Global ETD Search

11	Non-Fungible Token: Upplevt ägandeskap av digital virtuell konst Johnsson Ahlén, Elin, Gustafsson, Jack January 2022 (has links) Non-Fungible Token (NFT) har genom sitt framträdande i digitala medier skapat ett större intresse för digital virtuell konst. Möjligheten att kunna ge digitala virtuella tillgångar ett unikt ägandeskap genom NFT-tekniken har förändrat hela marknaden för digital virtuell konst. Utvecklingen av NFTs har skapat ännu en otydlighet i gränsen mellan upplevelsen av fysiskt och digitalt virtuellt ägandeskap vilket har resulterat i utmaningar för utvecklingen av marknader för köp och försäljning av digital virtuell konst. Studien syftar till att undersöka hur digitalt ägandeskap av NFTs upplevs av intressenter för att kunna skapa en bättre förståelse för hur marknadsplatser kan hantera de utmaningar och möjligheter som utvecklingen av det digitala ägandeskapet har resulterat i. För att undersöka upplevelsen av ägandeskapet har en kvalitativ intervjustudie utförts med respondenter som har erfarenhet av antingen köp eller försäljning av NFTs. Studien använder en lins av psykologiskt ägandeskap för att kunna utforska upplevelsen av det digitala ägandeskapet av NFTs. Studiens resultat presenterar en förståelse för hur intressenter upplever ägandeskap av NFTs samt förslag på hur marknadsplatser kan förhålla sig till upplevelsen av ägandeskapet för att kunna utveckla ett demokratiskt och inkluderande ekosystem. / Non-Fungible Token (NFT) has through its appearance in digital media created a greater interest for digital virtual art. The ability to provide digital virtual assets with unique ownership through NFT technology has changed the entire market for digital virtual art. The development of NFTs has created another ambiguity in the boundary between the experience of physical and digital ownership, which has resulted in challenges for the development of markets for buying and selling digital virtual art. The study aims to investigate how digital ownership of NFTs is experienced by stakeholders in order to create a better understanding of how marketplaces can handle the challenges and opportunities that the development of digital ownership has resulted in. To investigate the experience of ownership, a qualitative interview study has been conducted with respondents who have experience in either buying or selling NFTs. The study uses a lens of psychological ownership in order to explore the experience of digital ownership of NFTs. The results of the study present an understanding of how stakeholders experience ownership of NFTs and suggestions on how marketplaces can act in relation to the experience of ownership in order to develop a democratic and inclusive ecosystem. Non-Fungible Token (NFT) blockchain technology digital virtual goods psychological ownership digital ownership Non-Fungible Token (NFT) blockkedjeteknik digitala virtuella tillgångar psykologiskt ägandeskap digitalt ägandeskap Information Systems
12	Adoption of the Digital Product Passport : A qualitative study within SMEs in the Swedish furniture sector Gunnarsson, Kalle, Mignot, Niels January 2023 (has links) In the last decade, the European Union has looked to become more sustainable toreach the global environmental goals. With The European Green deal, a transition towards a circular economy has been set in place. One of the proposals is the Ecodesign for Sustainable Products Regulation (ESPR) that will improve the circularity and sustainability of almost all categories of physical goods. The digital product passport is a significant part of the ESPR with the goal to enable circular economy and carbon reduction plans by providing product information in a digital format and enable traceability. The purpose of this study is to investigate the Digital Product Passport in product design and manufacturing and to assess the potential opportunities and challenges associated with its introduction. The study also identifies the key traceability aspects that need to be considered when implementing this technology. A qualitative study has been conducted with a focus on small-to-medium sized enterprises in the Swedish furniture industry. In this study, the Technology-Organization-Environment (TOE) framework has been used to identify key factors that will have an impact on the future implementation of Digital Product Passport. Based on empirical findings and the literature review, an adapted model of TOE is presented in the discussion. The study has identified several opportunities in the Swedish furniture industry, such as transparency, digital identification, marketing and competitive advantages, value chain collaboration and the traceability aspect. Challenges found were organizational resources, decentralised databases, lack of frameworks, establishing access levels and digital platforms. A traceability aspect that needs to be considered are the security and privacy. Blockchain solution could be seen as a traceability