No description available.

Bakgrund Sjukhusmaten har stor betydelse för patientens tillfrisknande, men trots detta slängs stor del av maten och många patienter lider av undernäring. En inlagd patient behöver energi- och näringstät kost, men för att patienter med sjukdomar och åkommor ska kunna äta maten krävs individanpassning av måltiderna. För att kunna leverera säkra patientmåltider krävs kunskap och fungerande kommunikation hos berörd personal. En organisatorisk studie kan möjliggöra identifikation av problemområden och fungerande områden kring måltidsrutinerna inom sjukhus, för att säkerställa rätt kost. Därför utgick denna studie utifrån ett organisatoriskt perspektiv vid syftesformulering.  Syfte Att kartlägga matutbudet och måltidsprocessen inom Landstinget Sörmland, med specifikt fokus på specialkost inom sjukhusmiljö.  Metod Studien bestod av statistik över beställda koster från Landstinget Sörmland åren 2015-2017, samt kompletterande samtal med berörda yrkesgrupper under våren 2018.  Resultat Beställningsstatistiken visade skillnader och likheter mellan sjukhusen, där Katrineholm utmärktes med störst andel specialkost på ≈40%. För Katrineholm var Minus fläsk, Laktosfritt och Lättuggat vanligast. Eskilstuna och Nyköping hade högst andel Flytande, Lättuggat och Dialys. Enskild specialkost varierade månadsvis, mest skiftningar hade Vegankost för Nyköping och Katrineholm, och Flytande för Eskilstuna. Representanter från fyra olika yrkesgrupper deltog i samtalen, där måltidsprocessen beskrevs beröra ordinering, beställning, tillagning, servering och uppföljning. Det största problemområdet uppgavs vara beställningsprocessen, vilket ansågs bero på kostrelaterad kunskapsbrist och/eller bortprioritering bland vårdpersonal. Uppföljningsarbetet var även ett område som ansågs ha förbättringspotential, eftersom patienters mat- och vätskeregistreringar behövde utarbetas grundligare.  Slutsats De konsistensanpassade kosterna utgjorde hög andel av totala specialkoster, där Lättuggat var bland de tre vanligaste för alla sjukhus, och förknippades till den geriatriska/kirurgiska vården. Kommunikationsproblem och kunskapsbrist inom vården kunde utgöra hinder inom måltidsprocessen. Studieresultatet betonar vikten av individanpassning och uppföljning inom patientmåltider. / Background Hospital meals are important for a patient’s recovery, despite this huge amount of food is wasted and many patients suffer of malnutrition. A hospitalized patient need a diet high in energy and nutrients, and individualized meal adaptions are necessary. To deliver safe meals are knowledge and functioning communication required. An organizational study might identify problematic and functioning areas regarding meal process routines within hospitals, to ensure patients their needed meals. Because of this, the study’s purpose emanated from an organizational perspective.  Objective To study diet variations and meal process in Landstinget Sörmland, with focus on special diets within hospital environment.  Method Data consisted of statistics of ordered meals provided from Landstinget Sörmland, years 2015-2017, and information collected through dialogues with involved personnel, 2018.  Results The statistics of ordered meals showed both differences and similarities between the hospitals, with highest proportion of special diets at Katrineholm (≈40%). Most common diets at Katrineholm were Pork-free, Lactose-free and Dialyses. Highest share in Eskilstuna and Nyköping were Liquid, Paté and Dialyses. The special diets that had highest monthly variations were Vegan in Nyköping and Katrineholm, and Liquid and Dialyses for Eskilstuna. The dialogues consisted of representatives from four work categories, and the meal process were reported to be prescribing, ordering, cooking, serving and follow-up. Difficulties were found regarding ordering, which was considered to be because lack of knowledge and/or neglecting among caregivers. Follow-up process was reported to have areas with room for improvement, with focus on food and fluid registration.  Conclusion Texture modified food represented a high proportion of total special diets. Most common for all hospitals were the amount of Paté, and could be associated with the geriatric/surgical care. Communicational problems and lack of knowledge could act as potential barriers within the meal process. The study results emphasize the value of individual adaption and patient meal follow-ups.

