Sammanfattning I dagens näringsliv spelar varumärken en viktig roll. De hjälper företag att särskilja sina produkter från sina konkurrenters produkter. Företagen kan välja att registrera nationella varumärken eller gemenskapsvarumärken. Till skillnad från det nationella varumärkesskyddet ger gemenskapsvarumärkesskyddet rättighetsinnehavaren ensamrätt till sitt varumärke i hela gemenskapen. För att bibehålla varumärkesskyddet måste rättighetsinnehavaren använda sig av varumärket inom en femårsperiod, annars kan skyddet hävas. De nationella varumärkena ska sättas i verkligt bruk i den stat där de registrerats. Som regel ska gemenskapsvarumärken enbart vara aktiva i en medlemsstat för att erhålla skydd i unionen. Diverse aktörer och myndigheter i unionen anser att skyddsomfånget för gemenskapsvarumärken är omotiverat brett i jämförelse med de låga kraven på användningstvånget. På grund av detta har en Nederländsk appellationsdomstol bett EU-domstolen om ett förhandsavgörande, där de ska besvara vad som krävs för att uppfylla verkligt bruk av ett gemenskapsvarumärke. Det breda skyddsomfånget och andra faktorer har bidragit till att antalet gemenskapsvarumärkesansökningar ökat på en årlig basis medan antalet nationella varumärkesansökningar minskat i en del medlemsstater. De nationella varumärkena är av stor vikt för de små och medelstora företagen. Därför har Max Planck Institutet på begäran av EU-kommissionen lagt fram förslaget om samexistens. Författarens slutsats är att rättsläget är osäkert. Max Planck Institutets förslag om samexistens är ett relativt uddlöst förslag men ett steg i rätt riktning. De små och medelstora företagen bör avvakta deras framtida val av varumärkesskydd tills dess att förhandsavgörandet har besvarats. / Abstract Trade marks have a major role in today's business world. They work as a tool for the corporations to differentiate their products from their competitors. The corporations can register national trademarks or Community trademarks. Unlike the national trademark protection the community trade mark protection gives the owner an exclusive right to the trade mark throughout the Community. To maintain a trade mark protection the owners must make genuine use of the trade mark within a five year period. Otherwise, the protection can be declared void. National trade marks have to be put in genuine use in the state they are registered in. The Community trade marks can be used in any member state to obtain protection within the Community trade marks. Various actors and authorities in the Union believe that the width of the protection of the Community trade mark is unjustifiably broad compared with the low requirements to maintain the protection. Due to this, the Dutch court of appeal asked for a preliminary ruling to clarify the requirements to meet the criteria for genuine use of the Community trade marks. The broad width of the protection and other factors has contributed to the fact that Community trade mark applications have been increasing on an annual basis, whilst national trade mark applications have decreased in some member states. The national trade marks are of great importance for small and medium-sized businesses. Therefore, the Max Planck Institute has at the request of the EU Commission put forward the proposal of ​​coexistence with subsequent marks. The small and medium enterprises should await their future choice of trade mark protection until the preliminary ruling has been answered.

Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits. Vi intervjuade åtta butikschefer/ägare för enskilda butiker i Varberg. Vi kompletterade intervjuerna med observationer av dessa butiker och deras marknadsföring så som annonser och hemsidor på Internet, dessutom genomförde vi observationer av andra enskilda butiker och dess marknadsföring. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att visa hur kunskapen inom juridik kring marknadsföring se ut hos enskilda butiker och hur dessa butiker efterlever de lagar som finns. Vi undersökte vad som är de största problemen hos dessa butiker och vad de är väldigt noga med. Hur kan deras kunskaper förbättras och vilken attityd de har till de olika lagtexterna? Det var viktigt för oss att som utgångsläge titta på hur de marknadsför sig och hur deras process ser ut. Tar de själva ansvaret för sin marknadsföring eller tar de hjälp från ett utomstående håll? Undersökningen visade på att i vissa fall att kunskapen inom juridik inte prioriteras av butikschefer i enskilda butiker i dagens läge. När det kommer till prisinformation är den ofta bristande trots viss vetskap om vad lagen säger. Butiker använder sig av bortförklaringar till att inte följa lagarna, till exempel genom att säga att ”då andra butiker inte följer dessa lagar behöver jag inte heller göra det”. Vår undersökning och det resultat vi fick fram skall kunna vara intressant ur ett vetenskapligt perspektiv då man får en inblick i hur stort juridiska kunskaper prioriteras av butikschefer/ägare i enskilda butiker. Uppsatsen är även intressant för butikschefer/ägare då de får en inblick i vilka konsekvenser det finns för till exempel bristande prisinformation. Till sist menar vi att denna uppsats även är intressant ur en konsuments perspektiv då de får en större uppfattning om vad de har för rättigheter när de gäller hur företag marknadsför sig, samt se hur kunskaperna inom juridiken kring marknadsföringen ser ut hos en normal enskild butik.

