<p>Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma.</p><p>Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt. Som den är uppställd idag så är den delvis processorienterad, men det saknas några viktiga delar. Den bör ändras så att den innehåller hela projektprocessen, från anbud till slutleverans och utvärdering. Den bör också beskriva processägares, processledares och övriga rollers ansvar och befogenheter.</p><p>Företaget har rutiner för hur man ska gå tillväga vid arbete med projekt, men de ser inte hela processen. Företaget har utifrån befintliga rutiner sammanställt Projekthandboken och därmed kan det förbli svårt att ändra invanda arbetssätt. Om de i stället börjar med att identifiera sina kärnprocesser och därefter bryta ner dem till värdeskapande delprocesser och ifrågasätta sina rutiner har de större chans att lyckas med att arbeta processorienterat. Företag X bör också förbättra sina kommunikationsmöjligheter så att nya rutiner förmedlas.</p><p>En av framgångsfaktorerna vid implementering av ett nytt arbetssätt är personalens förmåga att hantera förändringen. Det viktigaste är att acceptera att implementeringen är en process, skynda långsamt, bedöm potentiella risker och att skapa motivation och förmedla visionen om hur företaget ska se ut efter implementeringen.</p><p>Det jag också kom fram till är att Företag X har lyckats med att behålla kompetent personal i företaget genom att kompetenssäkra företagets kunskap hos flera individer och erbjuda utmanade och varierande arbetsuppgifter. Det Företag X bör fokusera på att skapa en tydligare samhörighetskänsla bland personalen genom regelbundna träffar.</p>

Att fokusera på processer och arbeta med processorientering är något som många organisationer hävdar att de gör. Vanligt är dock att man bara byter titlar, så avdelningschefer av olika slag blir processägare och därmed anser man att man arbetar processorienterat. Att gå från ett funktionellt arbetssätt till ett mer processorienterat innebär en del problem och utmaningar. Syftet med denna uppsats är att utifrån ett processbaserat perspektiv analysera och ifrågasätta hur Företag X arbetar med sina rutiner kring projekt idag, samt att fördjupa mig i hur företaget kan implementera ett mer effektivt arbetssätt. Jag tittar också närmare på om man stöter på några annorlunda problem vid implementering av nya arbetssätt i en konsultfirma. Uppsatsen börjar med att beskriva hur man går till väga för att identifiera sina kärnprocesser för att sedan övergå till vad Företag X kan göra för att förbättra processen kring hur de driver projekt. Till hösten ska Företag X införa en Projekthandboken för att klargöra hur man ska arbeta med projekt. Som den är uppställd idag så är den delvis processorienterad, men det saknas några viktiga delar. Den bör ändras så att den innehåller hela projektprocessen, från anbud till slutleverans och utvärdering. Den bör också beskriva processägares, processledares och övriga rollers ansvar och befogenheter. Företaget har rutiner för hur man ska gå tillväga vid arbete med projekt, men de ser inte hela processen. Företaget har utifrån befintliga rutiner sammanställt Projekthandboken och därmed kan det förbli svårt att ändra invanda arbetssätt. Om de i stället börjar med att identifiera sina kärnprocesser och därefter bryta ner dem till värdeskapande delprocesser och ifrågasätta sina rutiner har de större chans att lyckas med att arbeta processorienterat. Företag X bör också förbättra sina kommunikationsmöjligheter så att nya rutiner förmedlas. En av framgångsfaktorerna vid implementering av ett nytt arbetssätt är personalens förmåga att hantera förändringen. Det viktigaste är att acceptera att implementeringen är en process, skynda långsamt, bedöm potentiella risker och att skapa motivation och förmedla visionen om hur företaget ska se ut efter implementeringen. Det jag också kom fram till är att Företag X har lyckats med att behålla kompetent personal i företaget genom att kompetenssäkra företagets kunskap hos flera individer och erbjuda utmanade och varierande arbetsuppgifter. Det Företag X bör fokusera på att skapa en tydligare samhörighetskänsla bland personalen genom regelbundna träffar.

