Organizations face multiple types of climate-related risks and opportunities. This creates financial and strategic challenges for organizations to solve, thus creating different frameworks, such as the Task Force on Climate-Related Financial Disclosures (TCFD), that support organizations and increases their financial stability and strategic resiliency. Within the TCFD recommendations and current regulations, scenario analysis is a strong tool to be used and reported on, to increase the transparency and resiliency further. Therefore, this degree project takes a deep dive into what role scenario analysis has concerning organizations, specifically the battery manufacturing industry, and examines the possibilities to facilitate the deployment of the scenario analysis process, aligned with the TCFD recommendations. Meaning that the guidance created addresses the current gap in research and scenario implementation. The results of this degree project indicate that scenario analysis holds a big role in all organizations because of its benefits. Scenario analysis increases the overall understanding regarding uncertainties, improves the anticipation of climate-related risks and opportunities and it enhances the understanding related to the interconnections and dependencies between them. Most importantly, scenario analysis supports organizations with decision-making and strategic planning by looking into how risks and opportunities develop in multiple scenarios and time horizons. The results also indicate that the battery manufacturing industry can face multiple risks and opportunities at each step of the value chain. Furthermore, this degree project presents a step-by-step implementation guidance that facilitates the scenario analysis process aligned with TCFD recommendations. / Organisationer idag möts av många typer av klimat-relaterade risker och möjligheter.Detta leder till olika finansiella och strategiska utmaningar for organisationer sommåste hanteras. Därav har flera ramverk, exempelvis the Task Force on Climate Related Financial Disclosures (TCFD), skapats och hjälper organisationer att öka finansiella stabiliteten och strategiska motstånd. Dessutom finns det olika regelverk som företag måste rapportera inom, där scenario analys är ett område som måste rappoteras och presenteras. Därav, detta examensarbete kommer att undersöka vilken roll scenarioanalys har idag, speciellt inom batteriindustrin, och även undersöka möjligheterna att underlätta införandet av scenario analys process, i linje med TCFD:s rekommendationer. Resultaten av detta examensarbete indikerar att scenarioanalysen har en stor roll för alla organisationer på grund av dess fördelar. Scenarioanalys ökar den övergripande förståelsen för osäkerheter, förbättrar förväntan på klimatrelaterade risker och möjligheter och ökar förståelsen för sammankopplingar och beroenden mellan risker och möjligheter. Viktigast av allt är att scenarioanalys stöder organisationer med beslutsfattande och strategisk planering genom att undersöka hur risker och möjligheter utvecklas i flera scenarier och tidshorisonter. Resultaten indikerar också att batteritillverkningsindustrin kan möta flera risker och möjligheter i varje steg i värdekedjan, vilket ökar behovet av strategisk planering. Vidare presenterar detta examensarbete en steg-för-steg-implementeringsvägledning som underlättar scenarioanalysprocessen i linje med TCFD-rekommendationer.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations. / Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.