Today there are a number of different financing options but few of them are suitable for start-up companies. Business angels are in that case an exception and a suitable investor in these companies. Business angels are individuals who invest in young companies and differ from other financiers in the sense that the collaboration with the company is closer. Business angels are although few in numbers while the young companies often tend to be in most need of funding and has the greatest potential to grow. The purpose of this study is to gain a deeper understanding of the cooperation between entrepreneurs and business angels and to identify which effects the financial gap have on these financial associations. Business angels and entrepreneurs collaboration are hard to interpret and therefore demanded a deeper examination. We thus used a qualitative method consisting of six different interviews in three different cases. The study shows that established collaborations between entrepreneurs and business angel’s seem to be affected by the financial gap to a great extent, which has been expressed in negative consequences. The financial gaps effects on the cooperation mainly takes form in the initial assessment process where the contractors expressed difficulties in the search of funders due too the limited number of stakeholders. We have identified communication problems and grievances between the entrepreneurs and business angels in the form of wills and we see these problems as a result of the initial problem.

Detta är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka i vilken utsträckning ett finansiellt gap ligger till grund för svenska företags användning av lånebaserad crowdfunding, även kallat peer-to-peer-lån. Vidare syftar studien till att kartlägga svenska företags erfarenheter av peer-to-peer-lån i form av dess för- samt nackdelar. Undersökningen utgår från åtta svenska företag med olika erfarenheter av finansieringsverktyget. Som kompletterande empirikälla genomfördes också en intervju med en representant från en av de svenska storbankerna. Studiens teoretiska referensram består dels utav teorier som syftar till att ge en bakgrund till varför företag föredrar att finansiera sig med lån framför externt ägarkapital samt svenska SME’s problematiska förutsättningar för att få banklån. Vidare utgår uppsatsen från tidigare studier på ämnena peer-to-peer-lån och crowdfunding. Studiens slutsats visar på att det i vissa fall förefaller vara ett finansiellt gap som ligger till grund för svenska företags användning av peer-to-peer-lån. Marknadsföring, möjligheten att slippa banken samt att det är ett billigare finansieringsalternativ utgör ytterligare motiv som får företag att välja peer-to-peer-lån som finansieringsverktyg. Fler för- och nackdelar med peer-to-peer-lån identifieras genom studiens intervjuer med de svenska företagen som använt sig av finansieringsverktyget. Att processen är snabb och enkel samt att den ställer lägre krav vid ansökan om kapital jämfört med andra finansieringsverktyg är de två fördelar som flest respondenter i studien uttryckte med peer-to-peer-lån. Att peer-to-peer-lån är ett offentligt finansieringsverktyg var den nackdel som upplevdes som störst för det företag som medverkade i uppsatsens undersökning.

Syfte Syftet är att undersöka de brister entreprenörer upplevt efter att ha använt sig av Crowdfunding och om Internetbaserade plattformar underlättar informationsasymmetrin mellan finansiär och entreprenör. Samt om entrprenörer anser att Crowdfunding har potential att fungera som självstående finansieringskälla. Teori Tidigare studier visar att finansieringsformen Crowdfunding ofta är bristfällig. Få entreprenörer får tillräckligt kapital och finansieringsformen saknar kompetens och resurser. Metod Kvantitativ enkätundersökning under perioden 11 november 2015 till och med 25 november 2015. Resultat Resultatet från enkätundersökningen bestående av 40 deltagare presenteras i diagram. Analys I analysen jämförs tidigare studier och teorier med resultat och letar samband och kopplingar som förklarar resultatet. Respondenterna ser potential i Crowdfunding. De flesta upplever att de fått tillräckligt kapital och är positivt inställda till skillnad mot tidigare teorier. Slutsats Slutsatsen i undersökningen blir att en del Crowdfuninganvändare använder en annan finansieringskälla också där eget kapital och banklån är vanligast. Tekniken och dålig exponering var de problem entreprenörer ansåg Crowdfundingplattformarna ha, dock har de flesta tro på att Crowdfunding har potential att fungera som en själv-stående finansieringsform.

