Syfte – Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar som kan uppkomma inom måltidsprocessen på ett sjukhus, för att sedan utveckla tillvägagångssätt för hantera dessa. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar formulerats: Vilka utmaningar finns inom måltidsprocessen på ett sjukhus? Hur kan utmaningar inom måltidsprocessen på ett sjukhus hanteras? Metod och genomförande – Ett initialt teoretiskt ramverk upprättades som har mönsteranpassats med empirin under arbetets gång. En fallstudiemetodik antogs för att undersöka måltidsprocessen och dess utmaningar på Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Metoder för datainsamling bestod av intervjuer, observationer, dokumentstudier och enkätundersökning. Den insamlade empirin har sedan analyserats mot det teoretiska ramverket. Resultat – Studien har identifierat följande utmaningar inom måltidsprocessen: variationer, bristande kommunikation, varornas specifika egenskaper och avsaknad av helhetsperspektiv. Utmaningar kopplat till variationer har sin utgångspunkt i att patienter är frånvarande under måltidstillfället på grund av undersökningar eller operationer. För att hantera utmaningen med både variationerna och varornas specifika egenskaper har nya tillvägagångssätt vid nedkylning av måltider föreslagits. För att hantera utmaningen med bristande kommunikation har en samordningsfunktion presenterats som förenklar styrning och planering vid sjukvårdsavdelningarna. Slutligen för att hantera utmaningen med avsaknad av helhetsperspektiv bör nya synsätt antas kopplade till Lean och processorientering vid avdelningen för hjärtsjuka. Implikationer – Studien har fastställt ett antal utmaningar inom måltids- processen. Vid effektivisering av en måltidsprocess är det dock viktigt för varje enskild verksamhet att utvärdera vilka utmaningar som är mest kritiska för deras situation. Genom att införa förbättringarna kan kostnadsbesparingar uppnås i form av reducerat svinn och effektivare resurshantering. Begränsningar – Då fallstudien endast behandlar måltidsprocessen på Länssjukhuset Ryhov är den av enskild karaktär. Det hade eventuellt varit intressant med en studie som involverar ett flertal sjukhus för att på så sätt finna ytterligare utmaningar men även verifiera studiens resultat. Tyngdpunkten av denna studie har legat på aktiviteter kring måltidsprocessen. Om studien istället hade antagit ett tydligare patientfokus skulle ett bredare perspektiv skapas med fler infallsvinklar. / Purpose – The purpose of this study is to identify the challenges that may arise in the meal process at a hospital, and then develop approaches to address these. To fulfill the purpose of the study, the following question has been formulated: What challenges may arise in the meal process at a hospital? How can the challenges in the meal process at a hospital be managed? Methodology – An initial theoretical framework was established which has been pattern matched with the empirical data as the study progressed. A case study methodology was adopted to examine the meal process and the underlying challenges at Ryhov Länssjukhus in Jönköping. Methods of data collection consisted of interviews, observations, document studies and a questionnaire survey. The collected empirical data were then analyzed through the theoretical framework. Findings – The study has identified the following challenges in the meal process: variability, lack of communication, goods-specific characteristics and the absence of a holistic perspective. Challenges linked to variations originate from when patients are absent during the mealtime due to operations or examinations. To handle the challenges with both variations and good-specific characteristics, new approaches to the cooling of meals have been proposed. To improve the communication a coordinating function has been presented which simplifies the management and planning for the healthcare departments. Finally, to handle the challenge of absence of a holistic perspective, new approaches should be adopted related to Lean and process orientation. Implications – The study has identified a number of challenges in the meal process. While working towards improving the meal process, it is important for each individual hospital to assess the challenges that are the most critical to their situation. By implementing the proposed improvements the hospital should gain cost savings through reduced wastage of food and more efficient resource management. Research limitations – This case study examines solely the meal process at Ryhov Länssjukhus and is therefore of individual character. It might also be interesting with a study involving several hospitals to thus find additional challenges and also to verify the results of this study. The emphasis of this study has been activities related to the meal process. If the study had instead adopted a clear patient focus, a broader perspective might have been created with additional viewpoints.

