No description available.

No description available.

Aero Materiel är ett grossistföretag beläget i Jönköping med inriktning på låselement och har 20 anställda. Syftet med examensarbetet var att beskriva och förbättra processerna på Aero Materiel. En benchmarking genomfördes på barnkliniken på länssjukhuset i Jönköping som 2009 fick utmärkelse Svensk Kvalitet. För mer underlag till analysen har även en litteraturstudie gjorts där flera olika teorier om processorientering har studerats. Problemen vi identifierade var att företaget hade för många processer och de var inte strukturerade att dra nytta av processorienteringsfördelar. Aero Materiel har tio huvudprocesser definierade där endast ett fåtal är kundorienterade. Processerna är även uppdelade efter respektive avdelning och inte en enda går igenom två eller fler avdelningar. Vår slutsats är att företaget bör ha två huvudprocesser för att göra det mer hanterbart. Dessa är ”leverans av standardkomponenter” och ”leverans av anpassade komponenter”. De nya huvudprocesserna går rakt igenom organisationen och följer flödet mer naturligt. Vi rekommenderar att företaget utser processägare för respektive huvudprocess. Om Aero Materiel genomför våra rekommendationer tror vi att företaget blir mer processorienterat, vilket i sin tur gör företaget bättre förberett för fortsatt tillväxt och ökad förmåga att höja kvaliteten och minska kostnader.

With the digital transformation the importance of well-adapted systems and casemanagement tools in the building permit process has increased. This study aims toexamine how Swedish municipalities’ work processes differ regarding handlingbuilding permit applications and work process development. Further, the studyinvolves the user's perspective of interacting with the case management tool,ByggR, and how the tool affects their work processes with building permits. Lastly,the study aims to differentiate how municipalities’ work with internal processes andprocess management. The underlying theoretical framework for the study consistsof socio-technical systems theories, theories on focal relationships, processmanagement and finally theories about usability in IT-systems. A qualitativeapproach has been used with two selected municipalities and the major datacollection is based on interviews with respondents in each municipality. The resultof the analysis shows that to succeed with the digital development within thebuilding permit process the supplier and the municipality need to define the jointexternal actors that influence the focal relationship. Furthermore, it appears that itwould be beneficial for municipalities work with process management in order todevelop the internal processes. Municipalities should also take advantage ofexperience and share information and knowledge between themselves. Therefore, atighter relationship and communication between municipalities is needed. Sokigoshould also focus on how to make the usage easier by developing automaticfeatures and making it easier for users to get an overview of applications in the casemanagement tool. Finally, in order to effectively develop ByggR and to streamlinethe development process, Sokigo should to try to converge requirements fromseveral municipalities simultaneously.