enhancer that provides security, while interoperability between different blockchain networks is questioned. / Under det senaste decenniet har Europeiska unionen försökt bli mer hållbar för att nå de globala miljömålen. I och med EU:s gröna överenskommelse har en övergång till en cirkulär ekonomi inletts. Ett av förslagen är förordningen om ekodesign för hållbara produkter (Ecodesign for Sustainable Products Regulation, ESPR) som kommer att förbättra cirkulariteten och hållbarheten inom nästan alla kategorier av fysiska varor. Det digitala produktpasset är en viktig del av ESPR med målet att möjliggöra planer för cirkulär ekonomi och koldioxid minskning genom att tillhandahålla produktinformation i digitalt format och möjliggöra spårbarhet. Syftet med den här studien är att undersöka det digitala produktpasset i produktdesign och tillverkning samt att bedöma de potentiella möjligheter och utmaningar som är förknippade med dess införande. Studien identifierar också de viktigaste spårbarhetsaspekterna som måste beaktas vid införandet av denna teknik. En kvalitativ studie har genomförts med fokus på små till medelstora företag inom den svenska möbelindustrin. I denna studie har ramverket Technology-Organisation-Environment (TOE) använts för att identifiera nyckelfaktorer som kommer att ha en inverkan på den framtida implementeringen av Digital Product Passport. Baserat på empiriska resultat ochlitteraturstudien presenteras en anpassad modell av TOE i diskussionen. Studien har identifierat flera möjligheter i den svenska möbelindustrin, såsom transparens, digital identifiering, marknadsföring och konkurrensfördelar, samarbete i värdekedjan och spårbarhetsaspekten. Utmaningar som hittades var organisatoriska resurser, decentraliserade databaser, brist på ramverk, fastställande av åtkomstnivåer och antalet digitala plattformar. En spårbarhetsaspekt som måste beaktas är säkerhet och integritet. Blockkedjelösningen kan ses som en spårbarhetsförbättring som ger säkerhet, medan interoperabiliteten mellan olika blockkedjenätverk ifrågasätts. Digital Product Passport DPP Traceability Furniture Industry Sustainability Blockchain Technology Digitalt Produktpass DPP Spårbarhet Möbelindustrin Hållbarhet Blockkedjeteknik Information Systems
13	Blockchain technology in construction industry : Transparency and traceability in supply chain / Blockkedjeteknik i byggindustrin : Transparens och spårbarhet i leverantörsledet Hultgren, Michael, Pajala, Fredrik January 2018 (has links) There is an increasing number of construction products that are manufactured globally through complex supply chains. The results of this is that quality requirements are increasing and the construction industry look towards ways to reassure the sustainability of the materials in their supply chains. The aim of this study is to explore how the new blockchain technology may be used to meet today´s and future requirements of the construction industry and analyze the potential consequences of using the technology. Our work examine how the blockchain technology can support supply chain transparency and material traceability. To explore and analyze how the technology may affect the supply chain of a specific material a case study has been carried out. The task has been focused on how a specific material is handled throughout a suppliers supply chain, from where it originates until final use by a contractor. A hypothetical supply chain has been set-up and analyzed in terms of transparency, traceability and the potential consequences of using the blockchain technology. We have specifically focused on how the blockchain system could be set-up, who should own the blockchain system and what are the sustainable aspects of using blockchain. The conclusion is that blockchain technology can improve the transparency throughout the entire supply chain. However the need for a complementary technology is needed in order to handle all the problems with traceability. One example of this complementary technology is RFID tagging. Furthermore, some of the consequences that has been identified are; it improves the way to handle supply chain documentation, the reputation of the industry improves, the possibility to remove third party organs increases. / Med ökat antal byggmaterial som tillverkas genom globala komplexa försörjningskedjor ökarkvalitetskraven inom byggbranschen samt behovet att säkerställa hållbarheten hos dessamaterial. Syftet med denna studie är att bedöma hur blockkedjeteknik kan användas för attsäkerställa dagens och framtidens krav på byggindustrin och analysera dess potentiellakonsekvenser vid ett användande av tekniken. Detta arbete undersöker följaktligen hurblockkedjeteknik kan stödja transparens och spårbarhet i leverantörsledet.För att analysera hur tekniken kan påverka en typ av byggmaterial har en fallstudie utförts isyfte att kartlägga ett leverantörsled. Fallstudien har fokuserat på hur materialet hanteras, fråndess ursprung tills att det anländer till