtskiljas mot bakgrund av i vilken grad ett samarbete med andra organisationer krävs för att tillämpa metoderna inom de olika faktorerna. Förslag till fortsatt forskning: I kommande forskning är det intressant att studera hur finansiell bootstrapping har utvecklats med de nya möjligheter som den snabba tekniska utvecklingen erbjuder, inte minst i form av marknadsföring via sociala medier.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion – och i så fall vilka som använder verktyget och varför. Forskningen avser också att utreda tillvägagångssätt och tankar kring känslor om användandet, både inom kort- och långfilmsproduktioner. Vi har funnit att användning av finansiell boostrapping finns och är generellt sett mer frekvent använt i produktioner som inte är fullt finansierade. Förekomsten av användandet är oftast vanligare i kortfilm än i långfilm, men att det existerar inom båda formerna av filmproduktion samt att verktyget används av olika befattningshavare. Utsagorna om känslor kring användandet av finansiell bootstrapping är tvetydiga – det uppstår enligt respondenterna ofta positiva känslor när det finns en ömsesidig vinning mellan de berörda avtalsparterna, men också negativa känslor när utbytet av överenskommelsen är mest gynnsamt för den ena parten. / Contemporary Swedish film industry is financed mainly by government funding. However, there is potentially not enough funding in comparison to how many films are produced in Sweden every year. When funding is inadequate it could be paramount to master the concept and instrument of financial bootstrapping in order to complete a film. Financial bootstrapping is a term and tool regarding the acquirement of resources, albeit to a lower cost than market value or to no costs at all. This essay aims to investigate whether this phenomenon exist within the Swedish film industry, if so - who is using this tool and why. The research also intends to chart the approach and feelings of users both in short film as well as full feature film. We have found that utilization exists and is generally more frequent amongst films that are not fully financed. The occurrence is often more common in short films than in feature films; also it exists within the different levels of film production and is used by various positions. Thoughts regarding the practice of financial bootstrapping are ambiguous; there are positive approaches when there is a mutual gain between the relevant participants, but also, negative approaches when the benefits from the collaboration are divided unfairly.