I en stor och komplex organisation kan det vara svårt att skapa sig en helhetsbild och se sitt arbete i relation till organisationens övergripande syfte. En sådan helhetsbild kan skapas genom att kartlägga och dokumentera aktivitetsflödet i organisationen. Processutveckling tillhandahåller verktyg för att eliminera dubbelarbete och spill och skapa bättre värde för organisationens kunder. Som resultat av detta förenklas arbetet, kostnader kan lättare reduceras och ledtider kan minskas. Allt detta sammantaget leder till ökad konkurrenskraft. Syftet med detta examensarbete är att införa grunderna för processutveckling på Siemens GPMT. Vårt mål är att introducera och etablera ett processinriktat synsätt samt skapa verktyg för att avdelningen i framtiden själv skall kunna utveckla sin verksamhet. Rapporten inleds med en presentation av företaget och den problembakgrund som har föranlett examensarbetet. Centrala teorier ochen allmänt applicerbar metodik för processutveckling beskrivs ingående. Slutligen presenteras de resultat vi kommit fram till under arbetets gång och en avslutande diskussion. Vi har skapat beskrivningar av arbetet samt underlag för mätning och uppföljning av processernas prestanda. Dessutom har vi tagit fram en ledningsstruktur för fortsatt arbete med processutveckling. Väldokumenterade processer och standardiserade arbetsrutiner är ingen garanti för goda resultat. De anger endast den befintliga kunskapsnivån som finns inom organisationen. Deras fulla potential kan endast utnyttjas om personalen verkligen tror på deras värde och arbetar för att utveckla och driva verksamheten framåt. Vi är övertygade om att GPMT, genom att ta till sig de resonemang som vi presenterat under vårt arbete och arbetar aktivt med de metoder som vi beskrivit, kommer att utvecklas till att bli en förebild för alla andra avdelningar på Siemens. / In a large and complex organization, it is often difficult to obtain acomplete picture and be able to see individual contributions to the overall objectives of the organization. A wide perspective can be created through mapping and documentation of the work-flow within the organization. Process management is a method containing tools that facilitates elimination of overlapping activities and waste, which leads to greater value for the customers. Through this method, work is simplified, costs can be reduced and lead-times shortened. The end result is an improved market position. The purpose of this thesis work is to set up the fundamentals of process management at Siemens GPMT. Our goal is to introduce and establish a process oriented perspective and provide tools for the department to be able to improve their processes. The report starts with a presentation of the company and the problembackground that has led to this thesis. Essential theories and methods for process management are thoroughly described. The results we have found under the project are presented along with a final discussion and conclusions. We have created work descriptions along with tools for measuring and evaluating the performance of the processes. We have also created a structure for further work with process management. Well documented processes and work standards are no guarantee for good results. They only present the current level of knowledge within the organization. Their full potential can only be utilized if the personnel really believe in their value and strive to continuously improve the business. We are firmly convinced that GPMT, by adopting our recommendations and actively working with the methods we have described, will develop to be a role model for all other departments at Siemens.

<p>I en stor och komplex organisation kan det vara svårt att skapa sig en helhetsbild och se sitt arbete i relation till organisationens övergripande syfte. En sådan helhetsbild kan skapas genom att kartlägga och dokumentera aktivitetsflödet i organisationen. Processutveckling tillhandahåller verktyg för att eliminera dubbelarbete och spill och skapa bättre värde för organisationens kunder. Som resultat av detta förenklas arbetet, kostnader kan lättare reduceras och ledtider kan minskas. Allt detta sammantaget leder till ökad konkurrenskraft.</p><p>Syftet med detta examensarbete är att införa grunderna för processutveckling på Siemens GPMT. Vårt mål är att introducera och etablera ett processinriktat synsätt samt skapa verktyg för att avdelningen i framtiden själv skall kunna utveckla sin verksamhet.</p><p>Rapporten inleds med en presentation av företaget och den problembakgrund som har föranlett examensarbetet. Centrala teorier ochen allmänt applicerbar metodik för processutveckling beskrivs ingående. Slutligen presenteras de resultat vi kommit fram till under arbetets gång och en avslutande diskussion.</p><p>Vi har skapat beskrivningar av arbetet samt underlag för mätning och uppföljning av processernas prestanda. Dessutom har vi tagit fram en ledningsstruktur för fortsatt arbete med processutveckling.</p><p>Väldokumenterade processer och standardiserade arbetsrutiner är ingen garanti för goda resultat. De anger endast den befintliga kunskapsnivån som finns inom organisationen. Deras fulla potential kan endast utnyttjas om personalen verkligen tror på deras värde och arbetar för att utveckla och driva verksamheten framåt.</p><p>Vi är övertygade om att GPMT, genom att ta till sig de resonemang som vi presenterat under vårt arbete och arbetar aktivt med de metoder som vi beskrivit, kommer att utvecklas till att bli en förebild för alla andra avdelningar på Siemens.</p> / <p>In a large and complex organization, it is often difficult to obtain acomplete picture and be able to see individual contributions to the overall objectives of the organization.</p><p>A wide perspective can be created through mapping and documentation of the work-flow within the organization. Process management is a method containing tools that facilitates elimination of overlapping activities and waste, which leads to greater value for the customers. Through this method, work is simplified, costs can be reduced and lead-times shortened. The end result is an improved market position.</p><p>The purpose of this thesis work is to set up the fundamentals of process management at Siemens GPMT. Our goal is to introduce and establish a process oriented perspective and provide tools for the department to be able to improve their processes.</p><p>The report starts with a presentation of the company and the problembackground that has led to this thesis. Essential theories and methods for process management are thoroughly described. The results we have found under the project are presented along with a final discussion and conclusions.</p><p>We have created work descriptions along with tools for measuring and evaluating the performance of the processes. We have also created a structure for further work with process management.</p><p>Well documented processes and work standards are no guarantee for good results. They only present the current level of knowledge within the organization. Their full potential can only be utilized if the personnel really believe in their value and strive to continuously improve the business.</p><p>We are firmly convinced that GPMT, by adopting our recommendations and actively working with the methods we have described, will develop to be a role model for all other departments at Siemens.</p>

