Under de senaste åren har utvecklingen gått snabbt inom detaljhandeln och den har ökat kraftigt. Marknaden har blivit tuffare och det är framförallt de stora kedjorna som har växt. Detta innebär att det är ett fåtal klädjättar som innehar en stor andel av marknaden och de små oberoende butikerna får allt svårare att klara sig i den tuffa konkurrensen. De stora klädkedjorna kan genom sina stordriftsfördelar pressa ner priserna och de har också fördelar när det kommer till marknadsföring och lokalisering på grund av deras större kapital.   Vårt syfte med den här uppsatsen är att undersöka hur det är att starta ett företag inom klädbranschen. Vad som krävs för att klara uppstartandet och hur de arbetar för att klara sig och överleva i den tuffa konkurrensen. För att få svar på vårt syfte valde vi att genomföra tre fallstudier med ägare till små oberoende butiker i centrala Karlstad. Vi har gjort en kvalitativ studie och har intervjuat Anna Törling på Lilla Ego, Robert Gärdesund på Ballroom och Sofia Skogh på Sofias garderob. Intervjuerna har ägt rum i butikerna för att vi ska kunna få se hur de ser ut samt få en ökad förståelse för vad de berättar om genom att kunna se det med egna ögon. För att inte styra intervjuerna har vi använt oss av semistrukturerade frågor och vi valde också att först göra intervjuerna för att sedan ta fram relevanta teorier. I teorin har vi därför försökt sätta in läsaren i den problematiken som finns kring småföretagare och även beskriva vad som kan förekomma i en uppstartsprocess. Vidare tas även marknadsmixen upp samt olika strategier och vad som är viktigt i dessa.   I analysen belystes de områden som vi ansåg var viktiga delar för företagare i deras arbete med butiken. Det visade sig att det fanns områden som de upplevt problem med, till exempel med att sköta själva redovisningen av ekonomin, men det visade sig även att även andra delar som att få kapital som kan vara ett problem hade gått relativt smidigt. Den största anledningen till att våra respondenter startade sina klädbutiker var att de såg att det fanns ett behov av det i stan men även att de ville skapa någonting eget. Även ett stort klädintresse och tankar på att starta eget under en längre tid påverkade dem. För att överleva på marknaden så gäller det att ha ett väl genomtänkt koncept och att skapa en säkerhet hos kunden genom att inte förändra sig för mycket och ofta. Det är dock viktigt att inte bli stillastående utan att ha många idéer och att ha mod att genomföra dem så länge det inte innebär för stora förändringar och utsvävningar från butikens image och koncept. Lokalisering av butiken har också visat sig ha en stor betydelse samt marknadsföring genom word-of-mouth. Vikten av att ha en stark vilja och att brinna för det de gör visade sig också men däremot så verkar det inte som tidigare erfarenhet spelar en avgörande roll.

