Manufacturers have begun to realize that in order to have factories which are adapted to the contemporary conditions required for having state of the art manufacturing, the fixed network cables should be replaced by wireless communication with higher capacity. Cellular connectivity has this ability, but to be able to deliver it to manufacturing factories, they would benefit from establishing a suitable ecosystem design for the technology. The purpose of this research paper is to investigate how infrastructure developing telecom companies can work to establish this business ecosystem for cellular connectivity in manufacturing factories and make sure they remain competitive over time. The purpose was fulfilled using a qualitative case study consisting of 20 semi-structured interviews, conducted at a case company. The case study was complemented with a quantitative study to understand the status of current relationships in the ecosystem. Results of the study indicate that: • As cellular connectivity for manufacturing factories is in an early stage of its life cycle, it is of more importance to convince customers of the technology’s benefits, in order to get a market pull, rather than promoting the own product. • A competitive advantage may not be yielded through getting a minimum viable product to the market in the sense of learning about components and complements. However, the minimum viable product should give rise to an opportunity to establish key relationships and experience across the entire ecosystem. • Relationships to all business partners in the ecosystem are considered important. However, the relationships differ in strength, as they are at different maturity stages and needs various amounts of attention and resources. Accordingly, some effort needs to be put into all relationships, but making sure to understand the optimal amount of attention and resources for each relationship may facilitate the choosing of appropriate effort levels. / Tillverkande fabriker har börjat inse att de fasta nätverkskablarna borde ersättas med trådlös kommunikation med högre kapacitet, för att deras fabriker ska vara anpassade till dagens förhållanden som krävs för toppmodern tillverkning. Cellulär uppkoppling har denna förmåga, men för att leverera tekniken till tillverkande fabriker borde en lämplig ekosystem-design etableras. Syftet med denna studie är att undersöka hur infrastrukturutvecklande telekomföretag kan arbeta för att etablera detta ekosystem för cellulär uppkoppling i tillverkande fabriker samt se till att vara konkurrenskraftiga över tid. Syftet uppnåddes genom en kvalitativ fallstudie bestående av 20 halvstrukturerade intervjuer som genomfördes på ett företag. Fallstudien kompletterades med en kvantitativ studie för att förstå statusen på nuvarande relationer i ekosystemet. Studiens resultat påvisar att: • Eftersom cellulär uppkoppling för fabriker är i ett tidigt skede av sin livscykel så är det av större betydelse att övertyga kunder om teknikens fördelar för att expandera marknaden snarare än att främja företagets egen produkt. • Vart eftersom tekniken mognar är det viktigt att ha en differentieringsstrategi, för att få en tillfredsställande marknadsandel. En konkurrensfördel uppnås inte garanterat genom komponenter och komplement via att företaget får ut en tidig fungerande produkt på marknaden. Den tidigt fungerande produkten bör dock ge upphov till en möjlighet att etablera viktiga relationer och erfarenheter över hela ekosystemet. • Affärsrelationer till alla parter i ekosystemet anses vara viktiga. Relationerna skiljer sig åt i styrka, eftersom de befinner sig i olika mognadsfaser och behöver olika mängder uppmärksamhet och resurser. Följaktligen måste en viss ansträngning sättas in i alla relationer, men förståelse av den optimala mängden uppmärksamhet och resurser för varje relation kan underlätta valet av lämpliga insatsnivåer.

