No description available.

<p>Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.</p>

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin. Vi valde en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Totalt har vi genomfört sju intervjuer med anställda inom revisionsbranschen. Sex av informanterna är revisorer och en är jurist. Den empiriska undersökningen visade att ett revisionsmisslyckande eller försäkringshypotesen tillsammans med ett revisionsmisslyckande kan enligt informanterna vara möjliga förklaringar till varför revisorn blir stämd.

Abstract [sv] Titel: Revisorns självförtroende vid förhandling Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Henrik Alvin Rydén. Handledare: Jan Svanberg. Datum: 2015-05 Syfte: Syftet med den här studien är att beskriva vilka faktorer av transformellt ledarskap, identifikation och förhandlingsbeteende som kan ha ett samband med revisorns upplevda self-efficacy i en förhandlingskontext. Metod: Uppsatsen har ett deduktivt förhållande till teori och utvecklar flera hypoteser som sedan testas. Datainsamlingen sker med hjälp av en enkätundersökning. Urvalet består av 3 300 revisorer i Sverige, auktoriserade och godkända. Analysen av insamlad data sker med hjälp av datorprogrammet SPSS och statistiska metoder som Principalkomponentanalys (PCA), korrelationsanalys och multipel linjär regression. Resultat och slutsats: Distributivt förhandlingsbeteende har ett delvis negativt samband med self-efficacy. Resultaten är dock inte entydiga och ger inte tillräckligt stöd för att motivera ett accepterande av hypotesen. För de övriga hypoteserna finns inget samband i detta urval. Förslag till fortsatt forskning: Ansträngningar bör göras för att förbättra urvalet med hjälp av slumpmässiga principer istället för det bekvämlighetsurval som används nu. Utöver urvalet kan det även vara på sin plats att titta närmare på ett av de använda måtten. Det råder oklarheter kring validiteten för ett av måtten som mäter transformellt ledarskap. Detta bör i första hand vara nästa steg för att se om resultaten av den här studien även gäller utanför det befintliga urvalet. Uppsatsens bidrag: Det här är en av de första studierna som görs om self-efficacy med revisorn och förhandlingar som utgångspunkter. Den kan därför ses som en studie som kan peka på intressanta områden för fortsatt forskning. / Abstract [en] Title: The auditors self-confidence in negotiation Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Henrik Alvin Rydén Supervisor: Jan Svanberg Date: 2015-05 Aim: The main thesis of this study is to describe what the relationship is between a number of factors that might be associated with self-efficacy in negotiation. These factors are transformational leadership, organizational identification, professional identification and distributive and integrative negotiation behavior. Method: The essay has a deductive approach to theory and develops several hypotheses which are then tested. The data collection is done by using questionnaires. The sample is based on 3 300 auditors in Sweden. The analysis of collected data is done using the computer program SPSS and several statistical tools: principal component analysis (PCA), correlation analysis and multiple linear regression. Result &amp; Conclusions: Distributive negotiation behavior has, in part, a negative association with self-efficacy. The results thereby give some support for one the hypothesis even though it is not enough to provide an answer that would lead to an acceptance of the hypothesis. No findings within this sample suggest that the other constructs is associated with self-efficacy. Suggestions for future research: Efforts should be made to improve the sample using random principles instead of the convenience sample used now. In addition to the sample, there is uncertainty about the validity of one of the measurements of transformational leadership. This should primarily be the next step to see if the results from this study also are applicable outside the existing sample. Contribution of the thesis: This is one of the first studies made about self-efficacy with the auditor and negotiations as starting points. For that reason it should be viewed as a study that might point out directions for further investigations within the fields of self-efficacy and auditor and client negotiations.