<p>Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera.</p><p>Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut.</p><p>Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat. Däri ligger en processekonomisk aspekt. Onödiga resurser skall inte spenderas på att pröva processmaterial som förebringats i onödan.</p><p>Rätten kan bedriva processledningen såväl i syfte att berika som för att begränsa processmaterialet. Av dessa två är rättens aktivitet att begränsa processmaterialet den minst kontroversiella. Vid berikande av materialet kan rättens aktivitet övergå till materiell rådgivning, dvs. att parten får konkreta materiella råd om hur denne skall utforma sin talan. Sådant resultat går stick i stäv med målsättningen för materiell processledning.</p><p>Den materiella processledningen kan bedrivas med avseende på parts yrkanden och grunder, åberopanden samt bevisföring. Den här uppsatsen har framförallt avhandlat frågan om materiell processledning avseende parts yrkanden. Det klara fallet i vilket rätten bör bedriva processledning är i den händelse part brister språkligt sett vid utformandet av sitt yrkande. Vid sidan av detta kan frågan om processledning komma upp ifråga om processuella och materialrättsliga spörsmål. Processledning bör bedrivas i de fall det kan vara fråga om avhjälpbara processhinder, i annat fall inte. Ifråga om materialrättsliga brister ter sig processledningsfrågan i dessa fall som en aning paradoxal. Processledningen har nämligen en större prägel av lämplighet snarare än legalitet. Eftersom det krävs relativt stora misstag från rättens sida för att frågan om domvilla eller rättegångsfel ska komma ifråga och processledning ifråga om materialrättsliga brister i första hand, blir gränsen för vad som är tillåten och inte tillåten processledning aldrig tydligt utredd. Den rådande hållningen vad gäller processledningen blir således att den konkreta situationen från fall till fall blir vad som får styra omfattningen och förekomsten därav. Detta får dock som konsekvens att processledningen tillämpas inkonsekvent och med ett inte alltför litet inslag av godtycklighet i bedömningen av vad som är lämplig processledning och inte.</p>

