I och med införandet av WWW (world wide web) så har det visat sig att den stora samling av data i form av bilder på internet ökar risken för plagiat för den enskilda konstnären. Kryptokonsten som är ett relativt nytt fenomen som med hjälp av blockkedjeteknik utgör en digital konsthandel av så kallade NFT-tokens möjliggör till visso att bekämpa detta. Men blockkedjans innebördan i och med dess relativt omogna stadie kan uppfattas som svår att förstå. Med hjälp av informationsvisualiseringen kan man bryta ner komplex data till en lätthanterlig bit av information. Denna studie har därav fokuserat på att med hjälp av grafisk design se hur man kan utveckla en informationsvisualisering gällande just blockkedjebaserade marknadsplatser av digital konst och huruvida fenomenet kryptokonst går att förstå utifrån en informationsvisualisering. Det studien visar på är att det till viss mån går att se en koppling mellan informationsvisualiseringen och en informants förståelse av fenomenet, men att det krävs utveckling kring vissa områden av informationsvisualiseringen som informationsvägledning.

Försörjningskedjan inom skogsindustrin innehåller många olika steg som kan uppfattas komplexa för utomstående parter. Med hjälp av digitalisering finns det möjligheter att göra arbetet mer effektivt, där parter inom försörjningskedjan kan nyttja informationsteknologi för att underlätta beslutsfattande, men även göra arbete mer transparent. På detta sätt kan intressenter och försörjningskedjans aktörer få en bättre överblick och insyn i de moment som behandlas från skoglig råvara till slutlig produkt. I takt med att hållbarhet och omställning till bioekonomi blir allt viktigare ökar fokus för aktörerna inom skogsindustrin att verka som hållbara aktörer. Digitalisering har potential att underlätta för beslutsfattande avseende skoglig tillväxt och för hur företag kan utvinna fördelar både vinst- och hållbarhetsmässigt. På detta sätt har de skogliga aktörerna möjlighet att bibehålla lönsamhet och samtidigt bemöta samhällets förväntningar för hur en hållbar aktör bör agera. Digitalisering och nya tekniker diskuteras flitigt i olika branscher. Blockkedjeteknik har nämnts i flera sammanhang som en av de mest intressanta tekniker som kan öka transparens, underlätta spårbarhet och bidra till mer effektiva försörjningskedjor. Inom skogsindustrin arbetar aktörerna med spårbarhet i form av att kunna följa skoglig råvara till industrin. Det finns positiva aspekter med att kunna följa processen ännu längre och på det sättet öka äkthetsbeviset för de skogliga certifieringarna. Vi har med utgångspunkt i Supply Chain Management och CSR studerat digitalisering och blockkedjeteknik inom skogsindustrin. Syftet med studien är att undersöka vilka effekter ökad digitalisering och implementering av blockkedjeteknik kan få på försörjningskedjan inom skogsindustrin. Vi har i studien utgått från en kvalitativ metod där intervjuer genomförts med personer som har en anknytning till svensk skogsindustri. Resultatet från studien visar att samtliga aktörer arbetar med digitalisering i någon form, men där processerna och teknikerna skiljer sig åt beroende på vilken aktör vi intervjuat. Vidare visar resultatet på att de flesta ser blockkedjeteknik som viktig för det framtida arbetet med att säkerställa spårbarhet i försörjningskedjan. Däremot är det ovisst huruvida skogsindustrin ser blockkedjeteknik som en branschgemensam lösning för spårbarhet eller om varje enskild aktör bör implementera det i sina processer. Resultatet visar även på att riskerna med ökad digitalisering främst är ökad sårbarhet och risker för cyberattacker. Sammanfattningsvis kan studiens resultat sägas vara hypotetiskt, då blockkedjeteknik inte är implementerad hos aktörerna inom skogsindustrin. Utmaningarna består av att veta var blockkedjeteknik gör mest nytta och vem som ska tillhandahålla blockkedjorna. Tekniken kan fortfarande hävdas vara ett relativt nytt fenomen och med denna studie avser vi att bidra med ökad kunskap om blockkedjetekniken och synliggöra möjliga användningsområden inom den svenska skogsindustrin.