Revisorns oberoende är en komplex fråga. Där problematiken är att revisorn själv ska bedöma huruvida denne riskerar sitt oberoende eller inte. Då det inte finns något hjälpmedel som täcker alla möjliga jävshot mot oberoendet får revisorn i många fall själv göra denna komplexa bedömning när det kommer till situationer som inte finns tydligt angivna i analysmodellen eller lagen (1999:1079). ”Gråzoner” har vi valt att kalla dessa otydliga situationer. Syftet med studien är att utifrån revisorns perspektiv, förklara gränsen för oberoende. För att undersöka gränsen för revisorns oberoende har studien använt sig utav en kvantitativ forskningsstrategi med en deduktiv ansats där tidigare forskning och teorier lagt grunden för studiens hypoteser. För att testa hypoteserna empiriskt har det gjorts en surveyundersökning i form utav en webbenkät som skickades ut till alla registrerade revisorer på FAR:s hemsida vilket resulterade i 196 svar. På den insamlade empirin gjordes en faktoranalys där revisorns oberoende delades in i 4 komponenter: Ytlig social interaktion, klientbekostad händelse, små gåvor och föreningstillhörighet. För att undersöka sambanden mellan komponenterna och de variabler hypoteserna bygger på (kön, erfarenhet, byråstorlek och geografi) gjordes en regressionsanalys och en hypotesprövning. Där hypotesprövningen visar att gränsen för oberoendet varierar för våra test variabler beroende på vilken typ av situation det handlar om. Resultatet visar att gränsen för oberoendet möjligtvis kan dras någonstans mellan att få en händelse bekostad av sin klient och att delta i ytliga sociala interaktioner eller att få små gåvor skänkta av sin klient. / The auditor independence is a complex matter. The problem is that the auditor should assess whether he or she risks their independence. There is no possibility to cover all threats to independence. The auditor may in many cases make this complex assessment in situations that are not clearly stated in the model of analysis or the law (1999: 1079). We have chosen to call these unclear situations “grey zones”. The purpose of the study is to explain the limit of independence from the auditor's perspective. In order to examine the limit of the independence of the auditor, the study has used a quantitative research strategy with a deductive approach in which previous research and theories laid the foundation for the hypotheses. To test the hypotheses empirically, a survey has been conducted in the form of a web poll that was sent to all registered auditors on FAR's website, resulting in 196 responses. A factor analysis was made where the auditor's independence was divided into 4 components: Strong social interaction, client-driven event, small gifts and association. To investigate the relationships between components and variables, that the hypotheses are based on (gender, experience, agency size and geography), a regression analysis and a test of hypotheses were made. The test of hypotheses shows that the limit of independence variates depending on the situation. Results show that the limit of independence possibly could be drawn between getting a paid experience from a client and the participation in strong social interaction or receiving small gifts from a client.

Tidigare forskning har identifierat vilka kärnvärden och mervärden klientföretagen kan uppfatta av revisorn. Forskningen har visat att värdet som klientföretagen uppfattar av revisorn varierar beroende på olika faktorer. Däremot har det oss veterligen inte lagts något fokus på att undersöka huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Syftet med uppsatsen är att förklara huruvida klientföretags uppfattade värde av revisorn påverkas av klientföretagets branschtillhörighet. Studiens tänkta bidrag är att kunna förklara ytterligare varför klientsföretags uppfattade värde av revisorn skiljer sig åt mellan olika klientföretag. För att svara på syftet har teori om koncepten kärnvärdet (försäkran, förbättring och försäkring) och mervärdet (relationen och råd) av revisorn använts. Det har konstruerats hypoteser samt en modell utifrån argumentation kring kapitalintensiva och kunskapsintensiva branscher. För att testa hypoteserna och modellen användes en webbaserad enkätundersökning riktad mot klientföretag från en kapitalintensiv och kunskapsintensiv bransch. Resultatet av studien visar att klientföretagens branschtillhörighet är en förklarande faktor för koncepten kärnvärde och mervärde. Mer specifikt kan vi se att förbättring, relationen och råd förklaras av branschtillhörighet. Studiens slutsats är således att branschtillhörighet är en förklarande faktor till klientföretagens uppfattade värde av revisorn. Studiens teoretiska bidrag är att branschtillhörighet kan adderas till de förklarande faktorerna av klientföretags uppfattade värde av revisorn. Studiens praktiska bidrag är att revisorer kan förstå att värdet klientföretag uppfattar av revisorn skiljer sig åt mellan klientföretag, vilket är av större vikt sedan avregleringen av revisionsplikten för att revisorn ska kunna fortsätta sälja sin tjänst. / Previous research has identified which core values and added-values companies can perceive of the auditor. Research has shown that client companies perceived value of the auditor differ between companies due to different factors. However, to our knowledge no one has studied if industry is an explanatory factor for the client company’s perceived value of the auditor. The purpose of the study is to explain if client companies perceived value of the auditor is affected by its industry. The study aims to further explain why client companies perceived value of the auditor differs between companies. To fulfill the purpose theory about core value (assurance, improvement and insurance) and added-value (relationship and advice) has been used. Hypotheses and a model has been constructed based on an argumentation about capital and knowledge intensive industries. To test the hypotheses and the model a survey was conducted among companies from capital and knowledge intensive industries. The results show that the client’s industry is an explanatory factor for core value and added-value. More specific can improvement, the relationship and advice be explained by industry. The conclusion is that industry is an explanatory factor for the client companies perceived value of the auditor. The theoretical contribution is that industry can be added to the explanatory factors of client companies’ perceived value of the auditor. The practical contribution is that auditors can understand that the perceived value of the auditor differ between companies, which is important since the abundance of the statutory audit to continuing selling their service.