<p>Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering"</p><p>Sammanfattning</p><p>Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.</p>

Här kommer sammanfattning av vår uppsatts "Småföretagare och deras finansiering" Sammanfattning Det finns många faktorer, både yttre och inre, som påverkar en småföretagare vid dennes val av finansieringsform. Det finns även många olika former av finansiering att välja bland t ex banklån, leasing och riskkapital och de olika finansiärerna ställer skiftande krav på småföretagen och företagarna. Ett problem som nämns i teorin är det finansiella gapet som bygger på en asymmetrisk information mellan företagaren och finansiären. Småföretagare föredrar enligt pecking order modellen eget genererat kapital och är negativt inställda till att förlora kontroll över företaget samt självständighet. Den form av finansiering som företagarna enligt denna teori undviker därav så långt som möjligt är riskkapital då detta kortfattat innebär att företaget ”betalar” genom att ge bort ägande. Dock kan inte alla småföretag överleva samt finansiera sin verksamhet med egna vinster, speciellt inte i början och det kan vara svårt att erhålla extern finansiering då företagen kanske inte har så mycket att lämna i säkerhet för t ex ett banklån. Denna uppsats är en fallstudie över hur olika faktorer påverkat/påverkar tre företags kapitalförsörjning. En form av finansiering som de undersökta företagen alla anser vara bra är leasing och anledningen till detta är att räntorna idag är så låga. Företagen är inte helt negativt inställda till riskkapital som teorin framhåller, trots att de helst försörjer sig på eget kapital. De undersökta företagen har haft olika förutsättningar vad gäller anskaffning av kapital och de har även till viss del valt olika former. Trots detta kan deras agerande i stora drag sägas följa de teorier som finns angående små företags kapitalförsörjning.

Denna kandidatuppsats syftar till att undersöka hur småföretags strategiorientering påverkar det val av alternativa finansiella bootstrappingmetoder, som småföretag väljer att tillämpa. Småföretagare motsvarar 96 procent av samtliga svenska verksamma företag och utgör därmed en betydande roll i samhället. Detta för att de ses som samhällsbärare, då fyra av fem arbetstillfällen skapas av svenska småföretag och bidrar vidare till välfärd. Trots deras betydande roll i samhället möts de av finansiella barriärer som leder till att småföretag hamnar i ett så kallat finansiellt gap. För att ta sig ur det finansiella gapet, tvingas småföretagare finna alternativa finansieringsmetoder. De alternativa finansieringsmetoderna benämns finansiella bootstrappingmetoder, vilka har kommit att bli avgörande för småföretags överlevnad. Småföretags strategiorientering anses påverka valet av finansiella boostrappingmetoder. Således omfattas studien av småföretags strategiorientering, vilka har identifierats utifrån Miles och Snows typologi. En kvantitativ forskningsansats med en positivistisk forskningsfilosofi har legat till grund för studien vilket möjliggör att resultatet ska kunna generaliseras. Studiens enkätundersökning omfattar 84 svenska småföretag som bidragit till studiens resultat. Slutligen är studiens resultat att prospektörer är positivt relaterade till användningen av de ägarrelaterade- och minimerande bootstrappingmetoderna. Medan försvarare är positivt relaterade till användningen av den relationsorienterade bootstrappingmetoden. / This bachelor thesis aims to explore how strategy orientations influence the choice of financial bootstrapping methods among small firms. Small firms represent 96 percent of all Swedish operating companies and thus represent a significant role in the society. This because they contribute to welfare, since four out of five jobs are created by Swedish small firms. Despite their significant role in the society, they are faced with financial barriers that lead to small firms ending up in a so called financial gap. To get out of the financial gap, small firms are forced to find alternative financing methods. The alternative financing methods are called financial bootstrapping methods, which have become crucial for the survival of small firms. The strategy orientation in small firms is considered to affect the choise of financial bootstrapping methods. Thus, the study covers small business strategy orientation which has been identified based on Miles and Snow’s typology. A quantitative research approach with a positivist research philosophy has been the bases of the study which enables the result to be generalized. The survey included 84 Swedish small firms that contributed to the results of this study. Finally, the results of this study are that prospectors are positively related to the use of the owner-related and minimizing bootstrapping methods. While defenders are positively related to the use of the relationship-oriented bootstrapping method.