År 2011 startade SDC, skogsnäringens IT-företag, arbetet med att övergå från en funktionsorganisation till en processorganisation. Detta har medfört förändringar i ledarskapet då tidigare avdelningschefer har ersatts med process- och resursägare. Syftet med denna undersökning har varit att identifiera förbättringsförslag för samarbetet mellan process- och resursägare vid SDC. Studien har en kvalitativ ansats då samarbetet mellan process- och resursägare har studerats. En kvalitativ ansats har valts då målet är att uppfatta informanternas upplevelser kring samarbetet mellan process- och resursägare så nära verkligheten som möjligt. En litteraturstudie har genomförts av webbaserade och skriftliga källor för att skapa en teoretisk bakgrund. Intervjuer har genomförts för att skapa en bild av hur samarbetet mellan process- och resursägare fungerar idag, hur andra processorienterade organisationers process- och resursägare samarbetar samt för att skapa en ytterligare teoretisk synvinkel. En enkät har utförts på samtliga medarbetare vid SDC som berörts av processinförandet i syfte att tydliggöra deras syn på det förändrade ledarskapet. Resultatet har visat på möjligheter till att förbättra resursägarens rollbeskrivning, kommunikationen mellan process- och resursägare och den gemensamma prioriteringsbilden. Resultatet har också visat på vikten av att anskaffa tid för att arbeta med dessa frågor. För att förbättra samarbetet mellan process- och resursägare och för att skapa en ökad tydlighet i organisationen bör SDC se över ovanstående förbättringsförslag. / In 2011 SDC, the forestry IT-company started the process of transition from a functional organization to a process organization. This has resulted in changes in the leadership, with a former department head being replaced by a process owner and a resource owner. The aim of this survey was to identify a proposal for improvements in relation to the cooperation between the process owner and the resource owner at the company SDC. The survey was conducted using a qualitative approach. This approach has been chosen as the goal to understanding the informants' experiences around the cooperation between the process owner and the resource owner as close to reality as was possible. The investigation consists of literature studies to create a theoretical back-ground. The interviews were held to create an image in relation to how cooperation between process owners and resource owners are working today, how this cooperation works in other process oriented organizations and to create an additional theoretical point of view. An inquiry has been conducted into all employees affected by the organizational change in order to clarify their views on the changed leadership. The results have demonstrated the ability to improve the description roles for both the process owner and the resource owner, the communication between them and the common priorities. The results have also shown the importance of time being made available to work on these issues. In order to improve the cooperation between the process owner and the resource owner and to create greater transparency in the organization, SDC should review the above suggestions.

Aero Materiel är ett grossistföretag beläget i Jönköping med inriktning på låselement och har 20 anställda. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förbättra processerna på Aero Materiel. En benchmarking genomfördes på barnkliniken på länssjukhuset i Jönköping som 2009 fick utmärkelse Svensk Kvalitet. För mer underlag till analysen har även en litteraturstudie gjorts där flera olika teorier om processorientering har studerats. Problemen vi identifierade var att företaget hade för många processer och de var inte strukturerade att dra nytta av processorienteringsfördelar. Aero Materiel har tio huvudprocesser definierade där endast ett fåtal är kundorienterade. Processerna är även uppdelade efter respektive avdelning och inte en enda går igenom två eller fler avdelningar. Vår slutsats är att företaget bör ha två huvudprocesser för att göra det mer hanterbart. Dessa är ”leverans av standardkomponenter” och ”leverans av anpassade komponenter”. De nya huvudprocesserna går rakt igenom organisationen och följer flödet mer naturligt. Vi rekommenderar att företaget utser processägare för respektive huvudprocess. Om Aero Materiel genomför våra rekommendationer tror vi att företaget blir mer processorienterat, vilket i sin tur gör företaget bättre förberett för fortsatt tillväxt och ökad förmåga att höja kvaliteten och minska kostnader.

<p>En hårdnande marknadsbild och allt mer hårdnande konkurrenssituation ställer dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva måste organisationer föra en ständig kamp för att förbättra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast några decennier sedan har effektivisering likställts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder håller nu på att ersättas av andra metoder som bättre reflekterar de antaganden och förutsättningar som styr vårt samhälle.</p><p>LSG Sky Chefs är en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta är en bransch som sedan händelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lågprisflyget utsatts för stora förändringar och hårdare konkurrens. Trots detta kännetecknas arbetet på LSG:s inköpsavdelning av en struktur som leder tankarna till äldre teorier baserade på inaktuella förutsättningar.</p><p>Med processteori som utgångspunkt skulle LSG kunna eliminera några av de brister som de visat symptom på och som associeras med äldre organisationsteorier. Men först måste det undersökas om processteori är applicerbart på LSG. Studien är gjord på inköpsavdelningen och slutsatsen är att det inte finns några synliga hinder för införandet av processorientering även på andra avdelningar inom organisationen och företaget som helhet.</p>

<p>En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning.</p> / <p>Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.</p>