Den materiella processledningen utgör ett officialintrång i parternas dispositionsrätt och är ett inkvisitoriskt element i en processform som annars präglas av kontradiktionsprincipen. Mot bakgrund av att institutet är främmande för den kontradiktoriska processformen uppkommer naturligt frågan om varför institutet skall existera. Den materiella processledningen syftar till att avhjälpa parts fel och brister vid utformandet av sin talan. Processledningen delas traditionellt in i en formell och en materiell del. Denna indelning ter sig främmande, då såväl den formella som den materiella processledningen syftar till att handläggningen av rättegången ska fungera på bästa möjliga vis, varför den egentliga gränsen mellan instituten då suddas ut. Dispositionsprincipen skall utgöra den dominerande delen av en rättegång. Processledningen skall verka som ett komplement därtill för att rätten, i första hand, skall kunna effektivt föra fram en talan till avgörande och prövning av det som parten vill ha prövat. Däri ligger en processekonomisk aspekt. Onödiga resurser skall inte spenderas på att pröva processmaterial som förebringats i onödan. Rätten kan bedriva processledningen såväl i syfte att berika som för att begränsa processmaterialet. Av dessa två är rättens aktivitet att begränsa processmaterialet den minst kontroversiella. Vid berikande av materialet kan rättens aktivitet övergå till materiell rådgivning, dvs. att parten får konkreta materiella råd om hur denne skall utforma sin talan. Sådant resultat går stick i stäv med målsättningen för materiell processledning. Den materiella processledningen kan bedrivas med avseende på parts yrkanden och grunder, åberopanden samt bevisföring. Den här uppsatsen har framförallt avhandlat frågan om materiell processledning avseende parts yrkanden. Det klara fallet i vilket rätten bör bedriva processledning är i den händelse part brister språkligt sett vid utformandet av sitt yrkande. Vid sidan av detta kan frågan om processledning komma upp ifråga om processuella och materialrättsliga spörsmål. Processledning bör bedrivas i de fall det kan vara fråga om avhjälpbara processhinder, i annat fall inte. Ifråga om materialrättsliga brister ter sig processledningsfrågan i dessa fall som en aning paradoxal. Processledningen har nämligen en större prägel av lämplighet snarare än legalitet. Eftersom det krävs relativt stora misstag från rättens sida för att frågan om domvilla eller rättegångsfel ska komma ifråga och processledning ifråga om materialrättsliga brister i första hand, blir gränsen för vad som är tillåten och inte tillåten processledning aldrig tydligt utredd. Den rådande hållningen vad gäller processledningen blir således att den konkreta situationen från fall till fall blir vad som får styra omfattningen och förekomsten därav. Detta får dock som konsekvens att processledningen tillämpas inkonsekvent och med ett inte alltför litet inslag av godtycklighet i bedömningen av vad som är lämplig processledning och inte.

No description available.

Uppsatsens syfte är att utreda domstolens möjligheter och skyldigheter vad gäller processledning kring alternativa brottsrubriceringar. Ämnesvalet aktualiserades genom den så kallade snippadomen från mars 2023. I uppsatsen presenteras och tolkas de två paragraferna av intresse, 30 kap 3 § och 46 kap 4 § st 2 rättegångsbalken. Detta görs för att utröna vad gällande rätt är när det handlar om lämpligheten i att processleda kring alternativa rubriceringar. Genom HD:s avgörande i snippadomen konstateras att det finns en skyldighet att processleda i specifika situationer vilket analyseras vidare i uppsatsen. Författaren kommer fram till att lämpligheten att processleda är mer vidsträckt och formulerar en egen modell för när sådana situationer föreligger. Enligt modellen är det lämpligt att domstolen processleder åklagaren i de fall det inte är otänkbart att den alternativa rubriceringen faller in under samma gärningsbeskrivning. Uppsatsen utreder även frågan kring barn som målsäganden i kontexten av processledning och det förs en diskussion där olika rättigheter för barn tas upp och vägs mot den tilltalades rättigheter. Slutsatsen blir att det borde införas en skyldighet att processleda när målsäganden är ett barn. Skyldigheten är dock beroende av om det utifrån de ovanbeskrivna förutsättningarna bedöms vara lämpligt att processleda. Vidare presenteras snippadomen mer ingående i syfte att belysa konsekvenserna av en missad processledning. Avslutningsvis görs en analys av hur den framtida rättstillämpningen kommer se ut efter avgörandet. Genom att den av HD konstaterade skyldigheten är så pass specifik menar författaren att det inte föreligger någon större risk för att underrätterna kommer bli alltför aktiva vid framtida rättegångar.