Skandaler inom revisionsprofessionen har lett till en ökad kritik mot revisorer, eftersom deras förmåga att upplysa om problem med fortsatt drift ifrågasattes. I revisionsberättelsen ska revisorn uttala sig om det föreligger tvivel till fortsatt drift, vilket är ett stort ansvar eftersom det handlar om en bedömning av framtida händelser. Forskning visar att bedömningar av fortsatt drift mellan byråer skiljer sig åt beroende på olika faktorer som kan påverka revisorns bedömning. Detta leder till en nyfikenhet för vilka faktorer som kan påverka revisorns bedömning av fortsatt drift. Syftet med studien är att identifiera revisorer i olika revisionsbyråers tillvägagångssätt vid bedömning av fortsatt drift för att skapa en ökad förståelse för vilka faktorer som kan påverka en revisors bedömning av fortsatt drift. Studiens ansats är abduktiv där teorin utgår ifrån revisorns bedömning av fortsatt drift, men som vidare innehåller teorier som kan förklara och hjälpa till att tolka hur revisorn fattar sitt beslut om fortsatt drift. För att få ytterligare förståelse har semi-strukturerade intervjuer utförs med auktoriserade revisorer på olika revisionsbyråer. Empirin från intervjupersonerna resulterar i nya iakttagelser i form av de berättelser revisorerna ger om sin kunskap och erfarenhet av fortsatt drift. Slutsatsen av denna studie är att de olika faktorer som påverkar revisorns bedömning av fortsatt drift är byråstorlek, klientportfölj, kunskap, erfarenhet, specialistpersonal, beslutsstöd, användning av beslutsstöd, samt lagar och standarder.

Titel Har granskningen påverkats?  Författare Elsa Henrysson och Johanna Löfdahl  Handledare Pernilla Broberg  Bakgrund Det senaste året har präglats av pandemin Covid-19 vilket har medfört att revisorer behövt tillämpa alternativa metoder vid inhämtandet av revisionsbevis, då arbetet övergått till att vara mer digitalt än tidigare. Covid-19 har drabbat många företag och branscher, både i positiv men främst negativ bemärkelse. Detta har bland annat resulterat i att revisorn har ställts inför att göra svårare bedömningar om exempelvis företagets fortsatta drift och vad som anses vara tillräckliga och ändamålsenliga revisionsbevis.  Syfte Syftet med denna studie är att förstå hur revisorernas tillvägagångssätt vid inhämtande av revisionsbevis har påverkats av Covid-19. Metod Studien tillämpar en kvalitativ forskningsstrategi och har sin utgångspunkt i en deduktiv forskningsansats med induktiva inslag. För datainsamlingen genomfördes 16 semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fem största revisionsbyråerna i Sverige och som jobbat både innan och under Covid-19.  Slutsats Studiens resultat antyder att Covid-19 delvis påverkat tillvägagångssättet vid inhämtande av revisionsbevis sett till att lagerinventeringar genomförts digitalt. I annan bemärkelse har egentligen inte tillvägagångssättet påverkats avsevärt, utan har istället påverkat revisorns professionella bedömningar på grund av den osäkerhet som Covid-19 medför. Revisionskvaliteten går ännu inte att utläsa om Covid-19 haft någon inverkan på. Däremot har kvaliteten gentemot kund påverkats mer i negativ bemärkelse samt kvaliteten internt. På grund av den osäkerhet som råder kring Covid-19 anses revisorns upplevda komfort påverkats som en följd av osäkerheten men inte till följd av hur man arbetar. Vad som däremot är viktigt att poängtera är att Covid-19 upplevs ha påverkat i olika omfattning beroende på vilken bransch som revisorerna arbetar mot. / Title Has the audit been affected?  Authors Elsa Henrysson och Johanna Löfdahl  Supervisor Pernilla Broberg Introduction The past year has been characterized by Covid-19 which has affected the way auditors collect audit evidence due to new digital ways of working. Covid-19 has affected companies and businesses both in positive and foremost negative meaning. This has contributed to the auditor now needing to make more difficult judgements, especially regarding going concern and in determining what is considered to be sufficient and appropriate audit evidence. Purpose The aim of this study is to understand how the auditor's approach of collecting audit evidence has been affected by Covid-19.  Method The study is based on a qualitative research strategy where a deductive approach is applied with some inductive inputs. The collection of data consists of 16 semi-structured interviews with auditors representing the five biggest audit firms in Sweden that have worked both before and during Covid-19.  Conclusion The result indicates that Covid-19 to some extent has affected the approach to collecting audit evidence, especially considering the inventory. In other ways, the approach does not seem to have been affected drastically but has instead affected the auditors’ professional judgements due to the uncertain circumstances regarding Covid-19. The audit quality cannot yet be determined in which way it has been affected. But the customer quality and the internal quality has been affected negatively. Due to the uncertain circumstances that concerns Covid-19 is the auditors' comfort considered to be affected, but not considering in the way they work. Although, the effect of Covid-19 seems to be different depending on which business the auditor works towards.