Hos barn förekommer allergier, överkänsligheter och intoleranser mot födoämnen allt oftare. För dessa tillstånd krävs näringsrik specialkost. Celiaki är ett sådant exempel som kräver en strikt kosthållning helt fri från gluten för ett gott välmående. Syftet med arbete är att undersöka hur måltidsservice på några av de olika produktionsköken i Umeå kommun arbetar med specialkost på förskolor. Studien baseras på sju stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visade på att produktionsköken har strikta rutiner angående specialkost och en god kommunikation ger trygghet för både kökspersonalen och föräldrarna. Resultatet pekade på att barn vid kommunens förskolor har intyg och arbetet med specialkost uppfattas som tidskrävande. Utbildning angående specialkost på produktionsköken var bra medan det framkom variation bland förskolepersonalens utbildning och utbudet av utbildning. Strikta rutiner följs i produktionsköken för att garantera en icke kontaminerad måltid för barnen som behöver följa en specialkost. / Allergies, oversensitivity, and intolerances towards food are more becoming more common found amongst children. For these kinds of diseases, a nutritious special diet is required. Same thing is necessary for children with coeliac disease, that due to the certain condition requires a strict gluten free diet for a good wellbeing. The purpose of this thesis was to investigate how the food service in Umeå county is working with special diets for preschools in the different production kitchens. Seven qualitative interviews that were semi structured where collected. This data was thereafter analyzed with content analysis. The result showed that the production kitchens had strict routines regarding special diets, and a good communication is a vital part for the safety between kitchen staff and the children's parents. Further on, the result indicates that the children need to have a certain certificate and that special diets are perceived as a time consuming. Education about special diets were seen as good in the production kitchens, whereas at the preschools the educational level and possibility to educate themselves were more varied. Strict routines are followed to guarantee a non-contaminated meal for the children that are required to follow a special diet.

Förskolans organisation och praxis att involvera kocken på förskolan i specialpedagogiskt arbete kring barn i behov av särskilt stöd i kostrelaterade frågor, beskrivs i denna kvalitativa intervjustudie. Detta genom åtta förskolkockars uttalanden. Kockarna verksamma i förskolan i tre olika kommuner, har genom semistrukturerade intervjuer berättat om sina uppfattningar av hur de tolkar begreppet barn i behov av särskilt stöd i kostrelaterade frågor, samt hur kocken görs delaktig i arbetet med detta. Vidare framgår i studien hur och med vilka ett samarbete eller samverkan sker kring dessa barn där även kocken inkluderas, samt kockars beskrivningar av deras faktiska arbete med barn i behov av särskilt stöd. Intervjuerna har kompletterats med observationer, fältanteckningar och insamlade lokala dokument på fyra förskolor i en kommun. Intervjuerna har efter transkribering analyserats med influens av tematisk analys.Studien åskådliggör att kockarna saknar gemensamma språkliga specialpedagogiska begrepp och att vissa motsättningar kan finnas i olika perspektiv, teorier och yrkesgrupper. Informella och otydliga rutiner i kombination med otillräcklig och ensidig informationsöverföring gör kockarna delvis delaktiga i arbetet. Avsaknad kring uppföljning och utvärdering av kockarnas arbete med barnen framträder liksom att de som yrkesgrupp inte involveras med sina specifika kunskaper ur en mer förtätad aspekt. Nära relationer med barnen och känslomässigt engagerade kockar exemplifieras och fler kockar förstås skapa egna informationsstrategier och rutiner kring barn i behov av stöd i kostrelaterade frågor. Kockens arbete förstås mer ofta ur ett omsorgsperspektiv och en tydlig önskan hos flertalet kockar finns i att arbeta mer pedagogiskt tillsammans med pedagoger.