In an increasingly digitised world, the connectivity and data within machines is becoming more important, giving possibilities to analyse and improve the business of the actors involved. The digitalisation within the earthmoving industry has so far been lagging compared to other industries but is now starting to gain more traction within the industry. With the increased interest in digitalisation within the industry, questions arise as to how this might affect the involved actors within the ecosystem. The purpose of this thesis aims to investigate how data from the earthmoving contractors’ operations can be used within the earthmoving ecosystem. In order to do so, all actors involved in the capturing, sharing and usage of data have been mapped, as well as the offering back towards the earthmoving contractor. The study used a case study approach of embedded design in order to get an in-depth understanding of the specific business ecosystem while investigating the involved actors. The study used an explorative approach due to the novel nature of the phenomenon of ecosystems in terms of data in the earthmoving context. What the study has shown is that the positions and links between actors within the ecosystem has changed due to the increased data coming from the earthmoving contractors’ operations, and the offerings back towards the contractors have changed as well. Actors within the ecosystem are becoming increasingly dependent on each other to deliver their value propositions and issues of unalignment can negatively affect the value proposition to the end user, the earthmoving contractor. The end user, which is also the actor generating the data is therefore the one seeing least direct benefits of it. / I en allt mer digitaliserad värld ges nya möjligheter att analysera och utveckla företags affärsmodeller tack vare data från uppkopplade maskiner. Digitaliseringen inom maskinentreprenadbranschen har hittills legat efter jämfört med många andra branscher, men börjar nu att få mer intresse riktat mot sig. Till följd av detta ökade intresse följer frågor hur denna digitalisering kan komma att påverka de olika aktörerna inom ekosystemet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur data som genereras av maskinentreprenörer kan användas av olika aktörer inom ekosystemet. För att göra detta har en kartläggning genomförts som tydliggör vilka aktörer som är inblandade i insamlandet, delandet och användandet av data, samt vad deras erbjudande till maskinentreprenörerna består av. Arbetet har utförts som en casestudie med flera analysenheter för att få en djup förståelse av affärsekosystemet, samtidigt som enskilda aktörer har undersökts. Studien har utförts med en explorativ ansats, till följd av det ännu ganska outforskade fenomenet kring ekosystem och data inom maskinentreprenadindustrin. Vad studien har visat är att det ökade dataflödet från maskinentreprenörerna har lett till förändringar inom ekosystemet, genom förändrade positioner och länkar mellan aktörer. Studien har även visat på förändringen av erbjudanden tillbaka till maskinentreprenören. Aktörer inom ekosystemet har blivit allt mer beroende av varandra för att leverera ett värdeerbjudande och brist på ömsesidig anpassning kan leda till ett ofullständigt värdeerbjudande som levereras till slutkunden, i detta fall maskinentreprenören. Detta har även visat sig leda till att aktören som genererar datan är den aktör som ser minst nytta med den.

Det finns ett stort behov av elektrifiering av transportsektorn då en offensiv klimatpolitik ställer höga krav på minskade utsläpp från personbilar. För att lyckas med övergången till en fordonsflotta med lägre koldioxidutsläpp, är utbyggnad av den publika laddningsinfrastrukturen en nyckelfaktor. Den publika laddningsinfrastrukturenär ett komplext system där aktörer måste överväga relationer med flera aktörer, och kan därmed betraktas ur ett affärsekosystemsperspektiv. Studien syftar således till att öka förståelsen för publik laddningsinfrastruktur i Sverige utifrån ett affärsekosystemsperspektiv, och hur tillväxtpotentialen kan förbättras för att möjliggöra en framgångsrik övergång till elfordon. Studien är av explorativ karaktär och har samlat in data för att besvara studiens syfte genom en empirisk fallstudie, semistrukturerade intervjuer och en litteraturöversikt. Resultatet indikerar att de största utmaningarna för utvecklingen av publik laddningsinfrastruktur är att affärsekosystemet är fragmenterat, det finns avsaknad av standarder, och det råder brist på kapacitet i det svenska elnätet. Majoriteten av utmaningarna anses däremot vara möjliga att lösa genom samevolution. Som stöttepelare är det laddstationsoperatörens uppgift är att utforma strategier som gynnar samtliga samarbetspartners, och således samevolution. På grund av systemets framväxande karaktär bör laddstationsoperatörer även eftersträva färre, men starkare sammanlänkade, samarbetspartners. Vidare bör beslutsfattare se över regleringar och lagar som inte är anpassade för samhällets elektrifiering, och förslagsvis bevilja undantag för frågor som berör publik laddningsinfrastruktur. Genom bidrag och stöd kan beslutsfattare även möjliggöra självorganisering, och således