Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.

Revisionsberättelsen är ett viktigt verktygför kommunikationen mellan revisorerna och in­tressenterna. Dagensrevisionsberättelse är väldigt standardiserad och i samtliga delar finns detförslag till exakta formuleringar. Enligt tidigare forskning finns det enintressekonflikt mellan intressenterna och revisorerna. Denna konflikt handlarom att intressenterna vill ut­vidga informationsinnehållet irevisionsberättelsen vilket revisorerna är kritiska till eftersom detta skulleinnebära mer ansvar och mer att stå till svars för. För att lösa denna konflikthar revisionsberättelsen debatterats flitigt och i en debatt diskuteras om mankan göra revisions­berättelsen intressantare genom att betygsätta företag iexempelvis intern kontroll och bolagsstyrning. Debatterna kringrevisionsberättelsen har också utmynnat i en ny revisionsberättelse som skallbörja användas från och med 1 januari 2011. Vårt syfte med denna studie är därför att utifrån revisorernas perspektivanalysera och beskriva revisorernas uppfattning om revis­ionsberättelsen ochdess formalisering samt om där finns en vilja bland revisorerna att utöka sittansvar genom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Studien baseras på enempirisk under­sökning i form av sex kvalitativa intervjuer. En av dessaintervjuer är med studenter som är i slutet av sin högskoleutbildning inomrevision. Anledningen till att vi valt studenter som en av våra respondenter äratt vill analysera om deras uppfattningar skiljer sig från de övriga. Vårundersökning visar att revisorerna har synpunkter på hur innehållet ochstrukturen i revisions­berättelsen skall förbättras men samtliga anser attrevisionsberättelsen tillgodoser intressen­ternas behov. Formaliseringen avrevisionsberättelsen uppskattas av samtliga revisorer och de tycker att tydligariktlinjer är viktigt. Alla respondenter är dessutom villiga att ta mer ansvargenom fler uttalanden i revisionsberättelsen. Slutsatsen angående studenternaär att de har samma uppfattning som majoriteten av respondenterna. / The audit report is an important tool for the communication between auditors and stakehold­ers.  Today's audit report is very standardized andin all part there are exact proposals for the formulation.  According to previous research, there is aconflict of interest between stakehold­ers and auditors. The conflict is aboutthe stakeholders want more information in the audit report which the auditorsare critical towards, since it would mean more responsibility. To resolve theconflict the audit report has been debated a lot. One discussion is about howto make the audit report more interesting for the stakeholders. There is aproposal about rating the company on example internal control and corporategovernance. All the debates have also led to a “new audit report” and this auditreport shall be used from January 1st 2011Our purpose of this studyis therefore to analyze and describe the auditors’ opinion about the con­tentand structure of the audit report. We also want to investigate the auditors opinionabout the formalization of the audit report and if they are willing to increasetheir responsibility. The study is based on six qualitative interviews. One ofthese interviews is with students and the reason for this is to compare iftheir perception differ from the others. Our conclusions are that the auditorshave opinions how to improve the content and the structure of the audit report.All the auditors think that the audit report meet the stake­holders needs. Theformali­zation of the audit report is estimate by the auditors and all intervieweesagreed that the guidelines are important. The study also indicates that theauditors are willing to take more responsibility by more statements in theaudit report. The conclusion regarding the stu­dents is that they have the same opinion as the majority of the auditors interviewed.

