<p>The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.</p>

The purpose of this dissertation is to describe small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser as well as their need for advice, dependent on which stage of the lifecycle model they belong to. This dissertation has a qualitative approach as the authors wanted to gain a deeper understanding about the problem area. As the lifecycle model in this dissertation consist of three stages, the authors have interviewed six small businesses, two in each stage. The interviews were conducted with the owner and took place at the location of the business. An interview guide was created based on the theoretical framework and functioned as guidance during the interviews. The result of this dissertation reveals that small businesses’ opinions about the auditor as a business adviser are mostly positive, independently on which stage they belong to. In every case, the auditor was seen as an important conversational partner who they felt great confidence for. A deviating opinion in the start stage was that the auditor was expensive and too rigid. Common needs for all stages were economic knowledge, financial planning and bookkeeping. The growth- and mature stages also highlighted the need of business advice regarding investments and tax advice. A distinguished need in the growth stage was advice in management accounting as well as cost control.

Bakgrund och problem: Goodwill uppkommer som följd av rörelseförvärv, när köparen betalar ett överpris för förvärvet. Idag utgör goodwillposten en av de dominerande tillgångsposterna i bolags balansräkningar. Införandet av IFRS/IAS år 2005 har bidragit till en ökad efterfrågan på kvalificerade revisorer. Revisorn blir allt mer en värdefull ekonomisk resurs vars huvudsakliga uppgift är att kvalitetssäkra information och skapa förtroende. IFRS/IAS innehåller större inslag av subjektiva principer och bedömningar jämfört med tidigare lagstiftning. Redovisningen och värderingen blir därmed en bedömningsfråga, som läggs i revisorns händer. Uppsatsens övergripande forskningsfråga är: ”Hur ser granskningsprocessen av goodwillposten ut för revisorerna i praktiken?” Syfte: Syftet med denna forskningsstudie är att studera hur revisorerna granskar goodwillposten utifrån regelverket, IFRS/IAS. Vidare att uppmärksamma revisorernas uppfattningar om granskningsarbetet av denna allt mer viktiga tillgångspost och problematisera kring de risker och möjligheter som finns vid bedömningen av goodwillposten. Metod och metodologi: Forskningsstudien utgår ifrån ett induktivt tolkande perspektiv och en kvalitativ metod där 8 semistrukturerade intervjuer (med 2 experter, 4 revisorer och 2 värderingsspecialister) utgör undersökningsdesignen. Analys och slutsatser: Forskningsstudien identifierar 6 faser för hur granskningsprocessen av goodwill går till i praktiken, vilket styrker teorin. Respondenterna anser att goodwillposten är en svår post att granska då den innehåller subjektiva bedömningar, där inget rätt eller fel existerar. Vidare utgör goodwill ofta en prestigefylld fråga, där företagsledningens och revisorns åsikt ställs mot varandra. Det bakomliggande syftet med IFRS/IAS vid redovisning och värdering av goodwill är bra men tillämpas inte fullt ut i praktiken, vilket bidrar till att granskningsprocessen försvåras. / Background and problem: Goodwill arises as a result of a business combination when the purchase price exceeds the net book value of acquired assets. Today, goodwill represents one of the dominant assets recorded on the companies’ balance sheets. The introduction of IFRS/IAS in 2005 has contributed to an increase in demand for qualified auditors. The auditor is increasingly becoming a valuable economic resource who’s main role is to ensure quality of information and build trust between stakeholders. IFRS/IAS contains greater elements of subjective principles and assessments compared to the previous regulatory framework. The accounting and valuation therefore becomes a matter of judgment which lays in the auditors’ hands. The thesis research question is: “How is the auditing process of goodwill performed by auditors in practice?” Purpose: The purpose of this research is to study how auditors apply the regulatory framework, IFRS/IAS, when reviewing goodwill. Furthermore the purpose is to give attention to auditors’ perception of the audit work of this increasingly important asset and discuss the risks and opportunities in the assessment of goodwill. Method and methodology: The research is based on an inductive interpretive perspective and a qualitative approach in which 8 semi-structured interviews (with 2 experts, 4 auditors and 2 evaluation specialists) form the design of the study. Analysis and conclusions: The research indicates 6 phases in the auditing process of goodwill in practice, which corroborates the theoretical framework. The respondents in this study believe that goodwill is a difficult item to audit because it contains subjective assessments where no right or wrong exist. Furthermore goodwill is often a prestige issue, in which management’s and the auditor’s opinions differ. The underlying purpose of IFRS/IAS regarding the accounting and valuation of goodwill is good, but is not being fully applied in practice, which makes the auditing process more difficult.