utveckling av publik laddningsinfrastruktur. I takt med att marknaden mognar bör beslutsfattarnas involvering minska i syfte att öka affärsekosystemets självorganisering, effektivitet och produktivitet. Denna studie bidrar till teorin genom att utifrån ett affärsekosystemsperspektiv öka förståelsen för hur organisationer som är omslutande av ett sammanlänkat system integrerar i sina gemensamma ansträngningar för att uppnå en framgångsrik övergång till elfordon. / An offensive climate policy places a high demand on reducing emissions from passenger cars. Consequently, there is an urgency for an electrified transport sector. The expansion of the public charging infrastructure is a key success factor for the transition toward a vehicle fleet with lower carbon dioxide emissions. However, the public charging infrastructure is a complex system where organisations must consider relationships with companies from different industries and can advantageously be viewed from a business ecosystem perspective. Hence, the purpose of this study is to increase the understanding of the public charging infrastructure in Sweden from a business ecosystem perspective, and how the growth potential can be improved to enable an increased transition to electric vehicles. To fulfill the purpose, an exploratory study has been conducted, and data has been collected through an extensive empirical case study, semi-structured interviews, and a review of existing literature. The results indicate that the lack of capacity in the Swedish electricity network, the fragmented business ecosystem, and the lack of standards, are the biggest obstacles to the development of the public charging infrastructure. These challenges can partly be managed through coevolution. As a keystone player, the charge point operator has a responsibility to effectively create strategies that benefit all partners. Due to the emerging and agile nature of the system, charge point operators should further strive for fewer, and strongly linked partnerships. Furthermore, decision- and policymakers should review regulations and policies associated with the electrification of society, and grant exceptions concerning the public charging infrastructure. In addition, they can enable the development of public charging infrastructure, through grants and support. However, as the public charging infrastructure matures, decision makers' involvement should decrease to increase the business ecosystem's self-organisation, efficiency, and productivity. This study contributes to theory by increasing the understanding of how organisations integrate their joint efforts, to achieve a transition, from a businessecosystem perspective.

The modern financial industry includes fast-changing technology, new regulations, and markets where companies at times find themselves at disadvantage. This study focuses on how organizations can build competitive advantage, particularly by drawing on the open innovation concept. We conceptualize its relationship to competitive advantage as a strategy of using and developing dynamic capabilities in business ecosystems. This view is empirically analysed through qualitative data from four organizational actors in the financial technology (fintech) sector, using semi-structured interviews and a case study approach. The results of the study show that there is a so-called fintech business ecosystem where collaboration and openness generate new opportunities and new innovations. It also shows that the capabilities networking and scanning, investment processes and an open, agile organizational culture are essential to gain advantage of the opportunities in the business ecosystem. In building competitive advantage from open innovation process, these capabilities provide speed and are necessary to find external resources that can effectively be united with internal key resources, creating unique resource combinations. This indicates that companies should focus on activities that enable these capabilities.

The online media industry has undergone changes during the last decades. Driven by technology advancements, there has been an increasing number of actors that can enhance the value of service in the media industry. The fast changing environment calls for a dynamic lens when analyzing strategic alliances forming between actors in the industry, thus this study uses a Business Ecosystem perspective to analyze how alliances should be formed to enable competitive advantage. A xase study was performed on a world leading provider of broadcast and media services to analyze how the dynamic setting affects suitable strategic alliance forms, using a partner selection framework to identify possible alliances. The results showed most potential within alliance forms of lower intergration, such as Franchise, Licensing Agreement or  Arms-Lenght Market relation. Hurdels for the higher forms of integration were identified as mostly caused by requirements of low investments and implementation times in the fast moving dynamic environment.  Identified future work is presented as performing a similar study where these hurdels are nonexistent to further analyze which alliance forms are applicable in a dynamic industry.