Prior research has shown that there are many factors affecting the client's perception of the auditor’s value. Furthermore, research has shown that the auditor can add multifaceted value to the client, often divided into core value and added-value. However, these factors have mostly been studied in an isolated context, where other factors have not been accounted for. To our knowledge no prior study has shown the combined effect of various factors in a common context, as well as showing how the conjunction between the client’s experiences and expectations affects the perceived value of the auditor from the client’s perspective. This study aims to identify the many factors that drive the client's perception of value added by the auditor, as well as making the distinction between the client's experiences and expectations. In order to locate the many factors that are believed to have an impact on the client's perception of the auditor’s value, a broad theoretical model is constructed to explain how these factors in a combined fashion drives the client's perception of auditor value. We also argue that the client's internal and underlying conditions will affect the client’s attitude towards the auditor, as well as inducing the client's needs. Furthermore, we make the distinction between the factors that drive the precepted value of the auditor and the factors that make up value in the eyes of the client.   The results of the study indicate that there are many factors that affect the perceived value of the auditor from the client’s perspective, where the client’s experiences and expectations of the “client quality” has the strongest effect on the perceived value. The study also finds that there is a gap between the client’s expectations and experiences, suggesting that there could be an expectation gap between the client and the auditor. Furthermore, the study finds that the core value is the main type of value added by the auditor in the eyes of the client. However, we argue that the distinction between core value and added-value is not representative from the client’s perspective. Instead we believe that the client distinguishes the value added by the different activities in the work of the auditor.  The study contributes towards explaining how various factors need to be accounted for when studying the perceived value of the auditor from the client's perspective. Furthermore, the study contributes to explaining how the client's experiences and expectations affect the perceived value of the auditor in the eyes of the client, providing a meaningful foundation for future research. The study also contributes to explaining how there needs to be a distinction between the factors that drive the perceived value and the factors that make up the perceived value, since these factors often intervene with one another. / Tidigare forskning har visat att det finns många faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde. Vidare har tidigare forskning visat att revisorn kan tillföra ett mångfacetterat värde till klienten, ofta uppdelat i kärnvärde och mervärde. Dock har dessa påverkande faktorer främst studerats i en isolerad miljö där andra påverkande faktorer inte har tagits hänsyn till. Såvitt vi vet har ingen tidigare studie visat den kombinerade effekten av olika faktorer i en gemensam kontext, samtidigt som förhållandet mellan klientens upplevelser och förväntningar tas i beaktning.  Denna studie syftar till att identifiera de faktorer som föranleder klientens syn på revisorns värde, samtidigt som det görs skillnad på klientens upplevelser och förväntningar. För att lokalisera de flertalet faktorer som tros ha en inverkan på klientens syn på revisorns värde konstrueras en utförlig teoretisk modell för att förklara hur dessa faktorer gemensamt föranleder och utgör värde ur klientens perspektiv. Vi hävdar även att klientens interna och underliggande förutsättningar påverkar klientens inställning till revisorn, liksom att dessa förutsättningar föranleder klientens olika behov. Dessutom gör vi en distinktion mellan de faktorer som föranleder det värde klienten ser i revisorn och de faktorer som utgör värdet av revisorn ur klientens perspektiv. Resultatet av studien indikerar att det finns många faktorer som påverkar revisorns värde ur ett klientperspektiv, där klientens upplevelser och förväntningar på ”klientkvalitet” har störst effekt på det samlade värde klienten ser i revisorn. Studien finner också att det finns en skillnad mellan klienternas upplevelser och förväntningar, vilket tyder på att det kan finnas ett förväntansgap mellan klienten och revisorn. Vidare visar studien att kärnvärdet är den typ av värde klienten främst ser i revisorns arbete. Vi hävdar dock att skillnaden mellan kärnvärde och mervärde inte är representativt ur klientens perspektiv. Istället tror vi att klienten baserar synen på revisorns värde utifrån de olika aktiviteter och attribut som hänförs till revisorns arbete.  Studien bidrar till att förklara hur flera olika faktorer behöver tas i beaktning när man studerar revisorns tillförda värde ur klientens perspektiv. Vidare bidrar studien till att förklara hur klientens upplevelser och förväntningar påverkar det värde klienten ser i revisorn, vilket utgör en stark grund för framtida forskning. Studien bidrar också till att förklara hur det är nödvändigt att göra skillnad mellan de faktorer som föranleder värde och de faktorer som utgör värde ur klientens perspektiv, eftersom dessa faktorer ofta samspelar med varandra.