No description available.

Syfte: Uppsatsens syfte är att skapa en förståelse om varför små aktiebolag väljer att behålla revisorn trots att de inte behöver det. Forskningsfrågan blir då: Vad är de bakomliggande faktorerna till att företagaren väljer att behålla revision?   Metod: Detta är en kvantitativ studie med kvalitativa inslag där den vetenskapliga ansatsen bygger på en deduktiv modell, vilket innebär att studien tar sin utgångspunkt i teorin för att sedan ställas mot den insamlande empirin. Empiriska data är av både primär och sekundär karaktär. Sekundär data har tillhandahållits av Bolagsverket medan primär data har samlats in via en enkätundersökning. Den insamlade empirin presenteras i olika tabeller och diagram för att skapa en tydlig bild över hur verkligheten ser ut, för att slutligen analyseras genom att titta på olika faktorer som påverkar vid valet av att behålla revision, trots förbehållet.   Resultat och slutsats: Resultaten visar att flera faktorer mer eller mindre har inverkan då frivillig revision tillämpas. Framförallt framställs faktorer som: Brist på egen kunskap samt att företaget kommer på sikt att växa och överstiga kriterierna som betydande faktorer. Det har även visat sig att då företaget ingår i en koncern finns ett samband mellan detta och att kravet på revisor delvis kommer från koncernen men även från externa intressenter som till exempel kreditgivare.   Förslag till fortsatt forskning: En större studie där det finns mer tid och ekonomiska resurser kan bidra till att fler enkäter kan skickas ut och genom detta öka svarsfrekvensen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till att presentera vilka faktorer som påverkar vid valet av frivillig revision. Detta ger företag som arbetar med tjänster inom området en inblick att se var de ska rikta sin marknadsföring samt en möjlighet till att fånga upp potentiella kunder som inte längre använder sig av revisor.

No description available.

Sedan 2000-talet har det skett ett antal redovisningsskandaler vilket fortsätter ske runt om i världen, även Sverige har drabbats i en mindre utsträckning. Det har medfört att revisorns oberoende och revisionskvalitén stundtals ifrågasatts. Genom åren har det därför debatterats om att förbättra revisionskvalitén genom att öka revisorns oberoende för att ge ett bättre skydd för intressenterna. Som en följd av detta utvecklade EU kommissionen revisionspaketet 2014 som är ett förslag för bolag. Detta för att öka oberoendet samt revisionskvalitén och för att återställa förtroendet för revisionen. Sverige accepterade direktivet 2016 och revisionspaketet trädde då ikraft. Revisionspaketet har olika krav bland annat att bolag av allmänt intresse bara får ha en revisionsbyrå i tio år med en möjlighet till ytterligare tio år om vissa krav uppfylls. Detta har bidragit till följande uppsats som har till syfte att skapa förståelse om hur revisorerna kommer agera när det tionde året inträffar och när revisorerna är medvetna om att klienten kommer lämna byrån. Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera hur förhandlingar sker samt skapa förståelse kring hur relationen utvecklas och bibehålls genom utbytesteorin. Därför har uppsatsen som avsikt att besvara forskningsfrågan: Hur kan det obligatoriska byrårotationskravet påverka förhandlingen och relationen mellan revisorn och klienten?  För att besvara forskningsfrågan och uppfylla uppsatsens syfte är studien baserad på en kvalitativ forskningsmetod. Den insamling av data som gjorts består av 12 intervjuer, som både varit besöksintervjuer och telefonintervjuer med revisorer som arbetar med bolag av allmänt intresse samt den sekundärdata som finns tillgänglig från tidigare studier. Studien visar att bolag av allmänt intresse inte kommer påverkas av den obligatoriska byrårotationen när det gäller förhandlingen mellan revisorn och klienten. Vidare visar studien att den obligatoriska byrårotationen inte heller kommer ha någon påverkan på relationen.

