Allt eftersom förväntningarna från samhället ökat under de senaste årtiondena har det blivit allt viktigare för företag att bedriva sin verksamhet på ett ansvarsfullt sätt. Brundtlandskommissionen myntade 1987 uttrycket ”hållbar utveckling” vilket ansågs vara det viktigaste målet för samhällets utveckling. FN:s handlingsprogram Agenda 21 innehåller riktlinjer över hur denna hållbara utveckling bör genomföras och bland annat nämns att det inte enbart är den miljömässiga aspekten som bör hanteras, utan att även den sociala- och ekonomiska hållbarheten är av stor betydelse. Ett begrepp som tydligt kan kopplas till diskussionerna om hållbar utveckling är CSR som syftar på det frivilliga ekonomiska, sociala och miljömässiga ansvaret som ett företag tar. Det intressanta med CSR är att det är så pass många företag som väljer att arbeta med det, trots att det är ett frivilligt initiativ. Detta leder givetvis till frågan ”varför?” företagen väljer att göra detta och om de ser några fördelar med det eller inte. Tidigare studier har visat på att branscher som har ett naturligt inslag av miljöpåverkan tenderar att arbeta med CSR i större utsträckning än företag i t ex tjänstebranschen. Skogsbranschen är definitivt en bransch med stor miljöpåverkan, som dessutom är oerhört viktig för Sverige, såväl ekonomiskt, socialt som miljömässigt. I Sverige förekommer det såväl skogsägarföreningar som aktiebolag inom skogsbranschen. Dessa bolagsformer skiljer sig en del åt och vi anser därför att det vore intressant att undersöka om även deras CSR-arbete skiljer sig åt eller inte. Mot denna bakgrund har vi formulerat följande problemfrågeställning: Finns det några skillnader mellan aktiebolagens och skogsägarföreningarnas CSR-arbete, vilka är i så fall dessa och vad kan de bero på? För att besvara frågeställningen har vi genomfört en kvalitativ flerfallsstudie med ett abduktivt angreppssätt. Vi har genom semistrukturerade intervjuer intervjuat fyra skogsägarföreningar och fyra aktiebolag. Studien genomfördes med en hermeneutisk kunskapssyn och ett konstruktionistiskt synsätt eftersom att dessa lämpar sig bäst när målet är att öka förståelsen inom ett område. Genom att analysera respondenternas svar har vi funnit såväl likheter som skillnader mellan de olika bolagsformerna. Den största skillnaden som vi konstaterat är att aktiebolagen känner av ett tydligt tryck utifrån från sina intressenter att arbeta med CSR- och hållbarhetsfrågor. I första hand är det aktiebolagens investerare som förväntar att de arbetar och kommunicerar ett CSR-arbete, medan respondenterna från skogsägarföreningarna anser att de inte upplever samma tryck utifrån från sina intressenter. Vi drar slutsatsen att det tryck som aktiebolagen känner utifrån har bidragit till att de generellt har kommit längre i sitt CSR-arbete gällande verksamhetens organisation, kommunikation och implementering av begreppet. De likheter vi funnit är att båda bolagsformerna verkar vara överens om att CSR och hållbarhetsarbete är något som är bra för företaget och att de arbetar med dessa frågor av både strategiska och moraliska skäl. De konstaterar att det är svårt att fastställa den exakta ekonomiska vinningen av att arbeta med CSR utan betraktar det som en nödvändighet i dagens samhälle för att företaget ska kunna överleva på längre sikt.

Förmågan att anpassa sig till omvärlden kan vara avgörande för en organisations framgång. Genom att utnyttja full kapacitet samt bygga sin verksamhet på jämställdhet kan en organisation skapa konkurrensfördelar. Den mansdominerade skogsbranschen utgör ett exempel där behovet av förändring är påtagligt för att följa samhällsutvecklingen. Föreningen Mellanskog har arbetat med en förändringsprocess gällande jämställdhet i ett decennium, utan att nå önskad framgång. Studien syftar följaktligen till att undersöka varför mål inte uppnåtts samt bidra med förbättringsförslag. En fallstudie har utförts och genom intervjuer, rapporter och dokument har en analys, utifrån Kotters förändringsteori, presenterats vilken belyser åtgärder Mellanskog kan vidta i framtiden. Trots att förändringsarbetet går framåt har brister identifierats gällande att kommunicera förändringsvisionen, att planera och skapa snabba resultat samt att befästa framgångarna. Utifrån dessa har sedermera förbättringsförslag tagits fram gällande ansvarsuppdelning och ansvarsutkrävande, kommunikation, utbildning och uppföljning, nätverksskapande samt framförhållning och planering.