Syfte: Syftet med undersökningen är att beskriva och analysera finansieringsformen P2P-utlåning, dess bildande och utveckling samt utvärdera hur den har fungerat för små- och nyföretagare. Problemformulering: Studien undersöker hur finansieringsformen person-till-person-utlåning via Internet uppstod. Vidare redogörs för utvecklingen på P2P-plattformen Lending Club sedan låneförmedlingens start 2007 fram till 2011. Slutligen undersöks vad som kännetecknar låntagarna på Lending Club som ansöker om lån till små och nya företag samt hur de presterat gällande deras återbetalningsförmåga. Teoretiskt ramverk: Studiens teoretiska ramverk utgörs av framförallt vetenskapliga artiklar vilka behandlar det finansiella gapet, informations-asymmetrier och kreditbedömning. Vidare återges en bakgrunds-teckning över studier gjorda kring social utlåning och P2P-utlåning. Slutsatser: Studien kommer fram till att P2P-utlåning via Internet har sitt ursprung i social utlåning och möjliggjorts genom bland annat teknologisk utveckling av kreditvärderings-verktyg. Lending Clubs utveckling har gått från mer av ett socialt nätverk till att idag likna mer en finansiell intermediär med kreditvärdiga låntagare och institutionella investerare. Medlemmarna på Lending Club som lånar till små och nya företag kännetecknas av högre kreditvärdighet i jämförelse med övriga låntagare samtidigt som de presterar sämre i termer av återbetalningsförmåga. / Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze P2P lending, its formation and development and evaluate how it has worked for small businesses and start-ups. Problem statement: The study examines how person-to-person lending through the Internet has emerged. Furthermore, the study examines the development of the P2P platform Lending Club since its inception in 2007 until 2011. Finally, the study examines the characteristics of the borrowers at Lending Club who are applying for loans to small businesses and start-ups, as well as how they perform in terms of their ability to repay their loans.        Theoretical framework: The theoretical framework consists mainly of scientific articles regarding the financial gap, information asymmetries and credit rating. Furthermore, studies on social lending and P2P-lending are presented in a background chapter. Conclusions: The study concludes that P2P lending through the Internet has its origins in social lending and made ​​possible by foremost technological development of rating tools. The development of Lending Club has shifted from more of a social network to more of a financial intermediary with creditworthy borrowers and institutional investors. Members on Lending Club that borrow to small businesses and start-ups are characterized by having a higher credit rating compared to other borrowers, while they perform less well in terms of ability to repay.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion – och i så fall vilka som använder verktyget och varför. Forskningen avser också att utreda tillvägagångssätt och tankar kring känslor om användandet, både inom kort- och långfilmsproduktioner. Vi har funnit att användning av finansiell boostrapping finns och är generellt sett mer frekvent använt i produktioner som inte är fullt finansierade. Förekomsten av användandet är oftast vanligare i kortfilm än i långfilm, men att det existerar inom båda formerna av filmproduktion samt att verktyget används av olika befattningshavare. Utsagorna om känslor kring användandet av finansiell bootstrapping är tvetydiga – det uppstår enligt respondenterna ofta positiva känslor när det finns en ömsesidig vinning mellan de berörda avtalsparterna, men också negativa känslor när utbytet av överenskommelsen är mest gynnsamt för den ena parten. / Contemporary Swedish film industry is financed mainly by government funding. However, there is potentially not enough funding in comparison to how many films are produced in Sweden every year. When funding is inadequate it could be paramount to master the concept and instrument of financial bootstrapping in order to complete a film. Financial bootstrapping is a term and tool regarding the acquirement of resources, albeit to a lower cost than market value or to no costs at all. This essay aims to investigate whether this phenomenon exist within the Swedish film industry, if so - who is using this tool and why. The research also intends to chart the approach and feelings of users both in short film as well as full feature film. We have found that utilization exists and is generally more frequent amongst films that are not fully financed. The occurrence is often more common in short films than in feature films; also it exists within the different levels of film production and is used by various positions. Thoughts regarding the practice of financial bootstrapping are ambiguous; there are positive approaches when there is a mutual gain between the relevant participants, but also, negative approaches when the benefits from the collaboration are divided unfairly.

