ABSTRACT Titel: Ekonomisk förening – en fallstudie hos fyra ekonomiska föreningar i Gävleborg   Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Ingela Jansson & Maria Stolt   Handledare: Stig Sörling   Datum: 2011 - Maj   Syfte: Syftet med denna studie är att belysa villkoren samt fördelar och nackdelar med att bedriva en ekonomisk förening. Information om ekonomiska föreningar under vår utbildning har varit sparsam i förhållande till andra bolagsformer och vår studie har visat på att detta gäller allmänt i samhället. Våra forskningsfrågor är: Vad bidrar till att man väljer att bedriva en ekonomisk förening? Vilka är fördelarna och nackdelarna med en ekonomisk förening?   Metod: Vi har utgått ifrån den kvalitativa metoden med öppna intervjuer, där fyra stycken ekonomiska föreningar har studerats. Vi har även utfört två intervjuer med anställda på två olika banker för att få information om vilka villkoren är för ekonomiska föreningar vid företagsbelåning. Information har samlats in och bearbetats, för att sedan analyserats och är grunden till slutsatsen.   Resultat & slutsats: Vår slutsats är att personer väljer att bedriva en ekonomisk förening för att de vill driva en verksamhet tillsammans med andra och att det personliga ansvaret saknas samt att det inte krävs något startkapital.   Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att inkludera flera intressenter och därmed få fler fördelar och nackdelar med en ekonomisk förening.   Uppsatsens bidrag: Vårt bidrag är att vi som författare har belyst ekonomiska föreningar, genom att öka kunskapen om villkoren, för de som vill veta mer om företagsformen.   Nyckelord: Kooperativ, Ekonomisk förening, Demokrati, Medlemmar, Finansiering

Skadeståndsansvaret på ägarnivå i ett företag är relativt svagt jämfört med ansvaret på styrelse- och VD-nivå. Detta gäller i både aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagreglerna utgår från att medlemmen/aktieägaren måste kunna ta tillvara sina egna individuella intressen. I en ekonomisk förening kan medlemmarna lämna över ansvaret i stämman till ägarrepresentanter (fullmäktige). En ledamot i fullmäktige är inte ombud för en viss delägare utan ska ta till vara det samlade delägarintresset i sitt uppdrag. I uppsatsen ställer jag frågan om ett mer omfattande skadeståndsansvar än vad som an-nars gäller på ägarnivån bör gälla för fullmäktigeledamöter med hänsyn bl.a. till att le-damöterna kan anses ha en sysslomannaliknande ställning. Jag pekar bl.a. på behovet av ett vidgat ansvar till följd av den allmänt ökade tonvikten på ägarstyrning och ägardirek-tiv. Vidare förekommer, särskilt i vissa producentkooperativ, organ för styrning vid si-dan om de formella bolagsorganen. Detta talar också för behovet av ett strängare ansvar. Jag kommer till slutsatsen, att en skärpning i lag av ansvaret för fullmäktige är en trubbig och tekniskt svår väg att gå. När styrande organ inrättats vid sidan av bolagsorganen bör det enligt min mening finnas ett utrymme för en analog tillämpning av de associat-ionsregler som gäller för bolagsledningen. I övriga fall kan man anta att det förhållandet att fullmäktige åtagit sig ansvar och inflytande vid sidan av de obligatoriska uppgifterna får betydelse vid bedömningen av om den eventuella vårdslösheten är grov. Man kan också hoppas att medvetenheten om dessa frågor och en ökad uppmärksamhet leder till en tydligare och mer förutsägbar rättstillämpning.