Den här uppsatsen handlar om framväxten av kryptovalutor och blockkedjeteknik i den globala ekonomin. Kritik har riktats mot bankers och andra centraliserade intermediärers finansiella system, i form av ineffektiva processer, tillkommande avgifter och att användarnas integritet undermineras. I takt med kritiken har tillkomsten av kryptovalutor och blockkedjeteknik vuxit fram och det sker en snabb utveckling inom detta område. Intresset ökar i samhället där aktörer försöker adaptera den nya teknologin samtidigt som centraliserade organisationer vill förbli konkurrenskraftiga på marknaden. Tidigare har det varit en mer negativ inställning gentemot kryptovalutor men uppfattningen har börjat förändras.  Intentionen med studien är att undersöka framväxten av kryptovaluta och blockedjeteknologin. För att uppnå studiens syfte har vi kartlagt vilka aktörerna är och hur de förhåller sig till kryptovaluta. I denna studie har Actor-Network Theory (ANT) använts som teoretisk referensram och bidrar till resultatets uppbyggnad. Centralt inom teorin är att olika aktörer interagerar med varandra och tillsammans bygger ett nätverk som strävar efter att stabiliseras. Studiens empiri har samlats in genom en dokumentstudie.  Resultatet visar att nätverket kring kryptovalutor har blivit stabiliserat över tid men inte fullständigt institutionaliserat eller allmänt accepterat i samhället. Ledande aktörer utöver myndigheter och makthavare har hjälpt till att forma nätverket och bidragit till kryptovalutors utveckling. Däremot framgår det att aktörer som banker har andra incitament bakom användningen av teknologin där de ser fördelarna men väljer att inte i dagsläget adaptera teknologin fullständigt. / This thesis explains the emergence of cryptocurrencies and blockchain technology in the global economy. An increased criticism has been noticed against banks and other centralized organizations financial systems. The main critics evolve around its inefficient processes, the additional fees that intermediaries are demanding for their services, and that the users integrity tends to be undermined. Cryptocurrencies and blockchain technology has emerged as a counteractive answer to these criticisms, and there is a rapidly growing development in the area. Cryptocurrencies are given more attention in society which shows by the increase of private investors and organizations who are trying to take advantage of the new technology. Centralized organizations have been passive towards cryptocurrencies in the early stages to stay competitive in the market. There has been a general negative attitude towards cryptocurrencies in the past, but these perceptions are changing. The intention of this study is to investigate the emergence of cryptocurrency and blockchain technology. To achieve the purpose of the study, we have mapped who these contributors are and how they relate to the phenomena. In this study, actor-network theory (ANT) has been used as a theoretical framework and contributes to the structure of the results. Central to the theory is that different types of participants interact with each other and together build a network that strives to form a stable structure. This studys empirical data has been determined through a document study.  The results show that the network around cryptocurrencies has been stabilized over time but is not fully institutionalized. There is still progression to be made until it will become widely accepted in society. Leading actors in addition to authorities and those in power have in one hand helped shape the network and contributed to the development of cryptocurrencies. On the other hand, it appears that involved actors such as banks have other incentives for engaging in the technology, since they seem to have taken notice of the benefits of it but choose not to fully adapt the technology yet. This essay is written in Swedish.