Bakgrund Sjukhusmaten har stor betydelse för patientens tillfrisknande, men trots detta slängs stor del av maten och många patienter lider av undernäring. En inlagd patient behöver energi- och näringstät kost, men för att patienter med sjukdomar och åkommor ska kunna äta maten krävs individanpassning av måltiderna. För att kunna leverera säkra patientmåltider krävs kunskap och fungerande kommunikation hos berörd personal. En organisatorisk studie kan möjliggöra identifikation av problemområden och fungerande områden kring måltidsrutinerna inom sjukhus, för att säkerställa rätt kost. Därför utgick denna studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv vid syftesformulering.  Syfte Att kartlägga matutbudet och måltidsprocessen inom Landstinget Sörmland, med specifikt fokus på specialkost inom sjukhusmiljö.  Metod Studien bestod av statistik över beställda koster från Landstinget Sörmland åren 2015-2017, samt kompletterande samtal med berörda yrkesgrupper under våren 2018.  Resultat Beställningsstatistiken visade skillnader och likheter mellan sjukhusen, där Katrineholm utmärktes med störst andel specialkost på ≈40%. För Katrineholm var Minus fläsk, Laktosfritt och Lättuggat vanligast. Eskilstuna och Nyköping hade högst andel Flytande, Lättuggat och Dialys. Enskild specialkost varierade månadsvis, mest skiftningar hade Vegankost för Nyköping och Katrineholm, och Flytande för Eskilstuna. Representanter från fyra olika yrkesgrupper deltog i samtalen, där måltidsprocessen beskrevs beröra ordinering, beställning, tillagning, servering och uppföljning. Det största problemområdet uppgavs vara beställningsprocessen, vilket ansågs bero på kostrelaterad kunskapsbrist och/eller bortprioritering bland vårdpersonal. Uppföljningsarbetet var även ett område som ansågs ha förbättringspotential, eftersom patienters mat- och vätskeregistreringar behövde utarbetas grundligare.  Slutsats De konsistensanpassade kosterna utgjorde hög andel av totala specialkoster, där Lättuggat var bland de tre vanligaste för alla sjukhus, och förknippades till den geriatriska/kirurgiska vården. Kommunikationsproblem och kunskapsbrist inom vården kunde utgöra hinder inom måltidsprocessen. Studieresultatet betonar vikten av individanpassning och uppföljning inom patientmåltider. / Background Hospital meals are important for a patient’s recovery, despite this huge amount of food is wasted and many patients suffer of malnutrition. A hospitalized patient need a diet high in energy and nutrients, and individualized meal adaptions are necessary. To deliver safe meals are knowledge and functioning communication required. An organizational study might identify problematic and functioning areas regarding meal process routines within hospitals, to ensure patients their needed meals. Because of this, the study’s purpose emanated from an organizational perspective.  Objective To study diet variations and meal process in Landstinget Sörmland, with focus on special diets within hospital environment.  Method Data consisted of statistics of ordered meals provided from Landstinget Sörmland, years 2015-2017, and information collected through dialogues with involved personnel, 2018.  Results The statistics of ordered meals showed both differences and similarities between the hospitals, with highest proportion of special diets at Katrineholm (≈40%). Most common diets at Katrineholm were Pork-free, Lactose-free and Dialyses. Highest share in Eskilstuna and Nyköping were Liquid, Paté and Dialyses. The special diets that had highest monthly variations were Vegan in Nyköping and Katrineholm, and Liquid and Dialyses for Eskilstuna. The dialogues consisted of representatives from four work categories, and the meal process were reported to be prescribing, ordering, cooking, serving and follow-up. Difficulties were found regarding ordering, which was considered to be because lack of knowledge and/or neglecting among caregivers. Follow-up process was reported to have areas with room for improvement, with focus on food and fluid registration.  Conclusion Texture modified food represented a high proportion of total special diets. Most common for all hospitals were the amount of Paté, and could be associated with the geriatric/surgical care. Communicational problems and lack of knowledge could act as potential barriers within the meal process. The study results emphasize the value of individual adaption and patient meal follow-ups.

Inledning I Sverige har matkulturen länge vilat på en tradition som kretsat kring kött då det ansetts som den viktigaste delen av en måltid. Samtidigt har populationen av unga som väljer bort kött ökat de senaste åren. Men när valet görs när en ung människa fortfarande bor hemma påverkas inte bara denne själv utan hela familjen, och i synnerhet föräldrarna. Syfte Att undersöka hur en tonårings vegetariska kostval påverkade familjens måltidsprocess och hur föräldrarna upplevde de eventuella förändringar som uppstod. Bakgrund Den forskningsbakgrund som använts för studien var matkultur och kommunikation, livsmedel sam nutrition och hälsa - varför äter vi som vi gör, vad innebär måltidsprocessen och hur påverkar valen vårt välbefinnande? Material och metod Semistrukturerade grupp- och telefonintervjuer med föräldrar och tonåringar med kvalitativ innehållsanalys efter Graneheim och Lundman. Resultat Föräldrarna uttryckte samma initiala oro för deras barns näringsintag och deras egen okunskap kring att laga vegetarisk mat. De tog samtidigt ansvar och såg till att hjälpa barnen lösa det genom att själva ta reda på mer. Även om familjerna tidigare haft liknande måltidsmönster var det skillnad på hur omfattande omställningen blev. De upplevde att tonåringarna engagerat sig mer och blivit bättre på att laga sin egen mat. Slutsats Med bakgrund i aktuell forskning visar denna studie på tendenser att en omfattande ändring av kostval kan påverka flera faktorer i en familjs måltidsprocess, men att mer forskning behövs på ämnet för att förstå detta närmare. / Introduction Sweden has a strong tradition regarding meat, as it has been the most important part of a meal. At the same time, the population of young people choosing to remove meat from their diet has increased in later years. But, when a young person that still lives with their family makes this choice, it not only affects their own life but also the whole family, especially the parents. Purpose To analyze how a teenager’s vegetarian food choice affected the family meal process and how the parents experienced the possible changes. Background The research background used for the study was food culture and communication, foods, as well as nutrition and health - why do we eat as we do, what is included in the meal process, and how do our choices affect our wellbeing? Material and method Semi-structured interviews in group and by phone with qualitative content analysis according to Graneheim and Lundman. Results The parents expressed the same initial concern for their children's nutrition and their own ignorance when it comes to vegetarian food. At the same time, they felt their responsibility and made sure to help the children solve it by finding out more for themselves. Although the families previously had similar meal patterns, there was a difference regarding how extensive the changes were. The parents experienced that their teenagers became more involved and better at cooking. Conclusion Based on current research, this study shows that extensive change in diet choices can affect several factors in the family meal process, but also that more research on the subject must be done to get better understanding.