Professional judgement in social work is an important part to help people that have a disability. Individuals with a disability is an exposed group in the Swedish society which makes them a relevant group in social work. To examine how persons with disability get help from social services in Sweden we have used a qualitative study with interviews. The reason that we used interviews was get a deeper understanding about the professional judgement by administrators that work with individuals that have a disability. We have been analyzing the data by categorizing different themes from the interviews. The most important results from this study are that professionals that work with disabled individuals find Swedish law and previous cases as the most important factors in the processing for disabled individuals in social work. Furthermore, the interweaves found the colleges and the boss as important to discuss and get input on their descission.

Väsentlighet utgör en viktig hörnsten i revisorns bedömning och styr hur omfattande en granskning ska vara och i vilken riktning granskningen ska gå. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka kvalitativa faktorer anses ha en påverkan på revisorns väsentlighetsbedömning. Kvalitativa faktorer som valts att fokusera på är revisorns erfarenhet, byråtillhörighet, revisionsklientens företagsspecifika karaktär samt klientförhållandet. En kvantitativ metod med en deduktiv ansats har använts för att undersöka studiens syfte. En modell konstruerats för att illustrera hur väsentlighetsbedömningen påverkas av de kvalitativa faktorerna. Modellen har utformats utifrån tidigare vetenskapliga artiklar som behandlar ämnet väsentlighet. Vidare har empiri insamlats genom en enkätundersökning som skickades ut till samtliga godkända och auktoriserade revisorer i Sverige varav 154 respondenter gav fullständiga svar. Resultatet visar att signifikanta skillnader i hur väsentlighetsnivån fastställs beroende på hur länge revisorn hade arbetat och även på om revisorn arbetade på en av de större byråerna. Det framkom även att skillnader fanns när hänsyn togs till positiva och negativa faktorer hänförliga till om klienten var börsnoterat eller inte, verksam i en riskfyllt eller stabil bransch samt hur så tog revisorerna även hänsyn till huruvida de arbetade med en ny klient eller en klient de haft erfarenhet av. Vår undersökning indikerar även att revisorer tenderat att reagera starkare på negativa faktorer. Med en godare förståelse för vilka faktorer som påverkar revisorns bedömning föreslår vi framtida studier som undersöker klientförhållandet och dess inverkan på väsentlighetsbedömningen då detta området gav en signifikant skillnad men är i tidigare forskning outforskat. / Materiality is an important cornerstone of the auditor's assessment that governs how extensive an audit should be and which direction the audit should go. The purpose of this paper is to investigate which qualitative factors are considered to have an impact on the auditor's materiality assessment. Qualitative factors such as focus the auditor's experience, audit firm, the audit client's company-specific character and the auditor-client relationship. A quantitative method with a deductive approach has been used where a model was designed to illustrate how materiality assessment is influenced by the qualitative factors. The model has been designed based on previous scientific articles dealing with materiality. In addition, empirical evidence has been collected through a survey sent to all authorized auditors in Sweden, of which 154 respondents gave complete answers. The results shows differences in the level of materiality are determined depending on the auditor’s experience and whether the auditor worked at one of the larger agencies. There were also differences when considering positive and negative factors related to whether the client was listed or not, active in a risky or stable industry, and the auditor’s consideration to  whether they were working with a new client. Auditors tend to react more strongly to negative factors. With a better understanding of which factors affect the auditor's assessment, we propose future studies on the client relationship and its impact on materiality judgement, as this area gave a significant difference, but has been not explored that much in earlier research.