<p>Sammanfattning</p><p>Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor.</p><p>Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa.</p><p>Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den.</p><p>Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram.</p><p>Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor.</p><p>I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision?</p><p>Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.</p>

Sammanfattning Företag inom skogsindustrin har en lång tradition av miljöredovisning. Som en utveckling av denna redovisning upprättar många företag idag hållbarhetsrapporter vilka beskriver företagets hållbarhetsarbete när det gäller miljö, sociala samt ekonomiska frågor. Denna studie har bedrivits under vårterminen 2007 och behandlar ämnet hållbarhetsrevision. Vi har genom en kvalitativ undersökningsmetod studerat tre företag från skogsbranschen samt två företag från revisionsbranschen. Syftet med studien är synliggöra varför företag inom skogsbranschen väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, samt hur hållbarhetsarbetet kan effektiviseras genom interna ledningssystem. Vidare vill vi beskriva delar i hållbarhetsarbetet, vilka kan vara svårare att redovisa. Undersökningen har bedrivits utifrån en deduktiv ansats där vår teoretiska referensram består av teori kring företagets legitimitet, kontrollåtgärder för att kunna bedriva ett hållbarhetsarbete samt teori kring revisionen. Legitimitetsteorin beskriver hur legitimitet kan uppstå mellan ett företag och dess intressenter och att legitimitet är nödvändigt för att ett företag ska kunna överleva. Vidare beskriver vi kontrollåtgärder i form av ledningssystem som vi kommer att likna med intern kontroll i vår undersökning. Slutligen beskriver vi hållbarhetsrevisionen samt de risker som kan uppkomma i samband med den. Det empiriska materialet har vi samlat in via telefonintervjuer med de fem respondenterna. Vidare har detta material analyserats utifrån vår teoretiska referensram. Författarna har under studiens gång utgått ifrån ett företagsperspektiv. Detta innebär att vi som forskare ser på problemet utifrån företagets synvinkel. Vidare innebär vår hermeneutiska kunskapssyn att vi tolkar det empiriska materialet utifrån hur vi som författare uppfattar respondentens utsagor. I undersökningen har vi följande problemformulering som vi sist vill besvara. Hur kan företagets hållbarhetsarbete påverkas genom revision? Efter studiens genomförande har vi bland annat kunna dra följande slutsatser. Hållbarhetsrevisionens huvudsyftesyfte kan vara tudelat. Några respondenter menar att huvudsyftet är att skapa trovärdighet för hållbarhetsarbetet medan andra ser revisionen som en del av ett effektiviserings- och utvecklingsarbete. Vidare kan vi se att ett väl fungerande ledningssystem för hållbarhetsfrågor kan fungera som stöd vid en hållbarhetsrevision.

Idag lever vi i ett samhälle där vissa yrken och branscher av tradition betraktas som maskulina respektive feminina. En bransch som idag är tydligt maskulint kodad och manligt dominerad är den svenska skogsbranschen. För att förändra den maskulint kodade yrkeskulturen har föreningen NYKS, Nätverket för yrkesverksamma kvinnor och icke-binära i skogsbranschen bildats.  Syftet med följande uppsats är att undersöka hur NYKS-nätverket arbetar med att förändra den maskulint kodade yrkeskulturen inom skogsbranschen. Utifrån syftet har två frågeställningar skapats. De handlar om vilka upplevda föreställningar om yrkeskulturens genusordning inom skogsbranschen som NYKS-medlemmarna försöker förändra och om vilka yrkesidentiteter NYKS-nätverkets medlemmar konstruerar. NYKS reformarbete av yrkeskulturen betraktas teoretiskt som en pedagogisk process vilket syftar till att skapa medvetenhet om orättvisor och hinder samt forma nya identiteter och därigenom förändra yrkeskulturer. Genom semistrukturerade intervjuer med nätverkets medlemmar dras, efter kodning och tematisering av intervjuerna, slutsatserna att de har tydliga kulturella föreställningar om både kvinnor och män i branschen, vilka sätter den rådande genusordningen. De upplever att det får konsekvenser att sticka ut från normen och att mannen är norm. Efter att NYKS bildades har det dock börjat ske en förändring enligt medlemmarna. Förändringsarbetet som NYKS arbetar med sker genom att på olika sätt sprida deras tolkning av genusordningen där män och kvinnor har olika förutsättningar. Förändringen sker från gräsrotsnivå där bland annat språket är en viktig del för att både beskriva och ifrågasätta den nuvarande genusordningen. Ytterligare en slutsats är att NYKSnätverkets medlemmar förändrar sina yrkesidentiteter efter att ha blivit medvetna om strukturer och fått nya kunskaper genom fysiska och digitala träffar vilka har medfört ett transformativt lärande. Nätverkets medlemmar har nu format sin identitet utifrån ett systerskap och därigenom har även medlemmarnas yrkesidentitet blivit en könsidentitet. Tidigare forskning om genus och yrkeskultur har visat hur genusordningar reproduceras i olika branscher, där mannen blir norm. Däremot finns jämförelsevis lite kunskap om hur detta förändras och ifrågasätts.  Denna uppsats bidrar till kunskapen om hur genusordningar ifrågasätts och förändras genom att studera hur intresseföreningen NYKS bedriver reformarbete inom skogsbranschen. / Today we live in a world where some professions and industries are seen as masculine respective feminine. One industry which today is clearly masculine coded and male dominated is the Swedish forestry sector. To change the masculine coded occupational culture the association NYKS was founded. The NYKS acronym translates to “The network for professional women and non-binary in the forestry sector”. The purpose of this paper is to examine how NYKS is working to change the masculine coded occupational culture in the forestry sector. To achieve this purpose, I have tried answering two questions about which perceived notions about the occupational culture’s gender structure within the forestry sector that NYKS-members are trying to change and which occupational identities are the NYKSnetwork’s members trying to form. Their work to reform the occupational culture can theoretically be seen as a pedagogic process which aims to raise awareness about injustices and obstacles, and to form new occupational identities and thereby change the occupational culture. Through semi-structured interviews with the network’s members it is concluded, after coding and theming of the interviews, that they have distinct cultural notions about both women and men in the industry, which creates the current gender structure. They experience that there are consequences for breaking the norm and that the masculine is the norm. Since NYKS founding things have started change according to the members. The reform work that NYKS performs is by spreading their view of the gender structure where men and women have different preconditions. The change happens at the grass-root level where, among other things, language plays an important role both to describe but also to question the current gender structure. Another conclusion is that the members of the NYKS-network changed their occupational identities by becoming aware of these structures through physical and digital assemblies, which means the assemblies have led to a transformative learning. The members now form their identity based on a sisterhood and due to that the members occupational identity has also become a gender identity. Previous research on gender and occupational culture have shown how gender structures reproduce in different industries, where the masculine becomes the norm. There is however comparatively little knowledge of how these things change and are questioned. This paper aims to contribute to the knowledge of how gender structure is questioned and changed by studying how the interest organization NYKS performs reform work within the forestry sector.

