Konstruktionen av ett sommarhus vid mälarens södra strand åt en trebarnsfamilj från stockholmstrakten i ett karaktäristiskt jordbrukslandskap omgivet av karakteristiska ekonomibyggnader från 1700-talet, ombyggda eller under ombyggnad till permanentbostäder eller fritidshus. Landskapsbildens attraktivitet har senast fastslagits av Strängnäs kommun i den inventering av områdets natur- och kulturintressen som ingår i dess grönplan från 2011. De omgivande byggnadernas tillkomst var under sjuttonhundratalet aldrig föremål för en reflektion över det lantliga byggandets estetik - deras tillblivelse var nyttorelaterad och deras placering rationellt motiverad, materialval och byggnadsmetod avgjordes av tillgång, kostnad, och av det lokala hantverkskunnandet. Projektet valt att förstå och utveckla "landsbygdsgrammatiken" som en underliggande materialistisk princip, och således orienterat sig mot en begränsningens logik i sökandet efter ett samtida uttryck. / The construction of a summerhouse at the south shore of lake Mälaren for a family with three children from the Stockholm area in a typical agricultural landscape surrounded by typical farm buildings from the 1700s, rebuilt or under reconstruction to permanent residences or second homes. The attractiveness of the landscape was last established by the Strängnäs municipality in their inventory of the area's natural and cultural interests as part of its green plan from 2011. The surrounding buildings' origins were in the eighteenth century never subject for a reflection on the rural aesthetics of prevention - their genesis were utility-related and their placement rationally justified, materials and construction methods were based on availability, cost, and local craftsmanship. The project chooses to understand and develop the "rural grammar" as an underlying materialistic principle, thus orienting itself toward a logic of limitation in its search a contemporary expression.

<p>Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. </p><p>Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. </p><p>Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. </p><p>Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.</p>

Bakgrund: Mycket finns skrivetkring strategiarbete i större företag men míndre om hur små företag tänker och agerar strategiskt. Därför är det av vikt att öka kunskapen om hur det strategiska arbetet bedrivs i dessa företag, för den akademiska världen, företagarna själva samt deras intressenter. Syfte: Denna uppsats syftar till att bidra med kunskap om och förståelse för småföretagarnas strategiska arbete. Genomförande: Företagsledaren i småföretag är den person som enskilt har mest makt att påverka företagets handlingar. Uppsatsen baseras därför på en kvalitativ undersökning av företagare i 14 sörmländska småföretag. Den teoretiska referensramen behandlar främst litteratur kring strategi och kognition. Resultat: Hur det strategiska arbetet bedrivs i småföretag beror på företagsledarens strategiska tänkesätt. Det strategiska tänkesättet formas av företagsledarens kognitiva strukturer och avgör hur företaget och dess omgivning uppfattas av företagsledaren. Detta får till följd att företagsledare verksamma inom samma bransch kan uppfatta branschen olika och agera strategiskt olika utifrån detta. Inom sin bransch kan de dock vara lika framgångsrika.

No description available.

Bakgrund Sjukhusmaten har stor betydelse för patientens tillfrisknande, men trots detta slängs stor del av maten och många patienter lider av undernäring. En inlagd patient behöver energi- och näringstät kost, men för att patienter med sjukdomar och åkommor ska kunna äta maten krävs individanpassning av måltiderna. För att kunna leverera säkra patientmåltider krävs kunskap och fungerande kommunikation hos berörd personal. En organisatorisk studie kan möjliggöra identifikation av problemområden och fungerande områden kring måltidsrutinerna inom sjukhus, för att säkerställa rätt kost. Därför utgick denna studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv vid syftesformulering.  Syfte Att kartlägga matutbudet och måltidsprocessen inom Landstinget Sörmland, med specifikt fokus på specialkost inom sjukhusmiljö.  Metod Studien bestod av statistik över beställda koster från Landstinget Sörmland åren 2015-2017, samt kompletterande samtal med berörda yrkesgrupper under våren 2018.  Resultat Beställningsstatistiken visade skillnader och likheter mellan sjukhusen, där Katrineholm utmärktes med störst andel specialkost på ≈40%. För Katrineholm var Minus fläsk, Laktosfritt och Lättuggat vanligast. Eskilstuna och Nyköping hade högst andel Flytande, Lättuggat och Dialys. Enskild specialkost varierade månadsvis, mest skiftningar hade Vegankost för Nyköping och Katrineholm, och Flytande för Eskilstuna. Representanter från fyra olika yrkesgrupper deltog i samtalen, där måltidsprocessen beskrevs beröra ordinering, beställning, tillagning, servering och uppföljning. Det största problemområdet uppgavs vara beställningsprocessen, vilket ansågs bero på kostrelaterad kunskapsbrist och/eller bortprioritering bland vårdpersonal. Uppföljningsarbetet var även ett område som ansågs ha förbättringspotential, eftersom patienters mat- och vätskeregistreringar behövde utarbetas grundligare.  Slutsats De konsistensanpassade kosterna utgjorde hög andel av totala specialkoster, där Lättuggat var bland de tre vanligaste för alla sjukhus, och förknippades till den geriatriska/kirurgiska vården. Kommunikationsproblem och kunskapsbrist inom vården kunde utgöra hinder inom måltidsprocessen. Studieresultatet betonar vikten av individanpassning och uppföljning inom patientmåltider. / Background Hospital meals are important for a patient’s recovery, despite this huge amount of food is wasted and many patients suffer of malnutrition. A hospitalized patient need a diet high in energy and nutrients, and individualized meal adaptions are necessary. To deliver safe meals are knowledge and functioning communication required. An organizational study might identify problematic and functioning areas regarding meal process routines within hospitals, to ensure patients their needed meals. Because of this, the study’s purpose emanated from an organizational perspective.  Objective To study diet variations and meal process in Landstinget Sörmland, with focus on special diets within hospital environment.  Method Data consisted of statistics of ordered meals provided from Landstinget Sörmland, years 2015-2017, and information collected through dialogues with involved personnel, 2018.  Results The statistics of ordered meals showed both differences and similarities between the hospitals, with highest proportion of special diets at Katrineholm (≈40%). Most common diets at Katrineholm were Pork-free, Lactose-free and Dialyses. Highest share in Eskilstuna and Nyköping were Liquid, Paté and Dialyses. The special diets that had highest monthly variations were Vegan in Nyköping and Katrineholm, and Liquid and Dialyses for Eskilstuna. The dialogues consisted of representatives from four work categories, and the meal process were reported to be prescribing, ordering, cooking, serving and follow-up. Difficulties were found regarding ordering, which was considered to be because lack of knowledge and/or neglecting among caregivers. Follow-up process was reported to have areas with room for improvement, with focus on food and fluid registration.  Conclusion Texture modified food represented a high proportion of total special diets. Most common for all hospitals were the amount of Paté, and could be associated with the geriatric/surgical care. Communicational problems and lack of knowledge could act as potential barriers within the meal process. The study results emphasize the value of individual adaption and patient meal follow-ups.