byggarbetsplatsen. En hypotetisk leverantörskedja harkonstruerats och analyserats i termer av transparens, spårbarhet och vilka olika konsekvenserdet kan medföra. Vi har speciellt fokuserat på hur blockkedjesystemet kan konstrueras, vemsom ska äga systemet och hållbara aspekter.Slutsatsen är att blockkedjeteknik kan öka transparensen genom hela leverantörsledet. Detfinns emellertid ett behov av komplimenterande teknik att lösa spårbarhet. Ett exempel pådenna komplimenterande teknik är RFID taggning. Slutligen har ett antal konsekvenserfastställts vid ett användande som är; hanteringen av dokumentationen förbättras, ryktet inomindustrin förbättras och möjligheten att ersätta tredjepartsorgan ökar. Supply chain construction industry blockchain transparency traceability quality management digital tools Leverantörsleden byggindustrin blockkedjeteknik transparens spårbarhet kvalitetshantering digitala hjälpmedel Engineering and Technology Teknik och teknologier
14	Exploring the Use of Blockchain Technology to Address Cybersecurity Risks in Banking and Finance / Utforskning av användning av blockkedjeteknik för att hantera cybersäkerhetsrisker inom bank och finans Din, Eman January 2023 (has links) The growing reliance on digital services has led to an escalation in cyber risks and attacks targeting banks and financial institutions. Such cyber threats necessitate innovative solutions. But to achieve it, one needs to overcome the challenges of seeking reliable information on utilizing blockchain technology to combat cyber-attacks. Hence, this work aims to use a systematic literature review to study the potential of blockchain technology to mitigate cyber threats in the banking and financial sector as well as the advantages and challenges of blockchain technology. Blockchain provides heightened security, improv transaction processes, ensures transparency and privacy, optimizes operational performance, and reduces fraud. Despite its advantages, challenges like regulatory compliance, privacy concerns, and scalability need careful consideration. Prominent institutions like Bank of America, HSBC, and J.P. Morgan are actively investigating blockchain integration. To ensure wise choices regarding blockchain use in organizations with valuable data and assets, advisors and business leaders must fully grasp both the advantages and possible drawbacks of this technology. Armed with this information, financial institutions gain essential insights, steering them towards judicious choices concerning the integration and utilization of blockchain technology, thereby enhancing, and reinforcing their cybersecurity framework. / Den ökande användningen av digitala tjänster har resulterat i en ökning av cyberrisker och attacker riktade mot banker och finansinstitutioner. Cyberhot fortsätter att utmana säkerheten för finansiella institutioner, vilket kräver nyskapande lösningar. För att uppnå det måste man övervinna utmaningarna med att söka tillförlitlig information angående användningen av blockkedja teknik för att bekämpa cyberattacker. Därför syftar detta verk till att använda systematisk litteraturgenomgång för att utforska potentialen hos blockkedjeteknik för att mildra cyberhot inom bank- och finanssektorn, samt för- och nackdelar med teknologin. Blockkedja teknik erbjuder förhöjd säkerhet, optimerar transaktionsprocessen, säkerställer transparens och integritet, ökar operativ prestanda och minskar risken för bedrägeri. Trots dessa fördelar måste utmaningar som regeluppfyllelse, integritetsfrågor och skalbarhet hanteras med omsorg. Framstående institutioner som Bank of America, HSBC och J.P. Morgan undersöker aktivt integration av blockkedja teknik. För att säkerställa kloka beslut kring blockkedjeanvändning i organisationer med viktig information och tillgångar är det avgörande att rådgivare och företagsledare har en djup förståelse för både fördelar och möjliga nackdelar med teknologin. Med denna insikt i ryggen får finansinstitutioner värdefull vägledning när det gäller integration och användning av blockkedjeteknik, vilket stärker och förbättrar deras ramverk för cybersäkerhet. blockchain technology bank and financial sector security privacy blockkedjeteknik bank- och finanssektor säkerhet integritet Computer Systems Datorsystem