Electrification of the automotive sector is emerging, due to the decarbonization of the transport sector, where the lithium-ion battery production is estimated to raise from 70 GWh in 2017 to above 3,600 GWh in 2030 due to the transition to Battery Electric Vehicles (BEV). Challenges arise for Original Equipment Manufacturers (OEM) of BEVs, with a need for circularity to extend the life of batteries, upcoming EU battery regulation, digitalization, and uncertainties in value chains due to current external situations, scarcity of material, and supply chain disruptions. Current literature expresses gaps related to information sharing, roles and dominance, and ecosystem development for actors seeking circularity. Therefore, this study holistically observes the case of heavy-duty commercial electric vehicles and aims to explore how sharing information could enable circular ecosystems through exploring characteristics, capabilities, preferences, challenges, and opportunities related to the ecosystem, and data and information.  The process towards reaching the research aim and enabling a viable circular ecosystem for electric vehicle batteries was initiated by conducting a literature review followed by interviews with identified ecosystem actors and experts. 28 interviews were conducted based on the developed conceptual guiding model, to extensively explore the ecosystem and include all stakeholders. Empirical findings combined with literature entail multiple various preferences, challenges, and opportunities for actors, related to how the ecosystem develops and how sharing information enables ecosystems. The main challenges are associated with battery development, ecosystems and actors, information and data, and circular business, where misalignment and lack of common goals and value propositions hinder circular ecosystems. The study reveals previous misunderstandings of how electric vehicle battery ecosystems will develop, where OEM prefers a restricted or narrow circularity with selected partners, which creates less complexity and a need for digital technologies. Information sharing acts as an enabler, however, to realize viable circular ecosystems holistic perspective, common value proposition, and circularity strategy must be aligned. / Elektrifiering av fordonssektorn växer fram som effekt av minskade utsläpp från transportsektorn, därav beräknas produktionen av litium-jon batterier öka från 70 GWh år 2017 till över 3 600 GWh år 2030 till följd av övergången till batterielektiska fordon (BEV). Utmaningar uppstår för företag av batteri elektriska fordon, med behov för cirkularitet för att förlänga batteriernas livslängd, kommande EU-batterireglering, digitalisering, och osäkerheter i värdekedjor på grund av rådande omvärldssituation, brist på material och avbrott i försörjningskedjor. Aktuell litteratur uttrycker tomrum relaterande till informationsdelning, roller, dominans, och ekosystemutveckling för aktörer som söker cirkularitet. Därför observerar denna studie holistiskt fallet med tunga kommersiella elfordon och syftar till att utforska hur informationsdelning skulle kunna möjliggöra cirkulära ekosystem genom att utforska egenskaper, kapaciteter, preferenser, utmaningar och möjligheter relaterade till ekosystem, och data och information. Forskningsprocessen mot att nå forskningsmålet och möjliggöra ett livskraftigt cirkulärt ekosystem för elfordonsbatterier inleddes med att genomföra en litteratursökning följt av intervjuer med identifierade ekosystemaktörer och experter. 28 intervjuer genomfördes baserade ned utgångspunkt från den konceptuella vägledande modellen som utvecklats, för att omfattande utforska ekosystemet och inkludera alla intressenter. Empiriska data i kombination med litteratur beskriver olika preferenser, utmaningar och möjligheter för aktörer, relaterade till hur ekosystemet utvecklas och hur informationsutbyte möjliggör ekosystem. De största utmaningarna är förknippade med batteriutveckling, ekosystem och aktörer, information och data och cirkulära affärsmodeller. Där avsaknad av gemensamma mål och värdeproposition hindrar cirkulära ekosystem. Studien avslöjar tidigare missförstånd om hur ekosystem för elbilsbatterier kommer att utvecklas, där företag föredrar en begränsad eller snäv cirkularitet med utvalda partners, vilket medför mindre komplexitet och behov av digital teknik. Informationsdelning fungerar som möjliggörare, men för att realisera livskraftiga cirkulära ekosystem måste man holistiskt formera en gemensam värdeproposition och ciruklaritets strategi.