Blockkedjeteknik är en trendig och omdiskuterad teknik som både hyllas och sägs kunna komma att revolutionera samhället. Samtidigt avvisas tekniken som en överskattad hajp av dess kritiker. Syftet med detta examenarbete är att beskriva grunderna i blockkedjetekniken och att lyfta fram var inom SSAB den potentiellt skulle kunna komma till nytta. Två givna avgränsade områden (valsning och logistikdelen ”slutprodukt till kund”) utvärderas också utifrån perspektivet hur blockkedjeteknik där skulle kunna tillgodose SSABs aktuella behov. En litteraturstudie ligger till grund för beskrivningen av blockkedjetekniken. De två givna avgränsade områdena är utvärderade utifrån blockkedjeteknikens egenskaper identifierade i litteraturstudien och de behov som identifierats inom respektive givna område. Resultatet är att blockkedjetekniken är i en utvecklingsfas och måste mogna innan den kan appliceras fullt ut. De eventuella blockkedjelösningar som rekommenderas i examensarbetet är av så kallad privat och begränsad karaktär. En publik obegränsad blockkedja bedöms inte vara nödvändig då de aktörer som skulle använda blockkedjan är begränsade i antal och alla kan antas ha incitament för att anses som pålitliga. De identifierade områdena inom SSAB som lyfts fram som lämpliga för en blockkedjelösning är logistikkedjan och produktdata. En blockkedjelösning för de involverade aktörerna i logistikkedjan skulle innebära en ökad spårbarhet och transparens, samt skapa förutsättningar för optimering av processer genom delning av data mellan de olika aktörerna. En blockkedjelösning för produktdata är av mer visionär karaktär och de fördelar en sådan lösning skulle innebära är även här spårbarhet och transparens med effekter som skulle kunna skapa rättvisare handeloch effektivare återbruk eller återvinning. Resultatet av utvärderingen av det givna avgränsade området valsning är att en blockkedjelösning inte är aktuell då behovet av produktspårbarhet är internt. En internt distribuerad databas, tekniken som blockkedjan bygger på, kan enklare tillmötesgå detta behov. Resultatet av utvärderingen av den givna avgränsade logistikdelen slutprodukt till kund är en ökad spårbarhet, transparens och skapar förutsättningar för optimering av processer genom delning av data mellan de olika aktörerna. En av de största utmaningarna är att få till det viktiga samarbete som är enförutsättning i den gemensamma distribuerade tekniklösning som blockkedjan är. Blockkedjans potential uppnås av synergier mellan företag och att de involverade aktörerna enskilt kan dra nytta av de fördelar som uppstår. / Blockchain is a trendy and controversial technology that is both praised and said to revolutionize society. At the same time the technology is rejected as an overestimated hype by its critics. The aim of this master thesis is to describe the basics of the blockchain technology and to highlight where within SSAB it could potentially be of benefit. Two given defined areas (rolling and the logistics part "end product to customer") are also evaluated from the perspective of how blockchain technology could meet SSAB's current needs. A literature study is the basis for the description of the blockchain technology. The two given defined areas are assessed based on the characteristics of the blockchain technology identified in the literature study and the needs identified in each area. The result is that the blockchain technology is in a development phase and must mature before it can be fully applied. The possible blockchain solutions that are recommended in the master thesis are of so-called private and limited character. A public unlimited blockchain is not considered necessary because the users of the presumed blockchain are limited in number and everyone can be assumed (to have incentives) to be considered reliable. The identified areas within SSAB that are suitable for blockchain solutions are the logistics and product data. A blockchain solution for the involved companies in the logistics would mean increased traceability and transparency, and create conditions for optimizing processes by sharing data between the companies. A blockchain solution for product data is of a more visionary character and the advantages that such a solution would entail are also traceability and transparency with effects that could create fairer trade and more efficient recycling or remanufacturing. The outcome of the evaluation of the given defined area rolling is that a blockchainsolution is not suitable when the need for product traceability is internal. An internal distributed database, the technology on which the blockchain is based, can more easily meet this need. The result of the evaluation of the given delimited logistics part of the end product to the customer is an increased traceability and transparency, and create the conditionsfor optimizing processes by sharing data between the different companies. One of the biggest challenges is to achieve the important collaboration that is a necessity in a cooperatively distributed technology solution that the blockchain is. The potential of the blockchain is achieved by synergies between companies and that the actors involved can take advantage of the benefits that arise.