Sjukskrivningarna i samhället har ökat betydligt det senaste året. Stress i arbetet är en av orsakerna till detta och statistik visar att det främst är kvinnor som drabbas. Då majoriteten av företagen i Sverige består av småföretag samt att allt fler kvinnor väljer att starta eget, väcktes en nyfikenhet av att undersöka stressorsaker hos denna kategori. Därmed är syftet med studien att undersöka vad som kan stressa kvinnliga småföretagare i arbetet samt vad som kan kompensera denna eventuella stress. Vi vill även undersöka hur småföretagare sammantaget upplever stress när stressfaktorer och kompenserande faktorer vägts emot varandra. För att försöka finna svar på syftet utfördes en kvalitativ studie baserad på åtta intervjuer med kvinnliga småföretagare. I dessa intervjuer kunde flera orsaker till stress identifieras. Vidare identifierades även faktorer som verkar kunna kompensera den stress som småföretagarna utsätts för i arbetet. Resultatet visar att intervjupersonerna inte upplever att den arbetsrelaterade stressen är så stor, att det leder till ohälsa. Studien har resulterat i en modell som visar att det bör finnas en balans mellan de faktorer som orsakar stress och de som kompenserar stressen. / The number of people on sick leave has increased significantly in the past year. One of the causes is stress at work and statistics show that mainly women are affected. As the majority of companies in Sweden are small enterprises and as more and more women opt to start their own businesses, we became interested in examining what causes stress for them. Therefore the purpose of this study is to examine what stresses female small business owners at work as well as what might compensate potential stress. We also wanted to investigate to what extent they are stressed due to work. In order to find answers to the causes a qualitative study based on eight interviews with female small business owners was carried out. Based on these interviews several causes of stress could be identified. Factors that seem to be able to compensate for the work-related stress that small business owners are exposed to could also be identified. The results show that the respondents do not feel that the work-related stress is so great that it is unhealthy. The study has resulted in a model showing that there should be a balance between the factors that cause stress and those which compensate for the stress.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur en entreprenör/ kreatör produktplacerar i bästa mån för att överleva i modebranschen. Metod: Kvalitativ med intervjuer som bas för empirin. Slutsats: Med hjälp av en positioneringsmodell kan entreprenören/kreatören ta ställning till sina konkurrenter och placera sin produkt till den tänkta målgruppen. Teorin hjälper företagare att strukturera upp en annars komplex hantering som i nystartade företag ”bara sker”. Nyföretagare i Borås ser ljust på sin framtid, då marknaden är i förändring, de jobbar för ett Textil-Borås och de tror att det kommer bli lättare att vara företagare i framtiden då de byggt på sin kunskap och lyckats skaffa sig rutiner. Engelsk titel: The entrepreneur’s and the creator’s product placement with a positioning theory.Engelska nyckelord: Positioning, product placement, small company, textile industry.Sammanfattning på engelska: The purpose of this paper is to investigate how an entrepreneur / designer place the product correct on the market in best way for survival in the fashion industry. Conclusion: By using a positioning model, the entrepreneur / creator can consider their rivals and competitor and put their own product to the intended customer. The theory helps business owners to structure an otherwise complex management in start-up companies, that otherwise “just happens”. These entrepreneurs of Borås are optimistic about their future. The market is in transition, they work towards a “Textile Borås” and they believe it will be easier to be a small company owner in the future since they have built-up their knowledge and succeeded in establishing routines. / Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits. Vi intervjuade åtta butikschefer/ägare för enskilda butiker i Varberg. Vi kompletterade intervjuerna med observationer av dessa butiker och deras marknadsföring så som annonser och hemsidor på Internet, dessutom genomförde vi observationer av andra enskilda butiker och dess marknadsföring. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att visa hur kunskapen inom juridik kring marknadsföring se ut hos enskilda butiker och hur dessa butiker efterlever de lagar som finns. Vi undersökte vad som är de största problemen hos dessa butiker och vad de är väldigt noga med. Hur kan deras kunskaper förbättras och vilken attityd de har till de olika lagtexterna? Det var viktigt för oss att som utgångsläge titta på hur de marknadsför sig och hur deras process ser ut. Tar de själva ansvaret för sin marknadsföring eller tar de hjälp från ett utomstående håll? Undersökningen visade på att i vissa fall att kunskapen inom juridik inte prioriteras av butikschefer i enskilda butiker i dagens läge. När det kommer till prisinformation är den ofta bristande trots viss vetskap om vad lagen säger. Butiker använder sig av bortförklaringar till att inte följa lagarna, till exempel genom att säga att ”då andra butiker inte följer dessa lagar behöver jag inte heller göra det”. Vår undersökning och det resultat vi fick fram skall kunna vara intressant ur ett vetenskapligt perspektiv då man får en inblick i hur stort juridiska kunskaper prioriteras av butikschefer/ägare i enskilda butiker. Uppsatsen är även intressant för butikschefer/ägare då de får en inblick i vilka konsekvenser det finns för till exempel bristande prisinformation. Till sist menar vi att denna uppsats även är intressant ur en konsuments perspektiv då de får en större uppfattning om vad de har för rättigheter när de gäller hur företag marknadsför sig, samt se hur kunskaperna inom juridiken kring marknadsföringen ser ut hos en normal enskild butik.

No description available.

