I en värld där organisationer fokuserar allt mer på att vårda kunden blir kundservice allt viktigare för organisationer. För att säkerställa att organisationen inte förbrukar onödiga resurser på aktiviteter som inte tillför värde för kunden är lean och kaizen värdefulla filosofier. Lean samt kaizen härstammar från den japanska bilproduktionen och har utvecklats till värdefulla verktyg för att effektivisera organisationer. Slöserier bland annat i form av väntan, onödiga förflyttningar, omarbete och transporter finns definierade som inte värdeadderande för kund. Syftet med examensarbetet har varit att studera ett försäkringsbolag arbete med att leverera mesta värde för kunden och hur slöseri kan identifieras och elimineras. Försäkringsbolaget erbjuder ett flertal olika privatförsäkringar och företagsförsäkringar. Examensarbetet har avgränsats till att inkludera sex avdelningar vid ett kontor och nio system. Den metod som har använts är en kvalitativ fallstudie med intervjuer och observationer men även en kvantitativ enkätundersökning har genomförts för att identifiera problemområden. Resultatet är i form av dokumenterade intervjuer, observationer och svar från enkätundersökningen men också i processbeskrivningar som visade på ett flertal områden för förbättring. Försäkringsbolaget arbetar redan med flera av dessa. Försäkringsbolaget har redan en klar plan för förbättringsarbetet och en samstämmig syn på vad som inte är värdeadderande för kund, definierat som tid skadereglerare lägger på att utföra onödigt arbete. Försäkringsbolaget har också en strategi för att standardisera till ett system. Slöserier som kan minimeras identifierades i form av onödigt arbete vid skapandet av brev, osynliga köer, avsaknad av statusuppdateringar, informationsutbyte med kunder. En allmän negativ attityd mot det nya skadestödssystemet uppdagades i examensarbetet. Slutsatser återges via förbättringar som kan komma till nytta för försäkringsbolaget i form av automatisering av inkommande kommunikation och bekräftelse- samt avböjandebrev, tydliggörande av osynliga köer och förslag på förbättringsåtgärder för kommunikationen mellan skadeavdelningen och IT-avdelningen.

<p>Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering:</p><p>Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen?</p><p>Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra.</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen.</p><p>Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.</p>

Vi har valt att inrikta oss på försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag. Ömsesidiga försäkringsbolag präglas av att kunderna är dess ägare. Försäkringsbolag intresserade oss framförallt eftersom finansiella tjänstebolag sällan tas upp under vår utbildning, men även på grund av att försäkringar berör alla individer. Vi har med denna uppsats inte till avsikt att undersöka ömsesidiga försäkringsbolag i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till deras lönsamhet och bolagsstyrning. Lönsamheten eftersom att försäkringsbolag idag går mycket bra och det sker stora förändringar i dessa bolag. Bolagsstyrningen i och med att detta ämne länge har diskuterats, bland annat på grund av stora brister i bolagets styrelse. Detta har mynnat ut i vår problemformulering: Vilken betydelse har bolagsstyrningen på lönsamheten i de svenska ömsesidiga försäkringsbolagen? Vi har även till avsikt att få en djupare förståelse för försäkringsbolag, då speciellt ömsesidiga bolag, och bolagsstyrningen. Med denna förståelse vill vi undersöka om det finns någon koppling mellan de två samt om bolagsstyrningen kan påverka ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Avslutningsvis vill vi studera om en alternativ bolagsform för ömsesidiga bolag skulle vara att föredra. För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod, eftersom vi vill skapa en förståelse och gå på djupet genom att undersöka ett fåtal bolag, Därför har två ömsesidiga försäkringsbolag med tre respondenter från varje bolag intervjuats. Bolagen är Folksam och Länsförsäkringar Västerbotten, varje respondent har olika positioner i vardera bolag. Detta för att vi tror att respondenterna besitter olika åsikter i och med sin position. Fyra av intervjuerna genomfördes på respondenternas arbetsplats. Resterande två intervjuer genomfördes via telefon. För att kunna skapa den förståelse vi eftersträvar har en hermeneutisk kunskapssyn används samt ett deduktivt angreppssätt. Vi har använt oss av ett externt perspektiv och med det menar vi att vi inte har någon kontakt till bolagen. Bolagsstyrning kan ske genom ett flertal olika styrverktyg. I denna uppsats har vi inriktat oss på den svenska bolagskoden och COSO-modellen. Vår litteraturöversikt och analysering av empirin har resulterat i att bolagsstyrningen har betydelse på ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet. Främst vill vi framhäva COSO-modellen tillsammans med att styrelsen bör bestå av en blandning av medlemmar utifrån och inifrån samt att styrelsen bör vara oberoende men inte väljas om för ofta, har betydelse för ömsesidiga försäkringsbolags lönsamhet.