Throughout history, the food sector has been accountable for several crises, and as the market gets more global it is difficult to keep control of and trust the information. As a consequence to the food scandals, due to the information asymmetry, the customer awareness is increasing as well as initiatives such as certificates to address the problems. To be able to increase the transparency, the information infrastructure is constantly developing and most recently the technology of blockchain has gathered a lot of attention as a possible solution to the problems. A blockchain is an open, distributed and decentralized verification system for digital transactions where data about the transaction is stored safely in so called blocks which forms a chain in a network. In order to obtain food safety, it is necessary to have traceability systems that records and can provide product specific information. This study investigates the challenges and possibilities of a possible implementation of a traceability system supported by blockchain technology. This research is made by a case study, looking into a food supply chain for a package of milk, starting at the dairy manufacturer and ending at the retailer. By doing interviews and observations, a mapping of the case specific supply chain was made and a blockchain technology supported framework for traceability was suggested. From analyzing theoretical data and empirical findings the possibilities and challenges of a blockchain supported framework for traceability was discussed. The conclusion of the study is that the blockchain technology still is immature in the context of food supply chains and some of the biggest challenges are to develop a culture that promotes collaborations, information sharing and standardizations which are easy to adopt. However, blockchain technology has the possibility to offer secure and transparent traceability characteristics to a traceability system and a framework can lead to both cost and environmental savings in case of a product recall. Furthermore, to be willing to collaborate and to put time and effort into new implementations it is important to find the actual value of implementation for all stakeholders. / Livsmedelssektorn står ansvariga för flertalet skandaler, med en allt mer globaliserad marknad blir det än mer svårt att behålla kontrollen över information och lita på den. Som en konsekvens av skandalerna, till följd av informations-asymmetrin, har konsumenternas medvetenhet ökat såväl som initiativ så som certifieringar för att bemöta problemen. Informationsinfrastrukturer utvecklas ständigt för att kunna öka transparensen och blockkedjetekniken har den senaste tiden fått mycket uppmärksamhet för att kunna vara en möjlig lösning till problemen. En blockkedja är ett öppet, distribuerat och decentraliserat verifikationssystem för digitala transaktioner där data om transaktionen är säkert sparad i så kallade block som tillsammans bildar en kedja i ett nätverk. För att uppehålla livsmedelssäkerhet är det nödvändigt med spårbarhetssystem som registrerar och kan tillhandahålla produktspecifik information. Studien undersöker utmaningar och möjligheter för en möjlig implementering av ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Studien är genomförd som en fallstudie genom att undersöka en livsmedelskedja för ett paket mjölk som avgränsats till att börja vid mejeriet och sluta i matbutiken. Genom att göra intervjuer och observationer gjordes en kartläggning av livsmedelskedjan och ett förslag på ett ramverk för spårbarhet supportat av blockkedjeteknik togs fram. Från analys av teoretiska data och empiriska upptäckter diskuterades möjligheterna och utmaningarna med ett blockkedjetekniksbaserat ramverk för spårbarhet. Slutsatsen av studien är att blockkedjetekniken fortfarande är en omogen teknik i kontexten av en livsmedelskedja och att några av de största utmaningarna ligger i att utveckla en kultur som uppmanar till samarbete, informationsdelning och standardiseringar som är enkla att implementera. Tekniken erbjuder däremot säkerhets- och transperensegenskaper till ett spårbarhetssystem och ett ramverk kan medföra både kostnads- och miljöbesparingar vid en produktåterkallelse. För att samarbeta och investera i tid och pengar för en implementation är det dessutom viktigt att hitta de faktiska värdena i implementeringen för alla intressenter.

In a circular economy, tracking the flow of second-life components for quality control is critical. Track and trace of products or product parts are an essential enabler for a circular economy. With the use of tokenization and blockchain, products can be traced in a decentralized and secure fashion. In this thesis, we implement a system that could be used for the tracking and tracing of computer components. Using the Algorand blockchain, we have implemented a system based on the typical actors involved in the life cycle of a computer. Employing smart contracts, we have set up a system that regulates the ownership of the tokens representing the parts in a computer. We also performed scalability tests on the developed system to measure its time to perform certain critical operations. The result of these test indicate that the developed system is useful at scale. The open-source implementation of the system is publicly available on Github*. / Inom cirkulär ekonomi är spårbarhet av begagnade komponenter en kritiskt del av kvalitetssäkring. Spårning av hela, eller delar av, produkter är en grundläggande möjliggörare för cirkulär ekonomi. Med hjälp av tokenisering och blockkedjor kan produkter spåras på ett decentraliserat och säkert sätt. I denna rapport utvecklar vi ett system som kan användas för att spåra datorkomponenter. Genom att använda blockkedjan Algorand har vi utvecklat ett system baserat på de typiska aktörerna som är inblandade i livscykeln av en dator. Genom användning av Algorand smarta kontrakt har vi satt upp ett system som reglerar ägandeskapet av en token som representerar komponenterna i en dator. Vi genomförde även skalbarhetstester på det utvecklade systemet för att mäta tidsåtgången för utförandet av vissa kritiska operationer. Källkoden till vårt utvecklade system finns publikt tillgängligt på GitHub*.

Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för att möjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

Circular Economy has gained a lot of interest by academia as well as companies and policymakers. Sustainability goals of the European Union has mainly caused this acceleration. However, research argued that the true impact and scale of CE will only be realized when companies deploy Circular Business Models (CBMs) and Fourth Industrial Revolution technologies in a holistic manner to capture new growth opportunities while also strengthening their core business. Especially digital technologies are seen as one of the key enablers for that transition and have become a central topic within the CE research agenda. This research looked at the potential role Blockchain technology can play in the transition towards Circular Economy of the Swedish Furniture Industry based on the identified challenges it currently faces. Based on the combination of literature - and empirical research, there can be concluded that the role of Blockchain technology in the transformation towards CE in the Swedish Furniture Industry is less significant than first anticipated. Based on the empirical findings, there can be concluded that the key driver of Blockchain technology is an environment where there is a systemic lack of trust related to transactions and data between different parties. In such circumstances, Blockchain technology does imply significantly added value due to its inherent features of decentralization, irreversibility, and transparency without the need for intermediary third parties. Circular economy can be seen as an ecosystem that consist of a complex network with different actors that all need certain information to effectively participate. Based on this research, the prominent implication for Blockchain technology in the Swedish Furniture Industry has been found in the current discussed European Union Product Passport in combination with the chemical regulation. Blockchain technology could play a prominent role in the aftermarket by enabling trust, transparency, and irreversibility. In this way all actors in the Circular Economy can use and contribute to the data in a uniform manner. / Cirkulär ekonomi har rönt stort intresse inom den akademiska världen samt bland företag och beslutsfattare. Det är främst Europeiska unionens hållbarhetsmål som har orsakat denna acceleration. Forskningen har dock visat att den verkliga effekten och omfattningen av den cirkulära ekonomin kommer att förverkligas först när företagen använder cirkulära affärsmodeller (CBM) och tekniker från den fjärde industriella revolutionen på ett holistiskt sätt för att ta tillvara nya tillväxtmöjligheter samtidigt som de stärker sin kärnverksamhet. Särskilt den digitala tekniken ses som en av de viktigaste faktorerna för denna övergång och har blivit en central fråga på forskningsagendan för CE. I denna forskning undersöktes vilken potentiell roll blockkedjetekniken kan spela i den svenska möbelindustrins övergång till cirkulär ekonomi utifrån de identifierade utmaningar som den för närvarande står inför. Baserat på kombinationen av litteratur - och empirisk forskning kan man dra slutsatsen att blockkedjeteknologins roll i omställningen till CE i den svenska möbelindustrin är mindre betydande än vad man först trodde. På grundval av de empiriska resultaten kan man dra slutsatsen att den viktigaste drivkraften för blockkedjetekniken är en miljö där det finns en systematisk brist på förtroende i samband med transaktioner och data mellan olika parter. Under sådana omständigheter innebär blockkedjetekniken ett betydande mervärde på grund av dess inneboende egenskaper i form av decentralisering, irreversibilitet och öppenhet utan behov av tredje part som mellanhand. Den cirkulära ekonomin kan ses som ett ekosystem som består av ett komplext nätverk med olika aktörer som alla behöver viss information för att effektivt kunna delta. Baserat på denna forskning har den framträdande implikationen för blockkedjetekniken i den svenska möbelindustrin hittats i det för närvarande diskuterade Europeiska unionens produktpass i kombination med kemikalieförordningen. Blockkedjetekniken skulle kunna spela en betydande roll för attmöjliggöra förtroende, transparens och oåterkallelighet. På så sätt kan alla aktörer i den cirkulära ekonomin använda och bidra till data på ett enhetligt sätt.