<p>Alla butiker marknadsför sig själva på ett eller annat sätt, genom att driva en försäljning av produkter sysslar man även med marknadsföring. Många använder sig även av annonsering i tidningar och tv samt genom Internet för att nå ut till potentiella kunder. Är butikschefers kunskaper inom juridik kring marknadsföring tillräckliga och vilka konsekvenser kan bristande kunskaper inom detta ämne orsaka? I enskilda butiker är det ofta en butikschef/ägare som har det ensamma ansvaret över hur man marknadsför sin butik, utan någon kedja i ryggen som kan lägga upp marknadsföringsplaner och dylikt. Därför har vi valt att ägna denna undersökning åt enskilda butiker, då de är de som bör ha en grundlig kunskap inom detta ämne, för att inte begå misstag och onödiga fel som kunde ha undvikits. Vi intervjuade åtta butikschefer/ägare för enskilda butiker i Varberg. Vi kompletterade intervjuerna med observationer av dessa butiker och deras marknadsföring så som annonser och hemsidor på Internet, dessutom genomförde vi observationer av andra enskilda butiker och dess marknadsföring. Uppsatsens huvudsakliga syfte är att visa hur kunskapen inom juridik kring marknadsföring se ut hos enskilda butiker och hur dessa butiker efterlever de lagar som finns. Vi undersökte vad som är de största problemen hos dessa butiker och vad de är väldigt noga med. Hur kan deras kunskaper förbättras och vilken attityd de har till de olika lagtexterna? Det var viktigt för oss att som utgångsläge titta på hur de marknadsför sig och hur deras process ser ut. Tar de själva ansvaret för sin marknadsföring eller tar de hjälp från ett utomstående håll? Undersökningen visade på att i vissa fall att kunskapen inom juridik inte prioriteras av butikschefer i enskilda butiker i dagens läge. När det kommer till prisinformation är den ofta bristande trots viss vetskap om vad lagen säger. Butiker använder sig av bortförklaringar till att inte följa lagarna, till exempel genom att säga att ”då andra butiker inte följer dessa lagar behöver jag inte heller göra det”. Vår undersökning och det resultat vi fick fram skall kunna vara intressant ur ett vetenskapligt perspektiv då man får en inblick i hur stort juridiska kunskaper prioriteras av butikschefer/ägare i enskilda butiker. Uppsatsen är även intressant för butikschefer/ägare då de får en inblick i vilka konsekvenser det finns för till exempel bristande prisinformation. Till sist menar vi att denna uppsats även är intressant ur en konsuments perspektiv då de får en större uppfattning om vad de har för rättigheter när de gäller hur företag marknadsför sig, samt se hur kunskaperna inom juridiken kring marknadsföringen ser ut hos en normal enskild butik.</p>

<p>Uppsatsen redogör för skadeståndsbestämmelserna i 38 § varumärkeslagen som trädde ikraft år 1994, men belyser även de tidigare bestämmelserna och förslaget om nya bestämmelser. Dessutom framläggs alternativa bestämmelser. Slutsatsen är att både de nuvarande och de föreslagna bestämmelserna om skadestånd förstärker skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse vid varumärkesintrång, jämfört med de tidigare bestämmelserna. Jämfört med de nuvarande bestämmelserna om skadestånd, förstärker de föreslagna bestämmelserna skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse i högre grad, till följd av de kriterier som medtas i lagrummet. Dock tycker författaren att eventuella bestämmelser om skadestånd vid varumärkesintrång bör vara en kombination av ersättning för uppkommen omedelbar ren förmögenhetsskada och återställande av obehörig vinst.</p>

Uppsatsen redogör för skadeståndsbestämmelserna i 38 § varumärkeslagen som trädde ikraft år 1994, men belyser även de tidigare bestämmelserna och förslaget om nya bestämmelser. Dessutom framläggs alternativa bestämmelser. Slutsatsen är att både de nuvarande och de föreslagna bestämmelserna om skadestånd förstärker skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse vid varumärkesintrång, jämfört med de tidigare bestämmelserna. Jämfört med de nuvarande bestämmelserna om skadestånd, förstärker de föreslagna bestämmelserna skyddet för rättighetshavares förmögenhetsintresse i högre grad, till följd av de kriterier som medtas i lagrummet. Dock tycker författaren att eventuella bestämmelser om skadestånd vid varumärkesintrång bör vara en kombination av ersättning för uppkommen omedelbar ren förmögenhetsskada och återställande av obehörig vinst.

No description available.