Marknadsföringen i allmänhet har förändrats stort de senaste decennierna. Från att marknadenhar varit transaktionsinriktad och marknadsstyrd har den blivit relationsinriktad ochkonsumentstyrd. Allt fler företag har insett att det är mycket lönsammare att behålla kunder änatt skaffa nya. Även konsumenter har blivit mer sofistikerade i och medinformationssamhället och aldrig tidigare har det varit så lätt som det är nu att hittainformation om företag och produkter utefter kundens egna behov. Företag kan inte längreförlita sig på att erbjuda endast en produkt eller tjänst utan måste ge kunden ett mervärde föratt den ska stanna i företaget och bli lojal. Själva begreppet lojalitet är mångfasetterat iföretagssammanhang och olika företag har egna definitioner. För försäkringsbolag är det ännuviktigare att ha långvariga kundrelationer. I Sverige verkar försäkringsbolagen dock inte nåupp till kundernas förväntningar och därför vill vi undersöka hur försäkringsbolagen arbetarför att skapa lojala kunder. Eftersom begreppet lojalitet är svårdefinierat försöker vi också gåigenom de olika företagens definitioner och jämföra dem med varandra.Vi har undersökt tre försäkringsbolag – Skandia, Folksam och If. Vi valde företagen utifrånhur de presterat på tidigare gjorda undersökningar om kundnöjdhet och lojalitet.Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjuer med en representant från varje företag.Vi hade en telefonintervju med varje respondent eftersom samtliga kontaktpersoner arbetar iStockholm.Vi fann att det är enbart If som har ett så kallat lojalitetsprogram. De andra företagen har ävende lojalitetsskapande aktiviteter men inte strukturerade i ett program.Trots att de arbetar i samma bransch skiljer sig både definitionen och en del av detlojalitetsskapande arbetet åt. Att Skandia skiljer sig från de övriga två är inte så konstigt medtanke på att de enbart säljer liv/pensionsförsäkringar.Samtliga av de undersökta företagen belyser vikten av lojala kunder och att de strävar efter attfå kunderna lojala. De aktiviteter som görs i dagsläget är bra men kan bli ännu bättre. Attvarje företag har en klar definition av begreppet ser vi som en avgörande faktor för att fåsamtliga i företaget medvetna om vad en lojal kund är och att alla arbetar mot samma mål.Arbetet mot att få lojala kunder skulle även underlättas om varje företag struktureraraktiviteterna i ett lojalitetsprogram och på så sätt betonar vikten av att alla led i företagetarbetar för att skapa lojala kunder. / Uppsatsnivå: D

<p>Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital. Även associationerna trovärdighet, social tillhörighet, upplevd tidsperiod på marknaden (historik), rykte, närhet/lokal förankring och samhällsansvar tillsammans med de upplevda kvalitetsattributen tillgänglighet, snabbhet i skadehanteringsprocessen, personalens bemötande, lättförståelig information och utbud av tjänster kan sägas ligga till grund för varumärkeskapital. Analysen av kvantitativ data visade att det främst var attitydmässig lojalitet, trovärdighet och kvalitet som hade signifikativ inverkan på varumärkeskapitalet definierat som prispremium. Företag som lyckas hantera dessa dimensioner kan således bygga ett starkare varumärke. Ett annat viktigt bidrag är även att de frågor som ställts angående associationer och upplevd kvalitet, kan användas för att mäta varumärkeskapital för företag som säljer hemförsäkring.</p>

Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för vad konsumentbaserat varumärkeskapital innebär för försäkringsbolag som erbjuder privat hemförsäkring. Detta dels genom att identifiera vilka dimensioner som kan utgöra varumärkeskapital, dels förstå vilken inverkan dessa har. För att göra detta har en kvalitativ samt en kvantitativ studie genomförts. Först gjordes djupintervjuer med en specifik kundgrupp. Därefter fick ett större urval ur samma kundgrupp svara på en enkät som baserades på litteratur och den kvalitativa studien.Analysen av kvalitativ data visade att dimensionerna kännedom, attitydmässig lojalitet och unikhet kan sägas utgöra varumärkeskapital. Även associationerna trovärdighet, social tillhörighet, upplevd tidsperiod på marknaden (historik), rykte, närhet/lokal förankring och samhällsansvar tillsammans med de upplevda kvalitetsattributen tillgänglighet, snabbhet i skadehanteringsprocessen, personalens bemötande, lättförståelig information och utbud av tjänster kan sägas ligga till grund för varumärkeskapital. Analysen av kvantitativ data visade att det främst var attitydmässig lojalitet, trovärdighet och kvalitet som hade signifikativ inverkan på varumärkeskapitalet definierat som prispremium. Företag som lyckas hantera dessa dimensioner kan således bygga ett starkare varumärke. Ett annat viktigt bidrag är även att de frågor som ställts angående associationer och upplevd kvalitet, kan användas för att mäta varumärkeskapital för företag som säljer hemförsäkring.