En allt mer föränderlig marknad har medfört en ökad konkurrens och förändrade förutsättningar för dagens företag. De ökade kraven från marknaden har gjort att synen på företagens styrning har förändrats och en mer processinriktad och kundanpassad verksamhetsstyrning har de senaste åren presenterats i litteratur och studier. Företagens ekonomistyrning i praktiken har däremot inte utvecklats i samma takt som dessa nya idéer. Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka och analysera de faktorer som kan hindra eller försvåra en utveckling av ett företags ekonomistyrning. Controllers och ekonomichefer har intervjuats för att undersöka på vilket sätt deras ekonomifunktioners rutiner, struktur och resurser påverkar möjligheten att utveckla företagets ekonomistyrning mot en mer horisontellt riktad verksamhetsstyrning. Studien visar att ekonomisystemen är uppbyggda av fasta rutiner och regler. Detta medför att de tar lång tid att förändra eftersom de blivit rotade i företagets organisationsstruktur och utgör en trygghet för företagets anställda. Undersökningen visar även att ekonomifunktionens resurser inte i sig är något hinder mot en fortsatt utveckling av företagets styrning, så länge det går att motivera att en investering ger resultat visar studien att det ofta finnas möjlighet till nya satsningar. Snarare tyder det mesta på att det är controllerns förmåga och vilja att identifiera att det behövs en förändring som är det största hindret mot en utveckling av företagets ekonomistyrning. / Recent development in information technology, increasing globalization and tougher competition has imposed new demands on business. In the face of these new challenges the methods of management control have changed. A more process oriented and customer focused management control system has been introduced by many academics. Researchers refer to the gap between the theoretical material in textbooks and the actual practices of management control system in companies. The purpose of this qualitative study is to examine and analyse the barriers against a development in the management control system. In this study business controllers have been interviewed to examine the accounting practice. Routines, organizational structure and resources have been analysed to see how they influence the development of management control systems to become more process oriented and customer focused. It may be concluded that management accounting practices become institutionalized and consequently become embedded in deeper structures of organizational life. These routines are difficult to change since they legitimate organizational behaviour and create a feeling of certainty. Resources do not seem to be a barrier if the investment can be explained and justified. The findings indicate that the ability and willingness of the controller to identify that a change is needed, is the most critical barrier against a development of the management control system in a company.

This thesis work has introduced process orientation at the printing company Color Print Sweden AB. The outcome ofthis work is a survey of the work flow at the prepress department. To visualise the production process at the companya comprehensive mapping of the main process, order-to-delivery, has been made. The work has detected a couple ofcritical elements in the existing process. These elements are the following: initial check of material delivered to the prepressdepartment as well as the control made of the plotter print-out, digital test print and plate. To guarantee the qualityof the prints it is very important that the work made in the prepress department is optimized. This survey can thereforebe used as a basis for continuous improvement in the processes at Color Print Sweden AB. This work has alsoresulted in a template that Color Print Sweden AB can use to design routine descriptions to ensure that specific worktasks are performed the right way by everyone and all the time.

En hårdnande marknadsbild och allt mer hårdnande konkurrenssituation ställer dagens organisationer inför större utmaningar. För att överleva måste organisationer föra en ständig kamp för att förbättra, förnya och effektivisera sina arbetsmetoder. Sedan industrialiseringen tills för endast några decennier sedan har effektivisering likställts med fragmentering och specialicering av arbetsuppgifter. Dessa metoder håller nu på att ersättas av andra metoder som bättre reflekterar de antaganden och förutsättningar som styr vårt samhälle. LSG Sky Chefs är en organisation som verkar inom flygindustrin. Detta är en bransch som sedan händelserna den 11 september och i samband med uppkomsten av lågprisflyget utsatts för stora förändringar och hårdare konkurrens. Trots detta kännetecknas arbetet på LSG:s inköpsavdelning av en struktur som leder tankarna till äldre teorier baserade på inaktuella förutsättningar. Med processteori som utgångspunkt skulle LSG kunna eliminera några av de brister som de visat symptom på och som associeras med äldre organisationsteorier. Men först måste det undersökas om processteori är applicerbart på LSG. Studien är gjord på inköpsavdelningen och slutsatsen är att det inte finns några synliga hinder för införandet av processorientering även på andra avdelningar inom organisationen och företaget som helhet.

<p>Genom att implementera ett affärssystem anses organisationerna skapa goda förutsättningar för att hantera den dynamik som idag råder på marknaden. Den kritik som riktas mot leverantörer av affärssystem är dock att kunderna anser implementationen av systemet ta alldeles för lång tid och att systemen ej tillräckligt är anpassade till organisationerna. Då det råder en osäkerhet kring om en kund kan få båda behoven tillfredsställda syftar denna rapport till att utreda hur leverantörer av affärssystem eventuellt går tillväga för att hantera kombinationen av de båda behoven; snabb implementation kontra ett affärssystem anpassat till organisationen. De metoder som tillämpats för att utreda problemet är en fallstudie, litteraturstudie och intervjuer. Sammanlagt har fyra leverantörer av affärssystem involverats i utredningen. Utifrån den information som erhållits från den utredning som tillämpats är att leverantörerna tycks tillgodose de båda behoven genom att utveckla förkonfigurerade branschspecifika affärssystem.</p>