Licentiatavhandling (sammanfattning) Stockholm : Tekniska högskolan, 2005. / Härtill 3 uppsatser.

Den fortgående internationaliseringen medför att allt fler företag undersöker de olikatillvägagångssätt som finns för en så lyckad internationaliseringsprocess som möjligt.Eftersom den digitala informationstekniken utvecklats har det blivit enklare attkommunicera med omvärlden, vilket har hjälpt företag med mindre ekonomiskaförutsättningar att enklare kunna ta sig in på nya marknader som tidigare legat utomräckhåll. Detta har bland annat skett genom att flera mindre företag gått ihop och skapaten strategisk allians. Syftet med denna studie har därmed varit att undersöka ett mindresvenskt företag och hur medlemskapet i en allians påverkat deras internationalisering.Studien har utförts via semistrukturerade intervjuer med utgång i de olika teoretiskamodellerna som behandlar internationalisering och strategiska allianser. Resultatet harvisat att alliansen har haft en stor påverkan för företaget som undersökts då de, tackvare sitt samarbete med flera mindre företag, har kunnat agera som en större globalaktör. Slutsatsen är således att strategiska allianser kan påverka ett mindre företag att tasig ut på den internationella marknaden i den bemärkelse att de kan bidra medekonomiska förutsättningar, kontakter, information, vara riskreducerande och till hjälpvid kulturella skillnader.

<p>Flygbranschen är en bransch som är mycket känslig för omvärldsfaktorer. De senaste årens konjunkturnedgång, terrorattentat, epidemier, höga oljepriser samt rådande konkurrenstryck har resulterat i stora lönsamhetsproblem för många flygbolag.</p><p>Ett sätt att bli mer konkurrenskraftig och förbättra sin position på marknaden är att samarbeta i form av en strategisk allians. Idag finns det tre allianser i flygbranschen: Star Alliance, Oneworld och Skyteam. Den första globala alliansen var Star Alliance som bildades 1997. Företag har under många år samarbetat i olika former. Vissa forskare anser att ett företag inte längre kan välja mellan konkurrens eller samarbete, utan att det handlar om att kombinera de båda strategierna. Denna undersökning avser att ta reda på hur en strategisk flygallians påverkar ett flygbolag.</p><p>För att avgränsa studien valdes SAS och dess samarbete inom Star Alliance som undersökningsobjekt. Studiens syfte är således att genom en fallstudie undersöka hur ett nätverksbolag har påverkats av att ingå i en strategisk flygallians. Två intervjuer har genomförts, en med en person anställd på SAS med tidigare förflutet i Star Alliance och en med en konsult med mångårig erfarenhet av resebranschen.</p><p>Resultatet visar att alliansamarbetet inneburit en rad fördelar för SAS. Konkurrensen har mildrats, kostnader reducerats, intäkter och utvecklingsmöjligheter ökat. En av nackdelarna med att ingå i en strategisk allians är att beslutsprocesserna förlängs. Något som SAS dock inte upplever som ett problem då medlemskapet i alliansen varit av stor betydelse för dem.</p><p>De slutsatser vi har dragit av denna undersökning är att de nämnda fördelarna med allianssamarbete kan ha ett högt pris då det kostar att vara medlem. Vi tror dock att det kan vara värt att betala en summa då samarbetet kan vara av betydelse för flygbolagets överlevnad. Då flygbolagen även samarbetar med flygbolag utanför alliansen ifrågasätter vi strategisk allians som den enda samarbetsformen för att uppnå minskad konkurrens, kostnadsreduceringar, ökade intäkter och utvecklingsmöjligheter.</p>

No description available.

No description available.