<p>Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits. Vi intervjuade åtta butikschefer/ägare för enskilda butiker i Varberg. Vi kompletterade intervjuerna med observationer av dessa butiker och deras marknadsföring så som annonser och hemsidor på Internet, dessutom genomförde vi observationer av andra enskilda butiker och dess marknadsföring. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att visa hur kunskapen inom juridik kring marknadsföring se ut hos enskilda butiker och hur dessa butiker efterlever de lagar som finns. Vi undersökte vad som är de största problemen hos dessa butiker och vad de är väldigt noga med. Hur kan deras kunskaper förbättras och vilken attityd de har till de olika lagtexterna? Det var viktigt för oss att som utgångsläge titta på hur de marknadsför sig och hur deras process ser ut. Tar de själva ansvaret för sin marknadsföring eller tar de hjälp från ett utomstående håll? Undersökningen visade på att i vissa fall att kunskapen inom juridik inte prioriteras av butikschefer i enskilda butiker i dagens läge. När det kommer till prisinformation är den ofta bristande trots viss vetskap om vad lagen säger. Butiker använder sig av bortförklaringar till att inte följa lagarna, till exempel genom att säga att ”då andra butiker inte följer dessa lagar behöver jag inte heller göra det”. Vår undersökning och det resultat vi fick fram skall kunna vara intressant ur ett vetenskapligt perspektiv då man får en inblick i hur stort juridiska kunskaper prioriteras av butikschefer/ägare i enskilda butiker. Uppsatsen är även intressant för butikschefer/ägare då de får en inblick i vilka konsekvenser det finns för till exempel bristande prisinformation. Till sist menar vi att denna uppsats även är intressant ur en konsuments perspektiv då de får en större uppfattning om vad de har för rättigheter när de gäller hur företag marknadsför sig, samt se hur kunskaperna inom juridiken kring marknadsföringen ser ut hos en normal enskild butik.</p>

<p>Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. </p><p>Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. </p><p>Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.</p>

<p>Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlägsen ställning i avtalsförhållandet ska visas särskild hänsyn i behovet av skydd. Denna regel finns främst för att skydda konsumenter, men på senare tid har även småföretagare kommit att innefattas i denna regel. I näringsidkarförhållanden finns ofta behov av skydd mot oskäliga avtalsvillkor, då småföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har därför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlägsen ställning beskrivits och analyserats i förhållande till övriga rekvisit i 36 § AvtL. För att kunna urskilja vilka omständigheter som påverkar avgörandet huruvida underlägsen ställning föreligger eller ej, upprättas i rättspraxis en skälighetsbedömning för varje enskilt fall. De slutsatser som dragits i studien visar på att det generellt sett inte går att säga när en småföretagare befinner sig i underlägsen ställning, utan att detta istället beror på en mängd olika omständigheter som verkar i det enskilda fallet.</p>

<p>Människan som lever i dagens samhälle och är verksam i arbetslivet har inte kunnat undgå den ökade kommunikationen som skett med den ökade tillgängligheten som följd. Detta är något som vi menar påverkar upprätthållandet av balans. Vår förförståelse sade oss innan denna undersökning genomfördes, att det är svårt för småföretagare att upprätthålla balans mellan arbetsliv och övrigt liv. Vi var därför intresserade av att göra en studie för att ta reda på hur detta såg ut, och vi valde att genomföra en kvalitativ undersökning för att få en inblick i detta.</p><p>Undersökningens syfte var att ta reda på hur balansen såg ut mellan arbetsliv och övrigt liv hos manliga småföretagare som helt eller delvis lever självständighetens livsform?</p><p>Självständighetens livsform är ett begrepp som ingår i livsformsteorin. Denna teori är skapad för att få en uppfattning om människors vardag. Människor som lever olika livsformer har olika värderingar, handlingsmönster och behov. Vad en person avser med ”det goda livet” som lever en livsform kan för en person som lever en annan livsform vara något helt annat. Livsformsteorin blev ett verktyg för oss att titta på balans hos småföretagare som lever självständighetens livsform. Vi valde att som tillvägagångssätt utgå ifrån livsformsteorin samt att använda oss av en teori om balans. För att kunna besvara undersökningens syfte genomfördes sex intervjuer på manliga småföretagare, vilka lever självständighetens livsform.</p><p>I undersökningen kom vi fram till att balans mellan arbetsliv och övrigt liv för småföretagare som lever självständighetens livsform är något väldigt individuellt. Intervjupersonerna har sin egen uppfattning om vad balans innebär och hur de ska göra för att uppnå den. Problematiken i att uppnå balans utifrån den teori som vi utgått ifrån var att småföretagarna inte hade några skarpa gränsdragningar mellan arbetsliv och övrigt liv.</p>

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.