15	Att navigera i den digitala revisionsmiljön : En kvalitativ studie om effekterna digitaliseringen haft på revisorns professionella bedömning och kvalifikationer Alhasan, Furkan, kutlesovski, Filip January 2023 (has links) In a time where the implementation of technical solutions has become common in the audit industry, the auditor's way of performing judgments of a company's financial reports has changed. The purpose of this essay is to, based on the Technology Dominance Theory and the Technology Acceptance Model (TAM), contribute knowledge about the consequences of digitization in the auditing industry, specifically on the role of the auditor and its professional judgment. In addition, the paper examines the effects that digitization has on the required skills in today's digital audit environment. In the essay, a deductive research approach is used, and a qualitative method is applied in the form of semi-structured interviews with authorized auditors in Sweden. The essay shows that the implementation of digital tools challenges today's auditors to develop professional judgment in high-risk areas. The process of extracting and transforming audit evidence into appropriate digital formats has also been shown to result in an improved judgment capability. However, the paper could not show any differences in whether the use of digital tools can dominate professional judgment among authorized auditors. Furthermore, the paper identifies some of the qualifications that may be in demand as a result of the implementation of digital audit tools. Audit Auditor Automation Artificial Intelligence Big Data Blockchain Digitization Decision Support Technology Decision Making Professional judgment. Artificiell intelligens Automatisering Beslutsstödsteknik Beslutfattande Big Data Blockkedjeteknik Digitalisering Professionell bedömning Revision Revisor. Business Administration Företagsekonomi
16	Enabling a Viable Circular Ecosystem for Electric Vehicle Batteries : The Case of Heavy-Duty Commercial Electric Vehicles / Möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier : En fallstudie av tunga och kommersiella elektriska fordon Welltén, Johan January 2022 (has links) Electrification of the automotive sector is emerging, due to the decarbonization of the transport sector, where the lithium-ion battery production is estimated to raise from 70 GWh in 2017 to above 3,600 GWh in 2030 due to the transition to Battery Electric Vehicles (BEV). Challenges arise for Original Equipment Manufacturers (OEM) of BEVs, with a need for circularity to extend the life of batteries, upcoming EU battery regulation, digitalization, and uncertainties in value chains due to current external situations, scarcity of material, and supply chain disruptions. Current literature expresses gaps related to information sharing, roles and dominance, and ecosystem development for actors seeking circularity. Therefore, this study holistically observes the case of heavy-duty commercial electric vehicles and aims to explore how sharing information could enable circular ecosystems through exploring characteristics, capabilities, preferences, challenges, and opportunities related to the ecosystem, and data and information. The process towards reaching the research aim and enabling a viable circular ecosystem for electric vehicle batteries was initiated by conducting a literature review followed by interviews with identified ecosystem actors and experts. 28 interviews were conducted based on the developed conceptual guiding model, to extensively explore the ecosystem and include all stakeholders. Empirical findings combined with literature entail multiple various preferences, challenges, and opportunities for actors, related to how the ecosystem develops and how sharing information enables ecosystems. The main challenges are associated with battery development, ecosystems and actors, information and data, and circular business, where misalignment and lack of common goals and value propositions hinder circular ecosystems. The study reveals previous misunderstandings of how electric vehicle battery ecosystems will develop, where OEM prefers a restricted or narrow circularity with selected partners, which creates less complexity and a need for digital technologies. Information sharing acts as an enabler, however, to realize viable circular ecosystems holistic perspective, common value proposition, and circularity strategy must be aligned. / Elektrifiering av fordonssektorn växer fram som effekt av minskade utsläpp från transportsektorn, därav beräknas produktionen av litium-jon batterier öka från 70 GWh år 2017 till över 3 600 GWh år 2030 till följd av övergången till batterielektiska fordon (BEV). Utmaningar uppstår för företag av batteri elektriska fordon, med behov för cirkularitet för att förlänga batteriernas livslängd, kommande EU-batterireglering, digitalisering, och osäkerheter i värdekedjor på grund av rådande omvärldssituation, brist på material och avbrott i försörjningskedjor. Aktuell litteratur uttrycker tomrum relaterande till informationsdelning, roller, dominans, och ekosystemutveckling för aktörer som söker cirkularitet. Därför observerar denna studie holistiskt fallet med tunga kommersiella elfordon och syftar till att utforska hur informationsdelning skulle kunna möjliggöra cirkulära ekosystem genom att utforska egenskaper, kapaciteter, preferenser, utmaningar och möjligheter relaterade till ekosystem, och data och information. Forskningsprocessen mot att nå forskningsmålet och möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier inleddes med att genomföra en litteratursökning följt av intervjuer med identifierade ekosystemaktörer och experter. 