År 2011 startade SDC, skogsnäringens IT-företag, arbetet med att övergå från en funktionsorganisation till en processorganisation. Detta har medfört förändringar i ledarskapet då tidigare avdelningschefer har ersatts med process- och resursägare. Syftet med denna undersökning har varit att identifiera förbättringsförslag för samarbetet mellan process- och resursägare vid SDC. Studien har en kvalitativ ansats då samarbetet mellan process- och resursägare har studerats. En kvalitativ ansats har valts då målet är att uppfatta informanternas upplevelser kring samarbetet mellan process- och resursägare så nära verkligheten som möjligt. En litteraturstudie har genomförts av webbaserade och skriftliga källor för att skapa en teoretisk bakgrund. Intervjuer har genomförts för att skapa en bild av hur samarbetet mellan process- och resursägare fungerar idag, hur andra processorienterade organisationers process- och resursägare samarbetar samt för att skapa en ytterligare teoretisk synvinkel. En enkät har utförts på samtliga medarbetare vid SDC som berörts av processinförandet i syfte att tydliggöra deras syn på det förändrade ledarskapet. Resultatet har visat på möjligheter till att förbättra resursägarens rollbeskrivning, kommunikationen mellan process- och resursägare och den gemensamma prioriteringsbilden. Resultatet har också visat på vikten av att anskaffa tid för att arbeta med dessa frågor. För att förbättra samarbetet mellan process- och resursägare och för att skapa en ökad tydlighet i organisationen bör SDC se över ovanstående förbättringsförslag. / In 2011 SDC, the forestry IT-company started the process of transition from a functional organization to a process organization. This has resulted in changes in the leadership, with a former department head being replaced by a process owner and a resource owner. The aim of this survey was to identify a proposal for improvements in relation to the cooperation between the process owner and the resource owner at the company SDC. The survey was conducted using a qualitative approach. This approach has been chosen as the goal to understanding the informants' experiences around the cooperation between the process owner and the resource owner as close to reality as was possible. The investigation consists of literature studies to create a theoretical back-ground. The interviews were held to create an image in relation to how cooperation between process owners and resource owners are working today, how this cooperation works in other process oriented organizations and to create an additional theoretical point of view. An inquiry has been conducted into all employees affected by the organizational change in order to clarify their views on the changed leadership. The results have demonstrated the ability to improve the description roles for both the process owner and the resource owner, the communication between them and the common priorities. The results have also shown the importance of time being made available to work on these issues. In order to improve the cooperation between the process owner and the resource owner and to create greater transparency in the organization, SDC should review the above suggestions.

The purpose of the thesis project has been to improve the use of personnel and administrative system at the Center of Languages and Literature (SOL) at Lund University. By using a combination of quantitative and qualitative methods, data has been identified and divided into the first three steps of the DMAIC methodology. Define phase highlights the requirements needed for work with the system. Measure phase and the used of process-based system model (PBSM) identified problem processes or resources for work improvement. The analysis phase highlighted the need for a process owner who can drive improvement work from within the organization with support from the management. Process owner as improvement proposals means a systematic and strategic work at a higher organizational level that can support Center of Languages and Literature and other stakeholders. The process owner's role responds to the thesis project's goal which was to structure and simplify Primula's work; clarify roles and tasks and increase transparency in the system. / Syftet med examensarbetet har varit att förbättra möjligheterna för de anställda att användadet personal- och administrativa systemet på SOL-centrum vid Lunds Universitet. Genom enkombination av kvantitativa och kvalitativa metoder har data identifierats och indelats enligtde tre första stegen inom DMAIC-metoden; Define-fasen synliggör de krav som finns för attjobba med systemet. Measure-fasen och tillämpningen av den processbaseradesystemmodellen identifierade problemprocesserna och resurser till förbättringsarbete. Analysfasenlyfte behovet av en processägare som kan driva förbättringsarbete inifrån organisationenmed stöd från ledningen. Processägare som förbättringsförslag innebär ett systematisk och strategiskt arbete på enhögre organisatorisk nivå som kan stödja SOL-centrum och andra intressenter.Processägarens roll svarar på examensarbetets mål, som var att strukturera och förenkla arbetei Primula, tydliggöra roller och arbetsuppgifter samt öka transparensen i systemet.