Syfte: I november år 2010 avskaffas revisionsplikten i Sverige för mindre företag. Med den utgångspunkten grundar sig studien i att studera och identifiera de nya förutsättningarna på revisionsmarknaden efter att revisionsplikten avskaffats. Metod: Uppsatsen är inriktad i ett kvalitativt perspektiv. Empirin som samlats in via personliga intervjuer utgår från teori om revisionspliktens avskaffande, från Europanivå till den svenska lagen, för att sedan mynna ut i en analys och en slutsats. Resultat &amp; slutsats: Undersökningen påvisar att såväl större som mindre revisionsbyråer har haft kundförluster, men bara i enstaka fall och har inte påverkat byråerna i någon större utsträckning. Studien är för tidigt ute för att se någon radikal förändring. / Aim: In November 2010, the audit is abolished for small businesses in Sweden. With that in consideration, this study will examine and identify the new conditions in the audit market after the audit requirement has been eliminated. The aim is to create an understanding of the effects that the legislative change has had on accounting firms. Method: The essay is based on a qualitative approach. The empirical data, which has been collected through personal interviews, are based on the theory of the audit abolishment, from a European level to the Swedish law, and then to culminate in an analysis and a conclusion. Result &amp; Conclusions: The study proves that larger as well as smaller audit businesses have lost customers, but only in a few cases and has not affected the firms in any greater extent. The study has been conducted too soon to detect any radical changes.

All industries are affected by digitalisation, therefore are also the auditing industry and the auditor's professional role. The audit function is to create confidence for the business and it is therefore important to understand how the digitization of the area is affected. How the professional role needs to be changed and education needs to be developed to keep up with the development. What are the positive and possibly negative consequences of digitalisation. This has been discussed for a long time and many believe that digitization will have a major impact, which is why further studies are needed in the area. It was because of lack of information within the area that the issue arose and was adopted in this work. / Introduktion Alla branscher påverkas av digitaliseringen, därmed också revisionsbranschen och revisorns yrkesroll. Revisionen funktion är att skapa förtroende för näringslivet och det är därför av vikt att förstå hur digitaliseringen av området påverkas. Hur behöver yrkesrollen förändras och utbildningen utvecklas för att följa med i utvecklingen. Vilka är de positiva och eventuellt negativa konsekvenser av digitaliseringen. Detta har under en längre tid diskuterats och många tror att digitaliseringen kommer att ha en stor påverkan varför ytterligare studier behövs göras inom området. Det var på grund av denna brist som frågeställningen uppkom och antogs i detta arbete. Syfte Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse och utforska digitaliseringens påverkan på revisorns yrkesroll Metod Studien använder sig av en kvalitativ forskningsdesign som har utgått från en abduktiv ansats. informationsinsamlingen i empirin har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Slutsats Studien visar att revisorsyrket påverkas i hög grad av digitaliseringen. Mest centralt är graden av effektivisering, där manuellt arbete har ersatts av automatiserade processer. En ytterligare förändring är att tillgängligheten av större mängder data ger underlag för djupare analyser vilket ger en bättre helhetsbild. Det skapar utrymme för mer värdeskapande arbete mot företaget men även att upptäcka oegentligheter. De nya verktygen kräver en ökad kunskap och möjlighet att ta till sig den nya teknologin, och en ny roll har i och med det skapats, vilket är IT-revisorn. Digitalisering och automatisering frigör tid vilket gör att revisorerna kan utöka erbjudandet med rådgivningstjänster. Digitaliseringen medför även nackdelar; genom automatisering försvinner möjligheten att lära sig grundläggande processer som tidigare varit centralt för revisorn, därmed kan det försvåra förståelsen av helhetsbilden hos företagen. Dessutom kan kundrelationerna påverkas i och med digitaliseringens utveckling då virtuella möten blivit en vanligare del i vardagen.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.