28 intervjuer genomfördes baserade ned utgångspunkt från den konceptuella vägledande modellen som utvecklats, för att omfattande utforska ekosystemet och inkludera alla intressenter. Empiriska data i kombination med litteratur beskriver olika preferenser, utmaningar och möjligheter för aktörer, relaterade till hur ekosystemet utvecklas och hur informationsutbyte möjliggör ekosystem. De största utmaningarna är förknippade med batteriutveckling, ekosystem och aktörer, information och data och cirkulära affärsmodeller. Där avsaknad av gemensamma mål och värdeproposition hindrar cirkulära ekosystem. Studien avslöjar tidigare missförstånd om hur ekosystem för elbilsbatterier kommer att utvecklas, där företag föredrar en begränsad eller snäv cirkularitet med utvalda partners, vilket medför mindre komplexitet och behov av digital teknik. Informationsdelning fungerar som möjliggörare, men för att realisera livskraftiga cirkulära ekosystem måste man holistiskt formera en gemensam värdeproposition och ciruklaritets strategi. Business Ecosystems Blockchain Circular Economy Digital Technologies Heavyduty commercial electric vehicles Sustainability Supply Chain Management Affärsekosystem Blockkedjeteknik Cirkulär Ekonomi Digital Teknik Hållbarhet Supply Chain Management. Engineering and Technology Teknik och teknologier
17	Vem äger NFT-innehavarens egendom? : – En studie av äganderätten till en non-fungible token / Who Owns the NFT Holder's Property? : – A study of the property law of a non-fungible token Landström, Jennifer January 2022 (has links) Handeln av non-fungible tokens (NFT) har vuxit fram i en drastisk fart de senaste tre åren med försäljningar till miljonbelopp. Begreppet non-fungible åsyftar en icke-utbytbar egendom som karaktäriseras av sin unika kvalité och dessa tokens bygger på blockkedjeteknik med decentraliserade system. NFT:s effektiviserar överlåtelsetransaktioner av såväl materiell som immateriell egendom genom kryptering av äganderättigheter. Den här framställningen syftar till att studera ägande i förhållande till ny teknik och egendomsslaget kyprotillgångar. I uppsatsen utreds vilket äganderättsligt skydd som ges till innehavaren av en NFT och i vilka specifika delar de ur tekniken härrörande riskerna inte omfattas av förevarande lagstiftning. För att utreda rättsläget för dessa tokens görs en genomgång av äganderättsliga och immaterialrättsliga bestämmelser ämnat att bilda en förståelse för traditionella egendomsslag och hur ägandeskap har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Vidare görs en övergripande presentation av decentraliserade databaser, blockkedjor samt smarta kontrakt, vilka utgör teknologin bakom NFT:s. Därtill görs en längre studie av en NFT och dess risker, följt av en redogörelse för de bestämmelser som appliceras på handeln av dessa tokens idag. Avslutningsvis dras slutsatserna att ett förvärv av en NFT enbart ger äganderätt till denna token och inte per automatik ger äganderätt till ytterligare egendom. En sådan äganderätt tilllerkänner innehavaren en ensamrätt att använda, att modifiera, att sälja samt att exkludera andra från egendomen. I den mån en NFT även är tänkt att representera en underliggande tillgång krävs att parter överenskommit om det. Förutsatt att ett smart kontrakt erkänns som juridiskt bindande kan det ensamt aktualisera köplagen och andra avtalsrättsliga bestämmelser. Ett juridisk erkännande är avgörande och fram tills att så skett krävs en separat överenskommelse mellan kontraktsparter bortom blockkedjan. Kontrollen och besittningen över tillgångarna kan få praktisk betydelse. Framställningen landar i att NFT:s är unika, såväl i karaktär som i funktion, och bör betraktas som sui generis i stället för att försöka omfattas av redan befintlig lagstiftning. Förevarande lagstiftning är otillfredsställande och i praktiken är det svårt att vidga bestämmelser att även omfatta denna nya teknologi. Därför är ytterligare skyddsregler nödvändiga och teknologin fordrar skydd i en lagstiftning efter sitt eget slag, särskilt anpassad för handeln av NFT:s. NFT Non-fungible token Non fungible token Blockchain Crypto Cryptocurrency Distributed Ledger Technology Markets in crypto-assets regulation NFT Non-fungible token Icke-fungibelt token Äga Ägande Äganderätt Egendom DLT Decentraliserad distribuerad teknologi decentraliserade databaser decentraliserat system Blockkedja Blockkedjeteknik Smart kontrakt Smarta kontrakt Ethereum Bitcoin Open sea Krypto Kryptoteknik Kryptovaluta Digitalisering EU EU-rätt Teknologi Finans Bankrätt Investerare Investera Investerarskydd Köprätt Konsumentköp Konsumenträtt Konsumentskydd Finansiell teknologi FinTech Immaterialrätt Immateriell egendom Immateriell tillgång Affärsrätt Juridik Förmögenhetsrätt Sakrätt Kontroll Besittning Besittningsövergång Upphovsrätt Upphovsman Digital konst Ensamrätt IT-rätt Överlåtelse Överlåtelsetransaktion Unik MiCA MiFID Sui Generis Law and Society Juridik och samhälle

Page generated in 0.0572 seconds