Syfte - Syftet med studien är att kartlägga hantering av information mellan original equipment manufacturer (OEM) och kontraktstillverkare. Syftet har brutits ner i tre frågeställningar: Vilken information skickas mellan OEM och kontraktstillverkare? Hur skickas information mellan OEM och kontraktstillverkare? Vilka faktorer påverkar informationsutbytet mellan OEM och kontraktstillverkare? Metod – En förstudie genomfördes för att formulera en problemformulering, vilket låg till grund för utformandet av studiens syfte samt frågeställningar. Fallstudien genomfördes parallellt med en kompletterande litteraturgenomgång för att skapa studiens teoretiska ramverk. Studiens syfte samt frågeställningar besvarades genom fallstudien och teorier. Slutsatser – Brister identifierades under studien gång och har en direkt påverkan på informationsutbytet mellan parterna. Det finns flera faktorer som kan påverka informationsutbytet, den främsta påverkande faktorn är kommunikationen inom företaget, vilket ligger till grund för ett väl fungerande informationsflöde. Ett tillverkande företag bör finna en balans mellan tillgång och användning av nödvändiga resurser för att integrera informationsflödet mellan parter och minska möjliga informationsgap. Det existerar svårigheter i att koordinera ett informationsflöde på bästa sätt vid användning av multipla tillverkningskanaler. Genom att identifiera slöseri i företagets administrativa processer kan de elimineras för att minska onödigt höga kostnader för företaget. Implikationer – Studien kan fungera som en vägledning hur företag ska hantera sitt informationsflöde vid användning av multipla tillverkningskanaler. Organisationer inom tillverkningsbranschen kan med fördel ta del av studien för erhållande av förståelse beträffande kommunikation, informationsutbyte, partnerskap samt framgångsfaktorer vid användning av lean i det administrativa flödet. Begränsningar – Då två enheter studerades, kan en relativt hög reliabilitet antas. Dock hade det varit fördelaktigt att studera fler företag med liknande tillverkningsprocess för att stärka studiens reliabilitet ytterligare. / Purpose – The purpose of the thesis is to map the handling of information between original equipment manufacturer (OEM) and contract manufacturers. The purpose has been broken down into three research questions: What information is sent between OEM and contract manufacturers? How is information sent between OEM and contract manufacturers? What factors affect the exchange of information between OEM and contract manufacturers? Method – A case study was conducted to formulate a problem formulation, which formed the basis for the design of the study's purpose and issues. The case study was conducted in parallel with a supplementary literature review to create the theoretical framework of the study. The purpose of the study and the three research questions were answered through the case study and theories. Findings – The study identified several deficiencies that have a direct impact on the exchange of information between parties. There are several factors that can influence the exchange of information, the main influencing factor being the communication within the company that forms the basis for a well-functioning information flow. A manufacturing company should find a balance between access and use of the necessary resources to integrate information flow between parties and reduce possible information gaps. There are difficulties in coordinating an information flow in the best possible way using multiple manufacturing channels. By identifying waste in the company's administrative processes, they can be eliminated to reduce ultimately unnecessarily high costs for the company. Implications – The study can serve as a guide for companies to manage their information flow when using multiple manufacturing channels. Manufacturing organizations can benefit from the study to gain an understanding of communication, information exchange, partnership and success factors when using lean in the administrative flow. Limitations – When two units were studied, a relatively high reliability can be assumed. Yet, it would have been advantageous to study more companies with similar manufacturing processes to further strengthen the study’s reliability.