Förmågan att anpassa sig till omvärlden kan vara avgörande för en organisations framgång. Genom att utnyttja full kapacitet samt bygga sin verksamhet på jämställdhet kan en organisation skapa konkurrensfördelar. Den mansdominerade skogsbranschen utgör ett exempel där behovet av förändring är påtagligt för att följa samhällsutvecklingen. Föreningen Mellanskog har arbetat med en förändringsprocess gällande jämställdhet i ett decennium, utan att nå önskad framgång. Studien syftar följaktligen till att undersöka varför mål inte uppnåtts samt bidra med förbättringsförslag. En fallstudie har utförts och genom intervjuer, rapporter och dokument har en analys, utifrån Kotters förändringsteori, presenterats vilken belyser åtgärder Mellanskog kan vidta i framtiden. Trots att förändringsarbetet går framåt har brister identifierats gällande att kommunicera förändringsvisionen, att planera och skapa snabba resultat samt att befästa framgångarna. Utifrån dessa har sedermera förbättringsförslag tagits fram gällande ansvarsuppdelning och ansvarsutkrävande, kommunikation, utbildning och uppföljning, nätverksskapande samt framförhållning och planering.

<p>Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ.</p><p> </p><p>Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande.</p><p>En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna.</p><p> </p><p>Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter.</p><p>Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst. Då verksamhetens utveckling påverkas av kooperatörernas rehabiliteringsframgång kan vi inte med säkerhet säga när målet kan nås, men vi ser att det är realistiskt möjligt.</p><p> </p><p>Människor som hamnat utanför arbetsmarkanden kan ses som en samhällsekonomisk belastning. En följdeffekt av ett lyckat socialt arbetskooperativ är att dessa människor istället får möjlighet att vända denna negativa spiral och bidra till samhällsekonomin, inte bara genom att inte längre behöva bidrag utan även genom att själva kunna betala in skatt samt kunna konsumera mera.</p>

Meningen med vår uppsats är att undersöka möjligheten för ett socialt arbetskooperativ att kunna driva ett hunddagis i egen regi, helt utan bidragsstöd från samhället. I uppsatsen börjar vi med att kortfattat beskriva bakgrunden till socialekonomiska arbetskooperativ.   Vi har haft möjlighet att få närvara vid den utbildning som kursdeltagarna fått genom Karlstads kommun inför uppstarten av hunddagiskooperativet. Hunddagiskooperativet kommer att drivas som en ekonomisk förening för att ha möjlighet att i framtiden kunna vara vinstdrivande. En enkätundersökning genomfördes för att se vad potentiella kunder efterfrågar av ett hunddagis och vad som skulle kunna göra att kunderna väljer detta dagis framför andra. Vidare har vi gjort en investeringskalkyl samt break even-analys för att se hur många dagishundar som skulle behövas för att täcka upp för kostnaderna.   Vi ser att efterfrågan på kompletterande varor och tjänster från den potentiella kundgruppen är stor och att detta kan generera ytterligare intäkter. Efter genomförd break even-analys kan vi konstatera att det är fullt möjligt att driva verksamheten utan ekonomiskt stöd från samhället. Går det dessutom att komplettera med ytterligare varor och tjänster kan verksamheten dessutom gå med vinst. Då verksamhetens utveckling påverkas av kooperatörernas rehabiliteringsframgång kan vi inte med säkerhet säga när målet kan nås, men vi ser att det är realistiskt möjligt.   Människor som hamnat utanför arbetsmarkanden kan ses som en samhällsekonomisk belastning. En följdeffekt av ett lyckat socialt arbetskooperativ är att dessa människor istället får möjlighet att vända denna negativa spiral och bidra till samhällsekonomin, inte bara genom att inte längre behöva bidrag utan även genom att själva kunna betala in skatt samt kunna konsumera mera.