Flygbranschen är en bransch som är mycket känslig för omvärldsfaktorer. De senaste årens konjunkturnedgång, terrorattentat, epidemier, höga oljepriser samt rådande konkurrenstryck har resulterat i stora lönsamhetsproblem för många flygbolag. Ett sätt att bli mer konkurrenskraftig och förbättra sin position på marknaden är att samarbeta i form av en strategisk allians. Idag finns det tre allianser i flygbranschen: Star Alliance, Oneworld och Skyteam. Den första globala alliansen var Star Alliance som bildades 1997. Företag har under många år samarbetat i olika former. Vissa forskare anser att ett företag inte längre kan välja mellan konkurrens eller samarbete, utan att det handlar om att kombinera de båda strategierna. Denna undersökning avser att ta reda på hur en strategisk flygallians påverkar ett flygbolag. För att avgränsa studien valdes SAS och dess samarbete inom Star Alliance som undersökningsobjekt. Studiens syfte är således att genom en fallstudie undersöka hur ett nätverksbolag har påverkats av att ingå i en strategisk flygallians. Två intervjuer har genomförts, en med en person anställd på SAS med tidigare förflutet i Star Alliance och en med en konsult med mångårig erfarenhet av resebranschen. Resultatet visar att alliansamarbetet inneburit en rad fördelar för SAS. Konkurrensen har mildrats, kostnader reducerats, intäkter och utvecklingsmöjligheter ökat. En av nackdelarna med att ingå i en strategisk allians är att beslutsprocesserna förlängs. Något som SAS dock inte upplever som ett problem då medlemskapet i alliansen varit av stor betydelse för dem. De slutsatser vi har dragit av denna undersökning är att de nämnda fördelarna med allianssamarbete kan ha ett högt pris då det kostar att vara medlem. Vi tror dock att det kan vara värt att betala en summa då samarbetet kan vara av betydelse för flygbolagets överlevnad. Då flygbolagen även samarbetar med flygbolag utanför alliansen ifrågasätter vi strategisk allians som den enda samarbetsformen för att uppnå minskad konkurrens, kostnadsreduceringar, ökade intäkter och utvecklingsmöjligheter.

Diss. Stockholm : Stockholms universitet, 2004.

<p>Syfte: Noggrann undersökning vad som ligger bakom detta samarbete, motiven, vilket inte framgås av de öppna källorna. Hur man har tänkt långsiktigt, kommer denna trend att hålla i sig och i så fall hur kommer det utvecklas med bl.a. utlands expansion. Jag har en egen hypotes att det eventuellt är en konspiration bakom det hela. Och även undersöka varför en del banker avstår från sådana verksamheter/allianser.</p><p>Metod: Data har samlats in genom de öppna källor, bankerna och försäkringsbolagens hemsidor, pressmedelanden från en rad olika tidningar för att få försöka få en bild hur den aktuella bilden ser ut. Den empiriska delen är gjord av intervjuer av korrespondenter på ledande personer från Handelsbanken, Swedbank, Folksam och Danske Bank. Därefter har jag kopplat vad som har sagts i empirin med relevanta teorier.</p><p>Resultat & slutsats: Motiven för samarbete och verksamhet är ganska enkla. Det är rena strategiska beslut om konkurrens och marknadsandelar. Det är två olika modeller som man går efter för att följa trenden, ena är egen verksamhet som Handelsbanken och den andra är samarbete som Swedbank och Folksam. Banker som inte har gått in i trenden som Danske Bank inte tycker att försäkringsverksamhet är någon naturlig del av den ordinarie bankverksamheten.</p><p>Förslag till fortsattforskning: Banker med inte någon verksamhet, varför exakt man inte har det, några särkskilda motiv. Och jämföra med hur det ser ut i andra länder och framför allt varför det ser ut så. Vad kommer att hända om en utomlands expansion sker? Hur kommer det att utvecklas?</p><p>Uppsatsens bidrag: En utomlands expansion är viktig i samband med försäkringsverksamheten. Framförallt hur man kan lyckas med bägge verksamheter. Generellt så tror jag att både banker och försäkringsbolag kommer att ha nytta av studien.</p> / <p>Aim: An accurate investigation about what is behind this cooperation, the motives which is not clear from the open sources. How have one thought in the long term, will this trend hold on and in that case how will it develop with, for example an expansion to oversees. I have a hypothesis that there is a possible conspiracy behind this. And also investigate why some banks choose to not be apart of these activity/alliances.</p><p>Method: The data has be collected from the open sources, the banks and insurance com-panies homepages, press, and a number of various news papers to get an current picture. The empirical part has been made by interviews from the correspondents from leading people in Handelsbanken, Swedbank, Folksam and Danske Bank. And thereafter have I connected this data to relevant theories.</p><p>Result & Conclusions: The motives behind this activity and cooperation are pretty sim-ple. It is pure strategic decisions whom have been made about competition and market shares. There are two different models that the banks follow to because of the trend. One is an own activity like Handelsbanken, and the other is a cooperation like Swedbank and Folksam. Danske Bank who has not been apart of the activity as yet, don’t think that the insurance activity is an obvious part of the ordinary bank activity.</p><p>Suggestions for future research: Banks who does not have any insurance activity, why exactly don’t they have it, is there any specific reason and then compare to how it is in other countries, why it is in a certain way, and if has shown a positive or negative effect. What will happen if an expansion takes place abroad and how will it develop?</p><p>Contribution of the thesis: An expansion abroad is important in relation to the insurance activity, and how to succeed with the both activity. I think both a bank and insurance company will have a benefit of this study. Here the author will discuss how the thesis has contributed to new knowledge for different interested parties. By contribution it is meant the expected usability of the conducted thesis.</p>

Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar. Vårt syfte är därför att påvisa vilka risker som uppstår vid samordningen av en förändring i försörjningskedjan, samt att studera hur de kulturella skillnaderna som finns kommer att påverka densamma. Med utgångspunkt i detta kommer olika designförslag på försörjningskedjor att ges. Vår ansats i uppsatsen har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär. Detta för att få en djupare förståelse i ITAB Shop Concept och de risker som deras försörjningskedja utsätts för när produktionen flyttas till Tjeckien. Vi har valt att arbeta efter det analytiska synsättet då detta passar vårt syfte bra. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med berörda parter både i Sverige och Tjeckien, samt utfört observationer och samlat in data på ITAB Shop Concept Jönköping AB. Intervjuerna och den insamlade informationen har sedan bearbetats och analyserats utifrån vårt syfte med hjälp av referensramen. Slutsatserna med vår uppsats är att vid en förändring i en försörjningskedja finns det många risker att ta hänsyn till. Dessa risker påverkas av kulturella skillnader och svårigheter i informationsutbytet. För att minska inflytandet av riskerna är det viktigt att vara medveten om att de finns samt att kartlägga dem. Viktigt att notera är att risk management är en ständigt pågående process som kräver ständigt arbete. Vi anser att i ITAB:s fall är en självstyrande produktion i Tjeckien att föredra eftersom försörjningskedjan förenklar flödet av information samt att kommunikationssvårigheterna blir mindre.

<p>Strategiska allianser eller förvärv är idag ett populärt sätt för företag att öka sina marknadsandelar och säkra den framtida utvecklingen för företagen. Detta är dock ingen enkel lösning och många strategiska allianser och förvärv misslyckas. För att undvika detta måste företagen vara medvetna om de risker som finns med denna sorts samarbeten. Strategiska allianser och förvärv innebär även förändringar i företagets försörjningskedja. Detta är den problematik som ITAB Shop Concept står inför då de nyligen har förvärvat och inlett ett samarbete med två fabriker i Tjeckien, dit de skall flytta sin produktion av IKEA:s kassadiskar. Vårt syfte är därför att påvisa vilka risker som uppstår vid samordningen av en förändring i försörjningskedjan, samt att studera hur de kulturella skillnaderna som finns kommer att påverka densamma. Med utgångspunkt i detta kommer olika designförslag på försörjningskedjor att ges.</p><p>Vår ansats i uppsatsen har varit en fallstudie av kvalitativ karaktär. Detta för att få en djupare förståelse i ITAB Shop Concept och de risker som deras försörjningskedja utsätts för när produktionen flyttas till Tjeckien. Vi har valt att arbeta efter det analytiska synsättet då detta passar vårt syfte bra. Vi har utfört semistrukturerade intervjuer med berörda parter både i Sverige och Tjeckien, samt utfört observationer och samlat in data på ITAB Shop Concept Jönköping AB. Intervjuerna och den insamlade informationen har sedan bearbetats och analyserats utifrån vårt syfte med hjälp av referensramen.</p><p>Slutsatserna med vår uppsats är att vid en förändring i en försörjningskedja finns det många risker att ta hänsyn till. Dessa risker påverkas av kulturella skillnader och svårigheter i informationsutbytet. För att minska inflytandet av riskerna är det viktigt att vara medveten om att de finns samt att kartlägga dem. Viktigt att notera är att risk management är en ständigt pågående process som kräver ständigt arbete. Vi anser att i ITAB:s fall är en självstyrande produktion i Tjeckien att föredra eftersom försörjningskedjan förenklar flödet av information samt att kommunikationssvårigheterna blir mindre.</p>