Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.