Konkurser ökar allt mer i Sverige och de bakomliggande skälen granskas allt för lite. Kredit och obeståndsrätt är ett område som ständigt utvecklas, trots det så finns inga riktlinjer kring tillämpningen gällande särskilda skäl. En gäldenär som inte rätteligen kan betala sina skulder allteftersom de förfaller till betalning är på obestånd och blir därför föremål för en företagsrekonstruktion eller konkurs. Företagsrekonstruktion genomgår företag innan de föremål för en konkurs. Med företagsrekonstruktion avses att bolaget får hjälp med att rekonstruera bolaget så att skulderna betalas i den mån det är möjligt. Borgenärerna som har fordringar på gäldenären får betalt i turordning. Bolag som inte har möjligheten att betala de förfallna skulderna och som under en längre tid varit på obestånd blir således föremål för en konkurs. Vid en konkurs så utser rätten en konkursförvaltare till konkursboet. Vidare ska förvaltaren vidta de åtgärder som krävs för att främja en förmånlig och snabb avveckling av boet enligt 7 kap. 8 § KonkL. En konkursansökan uppstår i samband med att en borgenär eller en gäldenär ansöker om det hos tingsrätten. Tingsrätten är den domstol som sedan prövar ansökan. Oftast beviljas konkursansökningar utan vidare utredning, vissa av ansökningarna upphävs även vid en överklagan till hovrätten eller högsta domstolen. En konkursansökan som avslås kan bero på att det finns särskilda skäl för det, exempelvis att personen ifråga saknar behörighet att ansöka om konkurs. Behörighetskravet är tämligen vagt i svensk konkurslagstiftning, vilket är ett återkommande problem för många näringsidkare. Detta leder till att domstolar dömer olika, vissa har mer erfarenhet än andra. Det förekommer även att konkursdomare förbiser behörigheter för att istället fokusera på om bolaget är på obestånd eller inte. Domstolen förutsätter enligt presumtionsregeln att de uppgifter som inkommer från gäldenären själv vid en konkursansökan är riktiga i sak. Vidare finns det inte skäl att anta att företaget inte är på obestånd när en ansökan inkommer från gäldenären själv. Problemet kan grundas i att en ställföreträdare ansöker om konkurs utan styrelsen vetskap. Beslut om att ansöka om konkurs ska tas på bolagssammanträdet. Syftet med uppsatsen är att utreda gällande rätt samt uppger reflektioner till ett framtida lagförslag för att förebygga att bolag försätts i konkurs. En lagändring bör ske i form av omarbetning av 2 kap. 7 § KonkL, eftersom vidare utredning när särskilda skäl föreligger, inte fungerar i praktiken. En form av legitimering bör ske i form av protokoll från bolagssammanträdet, angående konkursen.

The world’s energy structure today relies 80 % on fossil fuels, contributing to rising temperatures and a changing climate. Society is built upon heavy energy usage and consumption is forecasted to increase rather than decrease. This implies that today’s energy mix needs thorough reconstruction where renewable energy sources must be a bigger part of the mix. There are well-known and developed green energy solutions that are not being fully exploited by society, where one explanation is the lack of funding possibilities. Therefore, this paper aims to investigate green energy projects to present further insight, integrate the private sector, and increase investments. This is done by interviewing Swedish economic associations investing in wind power to learn about concepts and experiences that can be applied by new investors when entering the green energy market. Our findings revealed that the permit process was the biggest obstacle in establishing wind turbines leading to fewer investing opportunities for private investors. Wind power in Sweden is self-sufficient with various returns hence are in no vital need for support schemes to be economically sustainable. This concludes that the government should focus on improving the permit process rather than promoting renewable energy support schemes to reach their climate goals.