Sammanfattning Syfte Syftet med studien är att få en förståelse om hur LF Bergslagen arbetar för att generera konkurrensfördelar och om det finns en koppling till rådande teorier om ämnet. Slutligen vill vi komma med förslag på andra metoder som resulterar till konkurrensfördelar. Slutsats Länsförsäkringar Bergslagen arbetar med en bra strategi för att kunna skapa konkurrensfördelar. Deras största styrka ligger i att de är ett ömsesidigt försäkringsbolag. Det gör att de kan lägga stor fokus på sina kunder och med mycket resurser. Länsförsäkringar Bergslagen använder metoder som stämmer bra överens med de teorier som beskriver vad som krävs för att ha konkurrensfördelar. Att hitta alternativa metoder som kan skapa konkurrensfördelar åt Länsförsäkringar Bergslagen har varit svårt. Vi kommer med förslag till ett mindre tillägg som skulle kunna skapa en fördel för att skapa en bättre kundlojalitet.

The purpose of this study is to analyze how companies that sell financial services can reach people in the younger audience. The financial services that we refer to are regarding banking and insurance for private users, and with the younger audience we refer to people in the age of 18 to 25. We think that this is a valid and interesting issue to study because of the common thoughts that persons in this age are common users of Internet, social medias and new technology. The main question through our study has been; “How a financial company can attract the younger generation, and support their creation of value?" Our research is based on a qualitative method. It was conducted through interviews with people who have expertise in the field and through focus-groups with people in the age of our question. Two of the people we interviewed work at the Swedish banks Swedbank and Handelsbanken, and the other two works at Länsförsäkringar, which is an insurance company. Because of the qualitative approach, it is hard to draw any absolute conclusions on the field of study. Therefore we refer to the chapter regarding analyze and conclusions for further reading about our findings.

Skadeståndsansvaret på ägarnivå i ett företag är relativt svagt jämfört med ansvaret på styrelse- och VD-nivå. Detta gäller i både aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagreglerna utgår från att medlemmen/aktieägaren måste kunna ta tillvara sina egna individuella intressen. I en ekonomisk förening kan medlemmarna lämna över ansvaret i stämman till ägarrepresentanter (fullmäktige). En ledamot i fullmäktige är inte ombud för en viss delägare utan ska ta till vara det samlade delägarintresset i sitt uppdrag. I uppsatsen ställer jag frågan om ett mer omfattande skadeståndsansvar än vad som an-nars gäller på ägarnivån bör gälla för fullmäktigeledamöter med hänsyn bl.a. till att le-damöterna kan anses ha en sysslomannaliknande ställning. Jag pekar bl.a. på behovet av ett vidgat ansvar till följd av den allmänt ökade tonvikten på ägarstyrning och ägardirek-tiv. Vidare förekommer, särskilt i vissa producentkooperativ, organ för styrning vid si-dan om de formella bolagsorganen. Detta talar också för behovet av ett strängare ansvar. Jag kommer till slutsatsen, att en skärpning i lag av ansvaret för fullmäktige är en trubbig och tekniskt svår väg att gå. När styrande organ inrättats vid sidan av bolagsorganen bör det enligt min mening finnas ett utrymme för en analog tillämpning av de associat-ionsregler som gäller för bolagsledningen. I övriga fall kan man anta att det förhållandet att fullmäktige åtagit sig ansvar och inflytande vid sidan av de obligatoriska uppgifterna får betydelse vid bedömningen av om den eventuella vårdslösheten är grov. Man kan också hoppas att medvetenheten om dessa frågor och en ökad uppmärksamhet leder till en tydligare och mer förutsägbar rättstillämpning.

Idag detaljplaneläggs och bebyggs alltmer i kustområden eftersom det är attraktivt att bo intill vatten. Dessa områden riskerar att drabbas hårt av framtida havsnivåhöjning och översvämningar. Skadekostnader för bebyggelse i klimatutsatta områden har ökat den senaste tiden. Denna studie fokuserar på hur kustkommunen Vaxholm klimatanpassar med hänsyn till översvämningsrisker vid ny detaljplaneläggning för ny bebyggelse respektive befintlig bebyggelse vid äldre detaljplaner. Likaså studeras kommunens hantering och förståelse av sitt juridiska ansvar gällande klimatanpassning vid nya respektive äldre detaljplaner. En aspekt av studien är att förstå om och hur kommunen påverkats av Länsförsäkringars beslut att inte längre teckna försäkringar vid nybyggnationer i klimatutsatta riskområden. Genom en fallstudie och kvalitativa intervjuer erhölls kunskap kring kommunens samt Länsförsäkringars klimatanpassningsarbete och vem som bär det juridiska ansvaret för översvämningsskador. En kvalitativ innehållsanalys kompletterade intervjumaterialet. Resultatet visar att kommunen enbart klimatanpassar och har ett juridiskt ansvar vid ny detaljplaneläggning eftersom det endast är nya detaljplaner som omfattas av lagstiftningen. Kommunens skadeståndsansvar påverkas av Länsförsäkringars beslut genom att det finns en risk att fastighetsägare börjar rikta skadeståndsanspråk mot kommunen vid översvämningsskador, då fastighetsägare inte längre kan få ut pengar via försäkringsbolaget. Sannolikt kommer Vaxholms kommun i framtiden bli mer mån om att klimatanpassa vid ny detaljplaneläggning.