Den 1 november 2010 infördes en ny lag som innebär att små aktiebolag inte längre har revisionsplikt om de undergår två av dessa tre kriterier: Högst 3 miljoner kronor i nettoomsättning Högst 1,5 miljoner kronor i balansomslutning Högst 3 stycken anställdaDet betyder att drygt 70 % av aktiebolagen i Sverige numera har frivillig revisionsplikt. Ägarna i ett företag har särskilt ansvar kring hur företaget ska redovisa sin ekonomiska situation för omgivningen. Chefer anställer revisorer för att granska de finansiella rapporterna så att investerarna ska kunna lita på den informationen och på det viset kvalitetssäkras den finansiella informationen. För att få ett välfungerande samhälle och näringsliv behövs det därför revision. Men nackdelen med att ha revision är den stora kostnaden.Studien har fokuserat på varför små aktiebolag väljer att inte använda sig av revision längre. Forskningsfrågan lyder alltså:Varför har små aktiebolag valt att välja bort revisionen?Studien genomfördes med en kvalitativ metod genom intervjuer med revisionsbyråer, skatteverket, banker och små aktiebolag som har valt bort revisionen. En Abduktiv ansats har används i studien för att kunna växla mellan teori och empiri. Syftet med studien är att jämföra de små aktiebolagens bakomliggande skäl till bortval av revision med de skäl som låg till grund för avskaffandet av revision. Slutsatsen som kan dras från denna studie är att ett företag anses vara mindre tillförlitligt om det inte är reviderat och det kan leda till att t.ex. bankerna inte har förtroende för företaget vid kreditgivningen. Anledningen till varför de små aktiebolagen har valt bort revisionen är kostnaden samt att de inte hade upplevt nyttan med revisionen. En potentiell orsak till varför de små aktiebolagen väljer bort revisionen är för att det finns en begreppsförvirring kring en revisor och en redovisningskonsult. De små aktiebolagen kan inte skilja mellan en redovisningskonsult och en revisor och vad de egentligen gör.De anledningar till att de små aktiebolagen väljer bort revision, som har kommit fram genom studien stämmer överrens med de orsaker som gjorde att regeringen tillsatte utredningen från första början. / Program: Civilekonomprogrammet

Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision. Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap. Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på. Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.

<p>Revisorn skall enligt revisorslagen arbeta utifrån god revisorssed samt vid utförandet beakta och genomföra uppdragen självständigt och opartiskt. Revisorns uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt ledningens förvaltning och att säkerhetställa informationen. Förväntningsgapet är en effekt av att revisionen, revisorn genomför inte infriar de förväntningar intressenterna har på vad revisorn skall ansvara för och utföra vid revisionen. Förväntningsgapet inom mindre företag karaktäriseras ofta av bristfällig kommunikation eller uppkommer när företaget förväntat sig mer av rådgivning och mindre av revision.</p><p>Vårt syfte med uppsatsen är att beskriva vad mindre företag har för förväntningar på revisorn och revisionen samt identifiera eventuellt förekommande förväntningsgap. Visar det sig att det förekommer ett förväntningsgap kommer vi att belysa orsakerna till gapet och hur det eventuellt kan komma att minskas utifrån olika former av lösningar. Vi har valt att avgränsa oss till mindre företag, detta eftersom att vi vill ge deras bild av hur de upplever att det förekommer ett förväntningsgap eller inte. Vidare kommer vi även att ta kontakt med olika revisionsbyråer för att således kunna få fram vad deras uppfattning är kring ett eventuellt förväntningsgap.</p><p>Vår uppsats grundar sig dels på den referensram vi har tagit fram och dels på de tio intervjuer med företag och revisionsbyråer i Kalmar som vi har utfört och som vi bygger vår empiri på.</p><p>Det vi har kommit fram till efter vår genomförda studie är att det förekommer ett förväntningsgap mellan vad företagen förväntar sig och det revisorn levererar. Att informationen och kommunikationen är en grundläggande förutsättning för att minska förväntningsgapet framgår både av teorin samt empirin, kommunikationen och informationen är därmed menar vi ett generellt verktyg som till stor del är lösningen på problemet. Vi är även av den uppfattningen att det förekommer ett omvänt prestationsgap som har vuxit fram ur att revisorn har varit för noggrann och petig under granskningen. Diskussionen vi för kring revisionspliktens avskaffande och dess inverkan på förväntningsgapet utmynnar i att vi anser att företagen kommer att fortsätta använda sig av revisorn främst som en effekt av att tryggheten och nyttan överstiger förväntningsgapet.</p>