Bakgrund och problem: Revisionsbranschen befinner sig i ett kritiskt skede. Detta eftersom teknikens prestanda utvecklas snabbare än vad människor gör, vilket i sin tur resulterat i att människors uppgifter har börjat bytas ut mot datorer, robotar eller annan liknande teknik. Detta går att likställa med automatisering. Tidigare studier har påvisat ett flertal fördelar med att implementera automatiserade verktyg och tekniker inom revision, såsom ökad effektivitet och kostnadsbesparingar. Det är dock relativt outforskat på svenska revisionsbyråer sett till samspelet mellan människa och teknologi för att uppnå dessa fördelar och med denna studie vill författarna bidra med mer forskning inom området. Syfte: Syftet med studien är att analysera automatisering inom revisionsbranschen och möjligheter och utmaningar det medfört revisorns professionella bedömningar. Metod: Denna studie är av kvalitativ karaktär och innefattar en deduktiv forskningsansats där det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer på revisionsbyråer i Sverige. Vidare har det empiriska materialet analyserats genom en tematisk analys. Slutsats: Studien visar att automatiseringen utvecklas varje dag, vilket resulterar ett flertal möjligheter. Automatiserade verktyg och tekniker ger revisorn en helhetsbild av revisionen som resulterar i att fler avvikelser upptäcks och det finns möjlighet att revisorn gör bättre bedömningar i då större delar av populationer täcks in. Samtidigt är det emellanåt svårt att följa med i alla dess framsteg, och utmaningar uppdagas. Detta då det råder en tidsbrist för revisorer att lära sig de automatiserade verktygen och teknikerna, vilket gör att det inte anses som tidseffektivt. Dessutom kan det argumenteras för att nyexaminerade inte förbereds tillräckligt mycket inför den IT-miljö som revisionsbyråer idag kantas av, vilket skapar ett kunskapsglapp och kan ses som en utmaning för revisorns professionella bedömningar. Våra fynd och studiens teoretiska modell kan ses öppna upp möjligheter för vidare forskning inom området men även andra delar av samhället. / Background and problem: The audit industry is at a critical stage. This is because the performance of technology is evolving faster than that of humans, which in turn has resulted in human tasks being replaced by computers, robots or other similar technologies. This can be equated with automation. Previous studies have demonstrated a number of benefits of implementing automated tools and techniques in auditing, such as increased efficiency and cost savings. However, the interaction between humans and technology to achieve these benefits is relatively underexplored in Swedish audit firms, and with this study the authors want to contribute with more research in this area. Purpose: The purpose of the study is to analyze automation in the audit industry and the opportunities and challenges it has brought to the auditor's professional judgments. Method: This study is qualitative in nature and includes a deductive research approach where the empirical material has been collected through semi-structured interviews with certified public accountants at accounting firms in Sweden. Furthermore, the empirical material has been analyzed through a thematic analysis. Conclusion: The study shows that automation is evolving every day, resulting in numerous opportunities. Automated tools and techniques provide the auditor with a holistic view of the audit which generates more discrepancies to be detected and the possibility for the auditor to make better judgements as larger parts of the populations are covered. At the same time, it is sometimes difficult to keep up with all of its progress, and challenges emerge. This is because there is a lack of time for auditors to learn the automated tools and techniques, which means that it is not considered time efficient. In addition, it can be argued that new graduates are not adequately prepared for the IT environment that surrounds audit firms today, which creates a knowledge gap and can be seen as a challenge to the auditor's professional judgements. Our findings and the study’s theoretical model can be seen to open up possibilities for further research in this area but also in other parts of society.

In a time where the implementation of technical solutions has become common in the audit industry, the auditor's way of performing judgments of a company's financial reports has changed. The purpose of this essay is to, based on the Technology Dominance Theory and the Technology Acceptance Model (TAM), contribute knowledge about the consequences of digitization in the auditing industry, specifically on the role of the auditor and its professional judgment. In addition, the paper examines the effects that digitization has on the required skills in today's digital audit environment. In the essay, a deductive research approach is used, and a qualitative method is applied in the form of semi-structured interviews with authorized auditors in Sweden. The essay shows that the implementation of digital tools challenges today's auditors to develop professional judgment in high-risk areas. The process of extracting and transforming audit evidence into appropriate digital formats has also been shown to result in an improved judgment capability. However, the paper could not show any differences in whether the use of digital tools can dominate professional judgment among authorized auditors. Furthermore, the paper identifies some of the qualifications that may be in demand as a result of the implementation of digital audit tools.