Bakgrund: Ett kooperativ är inte en företagsform vars syfte är likt de vanligast förekommande företagsformerna. Poängen med att starta ett kooperativ är däremot att sammansluta en grupp människor eller företag vars intressen i något hänseende går att förena. Kooperativ ägs således av individer i olika kombinationer som strävar efter en och samma sak. Ordet ”kooperation” härstammar ifrån det latinska uttrycket ”arbeta tillsammans” vilket är precis det man gör inom en kooperation. Det första konsumentkooperativt i Sverige uppkom redan under 1850 talet i Uppsala. Birchall (2014) tar upp nyckelfråga vars både praktiker och teoretiker är fundersamma kring: Kan ett kooperativ ömsesidigt ta hänsyn till medlemmarnas åsikter och därmed förbli trogna de principer som kooperativet och den ekonomiska föreningen i sig grundades på? När ett kooperativ växer sig tillräckligt stort, är det genomförbart, och ens rimligt att kooperativet tar hänsyn till medlemmarna, om inte, på vilket sätt hanterar företrädarna denna problematik? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur målstrukturen ser ut inom Coop Syd. Vidare syftar studien till att kartlägga hur ledningen hanterar problematiken samt tar hänsyn till att medlemmarna både är ägare och konsumenter till föreningen vid utformningen av organisationens målstruktur.iiMetod: Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie på Coop Syd. Empirin utgörs av intervjuer med respondenter på ledningspositioner ifrån kooperativet och ekonomiska föreningen Coop Syd. Det empiriska materialet har även kompletterats med skriftliga svar via mailkontakt. Det insamlade materialet har sedan analyserats samt ställts i jämförelse mot den valda teoretiska referensramen för att kunna besvara uppsatsens frågeställning och uppfylla syftet. Slutsats: Coop Syds utformning av målstrukturen är följaktligen en aning komplicerad process. Den består av två delar, en icke-finansiell och en finansiell del. Målstrukturen är påverkad ifrån flertalet olika håll där ledningen måste handskas med att integrera medlemmarnas dubbla roller, CSAB och den operativa verksamheten inom målstrukturen. Styrningen präglas av en långsiktighet med medlemsnytta i fokus inom målstrukturen. Coop Syd hanterar problematiken med att medlemmarna är både konsumenter och ägare främst genom ägarombuden. Ägarombuden spelar en viktig roll tillsammans med andra faktorer för att hantera medlemmarnas dubbla roller vid utformning av organisationens målstruktur. Nyckelord: Målstruktur, ekonomistyrning, konsumentkooperativ, kooperation, ekonomisk förening, målkongruens, medlemmar, långsiktighet, finansiell styrning, icke-finansiell styrning, ägarombud. / Background: A cooperative is not a form of business whose purpose is similar to the forms of business we most often come into contact with. The point of starting a cooperative, on the other hand, is to bring together a group of people or companies whose interests in some respect can be reconciled. Cooperatives are thus owned by individuals in various combinations who strive for one and the same thing. The word "cooperation" comes from the Latin expression "work together", which is exactly what you do within a cooperation. The first consumer cooperative in Sweden arose already in the 1850s in Uppsala. Birchall (2014) addresses a key question that both practitioners and theorists are pondering: Can a cooperative mutually consider the views of its members and thereby remain true to the principles on which the cooperative and the economic association itself were founded? When a cooperative grows large enough, is it feasible, and even reasonable, for the cooperative to consider the members, if not, how do the representatives deal with this problem? Purpose: The purpose of this study is to describe and analyze what the target structure looks like within Coop Syd. Furthermore, the study aims to map how the management handles the problem and considers that the members are both owners and consumers of the association when designing the organization's target structure. Methodology: The essay is a qualitative case study at Coop Syd. The experience consists of interviews with respondents in management positions from the cooperative and economic association Coop Syd. The empirical material has also been supplemented with written responses via email contact. The collected material has then been analyzed and compared to the chosen theoretical frame of reference to be able to answer the essay's question and fulfill the purpose. Conclusion: Coop Syd's design of the target structure is therefore a somewhat complicated process. It consists of two parts, a non-financial part, and a financial part. The target structure is influenced from several different directions where the management must deal with integrating the dual roles of the members, CSAB and the operational activities within the target structure. Governance is characterized by a longterm approach with member benefits in focus within the target structure. Coop Syd deals with the problem of the members being both consumers and owners, primarily through owner representatives. The ownership representatives play an important role along with other factors in managing the members' dual roles in shaping the organization's goal structure.