Syften: Syftet med studiet är dels att redogöra för huvudorsaken som har gett upphov till uppkomsten av snabblånebranschen. Dels att framställa väsentliga faktorer som har föranlett att branschen kan stanna kvar på snabblånemarknaden. Metod: Med avseende på studiets två frågeställningar har vi använt oss dels av kvalitativ ansats för att kunna beskriva noggrant anledningen till uppkomsten av snabblånebranschen via en tolkning av en del intervjufrågor. Dels tillämpades en kvantitativ ansats för att komma till viktiga faktorer som resulterat i att företagen inom denna bransch stannat kvar på kreditmarknaden. Teoretisk referensram: Studiens teoretiska referensram utgörs av vetenskapliga artiklar och  böcker som handlat om informationens asymmetriska påverkan, finansiella gap och  entreprenöriska möjligheter. Vidare har relevant material från Finansinspektionen,  Kronofogden och Konsumentverket använts som grund till den kvalitativa undersökningen  för det empiriska studien. Empiriska studier: Den empiriska studien utförts på åtta av branschens fyrtiofyra företag snabblåneföretag, som tillhör branschorganisationen S.K.E.F. Slutsats: Till följd av asymmetrisk information mellan parter (kreditgivare &amp; kredittagare) avstår stora och traditionella kreditinstitutioner från att förmedla krediter till vissa kredittagare som har låg kredittrovärdighet. Därigenom skapas en marknad som utmärks av obalans mellan utbud av kapital och efterfrågan på kapital vilket leder till uppkomsten av ett finansiellt gap. Entreprenörer upptäcker affärsmöjligheter genom att skapa nya tjänster som efterfrågas av marknaden. På så vis fyller snabblåneföretagen det finansiella gapet på kreditmarknaden som inte fylls av andra kreditinstitutioner. Studiens resultat visar att snabblåneföretag erhåller låga vinster. Men om företagen motverkar kreditrisker genom regelrätta och noggranna kreditbedömningar leder detta troligtvis till högre vinst. / Purposes: The purpose of the study is partly to account for the main reason that has given rise to the emergence of instant loans industry. Secondly to produce significant factors have led the sector to remain on the instant lending market.  Methods: With respect to the study's two issues, we have used both a qualitative approach to describe accurately the reason for the emergence of instant lending industry through the interpretation of some interview questions. We have partly applied a qualitative approach to understand the important factors that constitute the fact that the sector manage to remain in the credit market. Theoretical framework: The study's theoretical framework is made up of scientific articles and books that dealt with media information’s asymmetric impact, financial gaps and entrepreneur opportunities. Furthermore, the relevant material from the Financial Supervisory Authority, The Swedish Enforcement Authority and Swedish Consumer Agency has been used in order to obtain a qualitative survey of the empirical study.   Empirical studies: Our empirical study consists of eight out of the industry's forty-four instant loan companies that belong to the trade organization S.K.E.F. Conclusion: As a result of asymmetric information between the parties refrain large and traditional credit institutions from providing loans to borrowers by low of credibility. A market characterized by imbalance between supply of capital and demand for capital lead to an emergence of a financial gap within the market. Entrepreneurs find business opportunities by creating new services demanded by the market. Thus fills the instant loans companies the financial gap on the credit market that is not filled by other credit institutions. The result of this study concludes that firms obtain low profits. But if companies counteracts credit risk this will likely lead to a higher profit by making regular and thorough credit checks on the borrower.