Aero Materiel är ett grossistföretag beläget i Jönköping med inriktning på låselement och har 20 anställda. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förbättra processerna på Aero Materiel. En benchmarking genomfördes på barnkliniken på länssjukhuset i Jönköping som 2009 fick utmärkelse Svensk Kvalitet. För mer underlag till analysen har även en litteraturstudie gjorts där flera olika teorier om processorientering har studerats. Problemen vi identifierade var att företaget hade för många processer och de var inte strukturerade att dra nytta av processorienteringsfördelar. Aero Materiel har tio huvudprocesser definierade där endast ett fåtal är kundorienterade. Processerna är även uppdelade efter respektive avdelning och inte en enda går igenom två eller fler avdelningar. Vår slutsats är att företaget bör ha två huvudprocesser för att göra det mer hanterbart. Dessa är ”leverans av standardkomponenter” och ”leverans av anpassade komponenter”. De nya huvudprocesserna går rakt igenom organisationen och följer flödet mer naturligt. Vi rekommenderar att företaget utser processägare för respektive huvudprocess. Om Aero Materiel genomför våra rekommendationer tror vi att företaget blir mer processorienterat, vilket i sin tur gör företaget bättre förberett för fortsatt tillväxt och ökad förmåga att höja kvaliteten och minska kostnader.

Under senare år har allt fler organisationer och företag insett hur viktigt det är att identifiera och förstå sina processer, och för att kunna styra och utveckla dem, är det bra att veta vilka de är. Därför vill Reumatologi kliniken veta vad som händer med patienter som har psoriasis artrit, när dem är nyinsjuknade eller ska börja behandlas på deras klinik, samt hur hanteras smärtproblematiken, när de återkommer till kliniken, detta har vi gjort genom att kartlägga processer och sammanställa på vilka olika sätt dessa patienter hanteras på kliniken idag, vart remitteras de? Hur ofta förekommer detta? Vad gör att vissa remitteras och andra inte? Förslag på hur kliniken kan använda denna kartläggning i framtiden. Detta examensarbete genomfördes på uppdrag av:Centrum för Teknik i medicin och hälsa, CTMH, i samarbete med Karolinska Sjukhuset. Arbetet omfattar 15 högskolepoäng. Vid detta arbete har vi använt oss av djupgående intervjuer för att få en djupare insyn i den reumatologiska klinikens handläggningsprocesser. En konstruktionsmodell har utvecklats för att identifiera vilka intervjufrågor som är relevanta för detta projekt. En omfattande teoristudie rörande metoder för effektiv kartläggning av processer har genomförts. Resultat av arbetet består av sammanställda intervjuer, samt processkartor för var och en av de berörda aktörerna. Några slutsatser som vi har kunnat dra utifrån detta är att kliniken har vissa processer som är strukturerade på ett bra och generellt sätt, medan det finns andra som har potential för vidare förbättringsåtgärder. Det finns också en brist i kommunikationen mellan olika aktörer inom kliniken. / In recent years more and more organizations and companies have realized how important it is to identify and understand their processes, and to be able to control and develop them, it's mandatory to know who they are. Therefore the Rheumatology Clinic want to know and understand what happens to patients with psoriatic arthritis, when they are new patient or about to start treatment at their clinic, and how the pain problems are being controlled, when the patient returns to the clinic. We have solved these topics by mapping the processes and summarizing the different ways these patients are handled at the clinic today, where they are been sent? How often does this happen? What makes some remitted and others not? Suggestions on how the clinic can use this mapping in the future. This thesis was commissioned by theCenter for Technology in Medicine and Health, CTMH, in collaboration with the Karolinska Hospital. The thesis includes 15 credits. In this work we have used in-depth interviews to gain a deeper insight into the rheumatology clinic's management processes. A structural model has been developed to identify the interview questions that are relevant to this project. A comprehensive theoretical study on methods for efficient mapping of processes has been implemented. Results of this thesis consist of compiled interviews and process maps for each of the parties concerned. Some of the conclusions which we have been able to draw from this are that the clinic has some processes that are structured in a good and general way, while there are others that have potential for further improvements. There is also a failure in communication between different actors in the clinic.

Syftet med denna studie är att lämna förslag till Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolags (LKAB i fortsättningen) arbetssätt för framtagning av hållbarhetsmål på koncernnivå. Två frågeställningar har konstruerats för att kunna besvara studiens syfte. Frågeställningarna undersöker hur LKAB arbetar idag med att ta fram hållbarhetsmål på koncernnivå och hur ett optimerat arbetssätt med framtagning av hållbarhetsmål skulle kunna se ut. Datainsamlingen består av intervjuer med olika medarbetare som på ett eller annat sätt har varit involverade i framtagning av förslag till hållbara mål. Resultatet visar att LKAB har arbetet med identifieringen av hållbarhetsmål utifrån ett projektbaserat arbetssätt. Detta är studiens första slutsats. Analysen visar att arbetssättet med framtagning av koncernmål skulle kunna genomföras utifrån ett processbaserat arbetssätt. Analysen och diskussionen i den här studien visar att ett optimerat arbetssätt skulle kunna uppnås genom att dela huvudprocessen till två och utveckla ett processbaserat arbetssätt för varje huvudprocess. Detta är studiens andra slutsats. / The purpose of this study is to submit proposals to the company Luossavaara-Kiirunavaara (LKAB) and its mythology of identifying sustainability goals at group level. two questions have been created in order to be able to answer the study´s purpose. The questions examine LKAB´s mythology of identifying sustainability goals at group level and how an optimized mythology of identifying sustainability goals could look like. The data collection consists of interviews with various employees who have been involved in the identifying of sustainability goals. The results shows that LKAB´s mythology of identifying sustainability goals has formed on a project-based approach. This is the first conclusion of this study. The analysis shows that the mythology of identifying sustainability goals could be implemented with a process-based mythology. The analysis and the discussion in this study show that an optimized mythology could be achieved by dividing the main process into two main processes and developing a process-based mythology for each main process. This is the second conclusion of this study.