In an increasingly digitised world, the connectivity and data within machines is becoming more important, giving possibilities to analyse and improve the business of the actors involved. The digitalisation within the earthmoving industry has so far been lagging compared to other industries but is now starting to gain more traction within the industry. With the increased interest in digitalisation within the industry, questions arise as to how this might affect the involved actors within the ecosystem. The purpose of this thesis aims to investigate how data from the earthmoving contractors’ operations can be used within the earthmoving ecosystem. In order to do so, all actors involved in the capturing, sharing and usage of data have been mapped, as well as the offering back towards the earthmoving contractor. The study used a case study approach of embedded design in order to get an in-depth understanding of the specific business ecosystem while investigating the involved actors. The study used an explorative approach due to the novel nature of the phenomenon of ecosystems in terms of data in the earthmoving context. What the study has shown is that the positions and links between actors within the ecosystem has changed due to the increased data coming from the earthmoving contractors’ operations, and the offerings back towards the contractors have changed as well. Actors within the ecosystem are becoming increasingly dependent on each other to deliver their value propositions and issues of unalignment can negatively affect the value proposition to the end user, the earthmoving contractor. The end user, which is also the actor generating the data is therefore the one seeing least direct benefits of it. / I en allt mer digitaliserad värld ges nya möjligheter att analysera och utveckla företags affärsmodeller tack vare data från uppkopplade maskiner. Digitaliseringen inom maskinentreprenadbranschen har hittills legat efter jämfört med många andra branscher, men börjar nu att få mer intresse riktat mot sig. Till följd av detta ökade intresse följer frågor hur denna digitalisering kan komma att påverka de olika aktörerna inom ekosystemet. Syftet med detta arbete är att undersöka hur data som genereras av maskinentreprenörer kan användas av olika aktörer inom ekosystemet. För att göra detta har en kartläggning genomförts som tydliggör vilka aktörer som är inblandade i insamlandet, delandet och användandet av data, samt vad deras erbjudande till maskinentreprenörerna består av. Arbetet har utförts som en casestudie med flera analysenheter för att få en djup förståelse av affärsekosystemet, samtidigt som enskilda aktörer har undersökts. Studien har utförts med en explorativ ansats, till följd av det ännu ganska outforskade fenomenet kring ekosystem och data inom maskinentreprenadindustrin. Vad studien har visat är att det ökade dataflödet från maskinentreprenörerna har lett till förändringar inom ekosystemet, genom förändrade positioner och länkar mellan aktörer. Studien har även visat på förändringen av erbjudanden tillbaka till maskinentreprenören. Aktörer inom ekosystemet har blivit allt mer beroende av varandra för att leverera ett värdeerbjudande och brist på ömsesidig anpassning kan leda till ett ofullständigt värdeerbjudande som levereras till slutkunden, i detta fall maskinentreprenören. Detta har även visat sig leda till att aktören som genererar datan är den aktör som ser minst nytta med den.

Miljöcertifieringssystemen PEFC och FSC ställer krav på uppföljning och revision för att säkerställa att kraven och kvalitén uppnås. Studiens syfte var att belysa de skogliga maskinentreprenörerna och förvaltarnas/virkesinköparnas erfarenheter av arbete med uppföljning inom miljöcertifierat skogsbruk. Materialet insamlades genom telefonintervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys, vilket ledde fram till resultatet. Uppföljningen och traktdirektivet har en viktig roll för att nå miljöcertifieringarnas krav. Dialog och delaktighet mellan de olika yrkesgrupperna var viktig, enligt respondenterna, för att miljöcertifieringen ska nå en hög kvalité och för att skapa engagemang och vilja att förbättra arbetet. / The environmental certification systems PEFC and FSC require follow-up and auditing to ensure that the requirements are followed and that quality is achieved. The purpose of this study was to illuminate the experience of machine entrepreneurs, forestry managers and timber buyers of work with evaluation of environmental certified forestry. Data was gathered through telephone interviews and was analysed using qualitative content analysis. Evaluation and contract directives have an important role in achieving environmental certification requirements. Dialogue and co-operation between the different groups is important, according to respondents, for environmental certifications to achieve high quality and to create commitment and desire to improve the work.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.