Digital transformation has become a hot topic both amongst practitioners and researchers. However, a vast majority of industries are struggling with collecting the benefits from digital transformation, and the Swedish earth-moving industry is no exception. Identity is seldomly further explored, although it is often mentioned as a factor to consider in digital transformation. Furthermore, the role of the employees is central, yet often underestimated. Thus, this study revolves around heavy equipment operators and their professional identity in digital transformation. Hence, the purpose of this study is to investigate how the professional identity of the heavy equipment operators affects digital transformation of the earth-moving industry. To fulfill the purpose, this study aims to use a combination of previous theories regarding professional identity. This to explain current and anticipate future supportive and resistive behaviors towards digital transformation. The findings are based on an exploratory case study of heavy equipment operators and an extensive literature review of prior research of professional identity. The findings showcase that heavy equipment operators' professional identity is mainly rooted in their prior socialization and similar values of impacting their surroundings. Furthermore, this study found that concerns of not having the skills required by the changes as a resistive behavior are likely to become more prominent in the future. This is because although digital technologies lower the maneuvering skills, they require other skills. Also, digital technologies are often appreciated although they are often adopted in a reactive way which slows down digital transformation of the earth-moving industry. Furthermore, this study shows that there are multiple aspects of professional identity to consider and provides a comprehensive understanding of the interdependencies amongst the elements in professional identity. / Digital transformation har blivit ett aktuellt ämne både bland företagare och forskare. En stor majoritet av företag och branscher kämpar dock med att framgångsrikt gå igenom en digital transformation, där den svenska maskinentreprenadbranschen inte är ett undantag. Identitet utforskas sällan vidare trots att det ofta nämns som en faktor att beakta vid digital transformation. Samtidigt är individernas roll central i en förändring, men ofta underskattad. Således kretsar denna studie kring maskinförare och deras yrkesidentitet i en digital transformation. Syftet med denna studie är att undersöka hur yrkesidentiteten hos maskinförare påverkar den digitala transformationen av maskinentreprenadbranschen. För att uppnå syftet ämnar denna studie till att först kombinera tidigare teorier kring yrkesidentitet till ett ramverk. Därefter använda ramverket till att förklara nuvarande och förutse framtida stödjande och hindrande beteenden mot digital transformation. Resultaten är baserade på en fallstudie av maskinförare och en omfattande litteraturstudie av tidigare forskning om yrkesidentitet. Resultaten visar att maskinförares yrkesidentitet huvudsakligen härstammar från deras tidigare socialisering och att de även har liknande värderingar av att påverka deras omgivning. Denna studie visade att oro för att inte ha de färdigheter som krävs av förändringarna sannolikt kommer bli mer framträdande i framtiden. Detta beror på att även om digital teknik sänker kraven för manövrering så kräver de andra typer av färdigheter. Vidare så uppskattas digital teknik oftast, men de antas på ett reaktivt sätt som saktar ner digital transformation av maskinentreprenadbranschen. Avslutningsvis visar denna studie att det finns flera aspekter av yrkesidentitet att överväga och ger en omfattande förståelse för det ömsesidiga beroendet mellan elementen i yrkesidentitet.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.