Revisorer har idag till uppgift att granska och uttala sig kring ett företags ekonomi, dess redovisning och, i Sverige, företagets förvaltning. Revision handlar delvis om att förstå det granskade företaget och dess verksamhet. Höga krav ställs på revisorns kompetens och oberoende, delvis för att intressenter ska kunna fatta viktiga beslut efter en korrekt utförd revision. Uppsatsen studerar huruvida det finns olika faktorer som har en inverkan på kvalitetsskillnader mellan små och stora revisionsbyråer. Vi vill med studiens syfte kartlägga och analysera huruvida revisionsbyråns storlek påverkas dess revisionskvalitet. Vi försöker i denna studie besvara vårt syfte utifrån två olika delstudier. Uppsatsens första delstudie består av en grundlig litteraturgenomgång där vi presenterar, för uppsatsen, relevant forskning. Efter en genomgripande litteraturgenomgång fann vi fem faktorer som vi valde att bygga vidare vår uppsats på. Dessa faktorer var upptäcka brister, rapportering av brister, klientportfölj, rykte och kontorsstorlek. Slutsatsen i delstudie 1 visar att faktorerna torde ha en betydande inverkan på revisionskvalitet och att de stora byråerna har lättare, än de mindre byråerna, att åstadkomma en revision av hög kvalitet. Några exempel på detta är att mycket kompetens på plats torde öka chansen att upptäcka brister i revisionen och att de stora byråernas rykte kan vara gynnsam för byråns klientselektion. Därefter följer delstudie 2 som är en fördjupning av uppsatsens delstudie 1. I denna del utförde vi en intervjustudie där 13 revisor intervjuades från både små och stora revisionsbyråer. Detta gjorde vi för att få en klarare bild över hur revisionskvalitet uppfattas av dagens revisorer och huruvida de ser någon skillnad mellan byråstorlekarna. Vi lade även till komfortfrågor under dessa intervjuer då vi ansåg det vara av stort intresse att tillföra den individuella revisorn och dennes upplevda komfort och huruvida detta kunde ha en inverkan på revisionens uppnådda kvalitet. Intervjustudiens resultat visade inga specifika mönster på att revisionskvaliteten skulle vara högre hos någon av de respektive byråstorlekarna. Vi fann istället den individuella revisorn och dennes komfort som den mest betydande faktorn för revisionskvalitet. Vårt kunskapsbidrag blir således utifrån denna studie att revisionskvaliteten inte torde skilja sig åt mellan byråstorlekarna. Vår analys åskådliggör däremot att den individuella revisorns engagemang och komfort är den avgörande faktorn till huruvida skillnader inom revisionskvalitet uppstår mellan byråer. / Today auditor´s task is to review and express their opinion on a company's finances, their accounts and, in Sweden, the company's management. Audit is partly about understanding the audited company and its operations. There are high demands on the auditor's competence and independence, partly because stakeholders should be able to make important decisions for a proper and thorough audit. The research involves studying whether there are different factors that have an impact on the quality differences between small and large accounting firms. We found the subject interesting and wanted to identify and analyze whether the auditing firm's size affected its audit quality. In this study we tried to answer our purpose from two different studies. The first sub-study consists of a thorough literature review where we present, for this essay, relevant research. After a thorough literature review, we found five factors that we chose to build our essay on. These factors included the identification of gaps, the shortcomings Report, Client Portfolio, Reputation and Office Size. The conclusion of this study shows that these factors have a significant impact on audit quality, and that the larger firms, from these factors, have it easier to achieve higher quality audits. Some examples are that more expertise in the office should increase the chance of detecting deficiencies in the audit, and that the great reputation of the agencies can be beneficial to the Agency's client selection. Then follows substudy 2, which is a deepening of the essay’s substudy 1. In this part we carried out an interview study, in which 13 auditors were interviewed from both small and large accounting firms. We did this in order to get a clearer picture of how audit quality is perceived by today's accountants, and whether they see any difference between the firm sizes. We also added comfort issues during these interviews because we considered it to be of great interest to supply the individual auditor and their perceived comfort, and whether this could have an impact on audit quality. The results of the interviews showed that no specific pattern on audit quality would be higher in any of the respective firm sizes. Interestingly, we instead found the individual auditor and his comfort as the most significant factor for audit quality. Our knowledge contribution is thus, based on this study, that audit quality is not higher in any particular firm when it comes to agency size. Our analysis illustrates, however, that the individual auditor's engagement and comfort are the deciding factors to whether differences in audit quality arises between agencies.