Skuldebrevslagen har bestått i nästintill oförändrat skick sedan dess införande 1936, samtidigt har de sektorer vilka i störst grad träffas av regleringen för skuldebrev kommit att ändra sin hantering av dessa. Att ta fram skuldebrev från valven där de förvaras har uppgetts vara en kostsam procedur, varför detta är något som instituten undviker med följden att skuldebrevslagens skyddsregler inte längre efterlevs. När skuldebrev ställs ut i digital form har det av HD, i Mål nr Ö 5072–16, bedömts inte vara möjligt att säkerställa gäldenärens och borgenärens positioner enligt 15 och 21 §§ SkbrL, eftersom ett digitalt skuldebrev i nuläget inte anses kunna besittas. Dessa skuldebrev har därför ansetts vara enkla och inte löpande, trots att adressaten talar för en tolkning i riktning av den senare. HD:s beslut lämnar en del problematik och resonemang obehandlad, vilken i denna framställning analyseras och tolkas. Slutsatsen av analysen är att det har skett en juridisk öppning för en digital besittning av ickefysiska företeelser, samt att beslutet pekar på en definiering av det löpande skuldebrevet som inte tidigare har framkommit av lag, doktrin eller praxis. Resonemanget bör anses ha brutit ny mark och utgör, trots att dess prejudikatverkan kan ifrågasättas, i dagsläget ett indicium för rättsverkan av digitala skuldebrev. I framställningen prövas, mot bakgrund av HD:s resonemang, om digitala skuldebrev kan anses löpande i lagens mening om de ställs ut genom den så kallade blockkedjetekniken. Av denna tekniska lösning fordras att rättsverkan av en traditionellt sett fysisk företeelse, besittningen, kan uppnås utan att innehavaren har en fysisk närhet till det digitala skuldebrevet. Eftersom frågan inte har behandlats förut kommer resonemang från skilda rättsområden att undersökas. Praxis, tillägg och lagförarbeten har varit vägledande, samt har doktrin tillämpats särskilt vid studiet av skuldebrevslagen och besittningsbegreppet. Problematiken med besittning av ett digitalt skuldebrev är kopplad till att det löpande skuldebrevet har ett värde i sig, som fysiskt dokument, varför den tekniska lösningen måste överföra de med ett dokument följande egenskaperna till den icke-fysiska representationen för dessa. Blocket i blockkedjan, som utgörs av ett smart kontrakt, måste med andra ord ha ett värde i sig. Det måste vidare kunna omsättas, med följden att ett med besittningsövergång jämförbart förhållande uppnås i anslutning till förfoganderättsövergången. Genom att koda den digitala rättshandlingen på ett sådant sätt att innehavet medför rådighet och kontroll över fordringsförhållandet torde rättsverkan av besittning anses uppnås. Av en sådan modell följer, utöver besittningsproblematiken, viss avtalsrättslig problematik och en förändrad riskbild, vilken i korthet uppmärksammas i framställningens avslutande analys.

Non-Fungible Token (NFT) har genom sitt framträdande i digitala medier skapat ett större intresse för digital virtuell konst. Möjligheten att kunna ge digitala virtuella tillgångar ett unikt ägandeskap genom NFT-tekniken har förändrat hela marknaden för digital virtuell konst. Utvecklingen av NFTs har skapat ännu en otydlighet i gränsen mellan upplevelsen av fysiskt och digitalt virtuellt ägandeskap vilket har resulterat i utmaningar för utvecklingen av marknader för köp och försäljning av digital virtuell konst. Studien syftar till att undersöka hur digitalt ägandeskap av NFTs upplevs av intressenter för att kunna skapa en bättre förståelse för hur marknadsplatser kan hantera de utmaningar och möjligheter som utvecklingen av det digitala ägandeskapet har resulterat i. För att undersöka upplevelsen av ägandeskapet har en kvalitativ intervjustudie utförts med respondenter som har erfarenhet av antingen köp eller försäljning av NFTs. Studien använder en lins av psykologiskt ägandeskap för att kunna utforska upplevelsen av det digitala ägandeskapet av NFTs. Studiens resultat presenterar en förståelse för hur intressenter upplever ägandeskap av NFTs samt förslag på hur marknadsplatser kan förhålla sig till upplevelsen av ägandeskapet för att kunna utveckla ett demokratiskt och inkluderande ekosystem. / Non-Fungible Token (NFT) has through its appearance in digital media created a greater interest for digital virtual art. The ability to provide digital virtual assets with unique ownership through NFT technology has changed the entire market for digital virtual art. The development of NFTs has created another ambiguity in the boundary between the experience of physical and digital ownership, which has resulted in challenges for the development of markets for buying and selling digital virtual art. The study aims to investigate how digital ownership of NFTs is experienced by stakeholders in order to create a better understanding of how marketplaces can handle the challenges and opportunities that the development of digital ownership has resulted in. To investigate the experience of ownership, a qualitative interview study has been conducted with respondents who have experience in either buying or selling NFTs. The study uses a lens of psychological ownership in order to explore the experience of digital ownership of NFTs. The results of the study present an understanding of how stakeholders experience ownership of NFTs and suggestions on how marketplaces can act in relation to the experience of ownership in order to develop a democratic and inclusive ecosystem.