Klimatförändringar har blivit ett alltmer allvarligt samhällsproblem, vilket har ökat trycket på företag att redogöra för dess miljöpåverkan. Hållbarhetsredovisningar är ett relativt nytt ämne inom redovisning där det fortfarande sker kontinuerliga utvecklingar. Senast 2016 infördes nytt lagkrav i Sverige om obligatorisk hållbarhetsredovisning. Även om det är obligatoriskt för diverse företag att hållbarhetsredovisa, finns det inte exakta riktlinjer att följa vid upprättandet. Syftet med denna studie är således att ta reda på vilka egenskaper som bidrar till hög kvalitet i rapporterna. För att redovisa detta analyserades hållbarhetsredovisningar från den svenska skogsbranschen som blivit prisbelönta för sitt högkvalitativa innehåll. Metoden som används är en kvalitativ innehållsanalys. Innehållet som har analyserat är fyra företag från skogsbranschens hållbarhetsredovisningar. Dessa företag har blivit prisbelönade för sina hållbarhetsredovisningar, vilket gör det till intressanta rapporter att studera. För att kunna studera dessa har en kodningsmanual samt kodningsschema upprättats. Resultatet av granskningen visar att fem av åtta av de analyserade egenskaperna kan vara det som skiljer högkvalitativa hållbarhetsredovisningar från kvalitativa hållbarhetsredovisningar. BillerudKorsnäs stod ut som det företag att följa vid upprättning av högkvalitativa hållbarhetsrapporter.

Syftet var att undersöka vilka yrken aktiva studenter på Skogskandidatprogrammet tänker sig efter examen, jämföra deras tilltänkta yrkesval med alumnernas nuvarande yrke samt de tjänster som finns tillgängliga hos presumtiva arbetsgivare. Syftet var även att undersöka hur kön, ålder och arbetslivserfarenhet påverkar tilltänkt yrkesval hos aktiva studenter. För datainsamlingen gjordes en enkätundersökning bland aktiva studenter och alumner från Skogskandidatprogrammet. Även en kompletterande datainsamling gjordes om befintliga tjänster hos presumtiva arbetsgivare. De yrken som aktiva studenter främst vill ha efter examen är skogsförvaltare, skogskonsulent och produktionsledare. Aktiva studenters yrkespreferenser jämfört med alumnernas yrken idag överensstämmer, medan det skiljer sig från hur många sådana tjänster det finns hos presumtiva arbetsgivare. Kvinnor och män har till största del liknande yrkespreferenser. Äldre studenter med lång arbetslivserfarenhet föredrar yrken som skogsförvaltare och skogskonsulent medan yngre med kort arbetslivserfarenhet föredrar produktionsledare.

De pågående klimatförändringarna påverkar skogen både som ekosystem och gagnvirkesproducent och för att skogen ska fortsätta producera nödvändiga ekosystemtjänster behöver brukandet av skogen anpassas på olika sätt. Studiens syfte var att undersöka om den svenska skogsbranschen har klimatanpassning som en aktiv del av sin skogsbruksplanläggning, vilket skedde genom att tillfråga 31 aktörer. Resultatet visade att bara en av de tillfrågade aktörerna genomförde anpassningar. Undersökningen visade också att skogsbruksplanen och skogsbruksplanläggningen kommer att förändras men att branschen inväntar bland annat nya EU-direktiv. Slutsatsen blev att den svenska skogsbranschen inte genomför skoglig klimatanpassning i skogsbruksplansläggningen, vilket medför en uppenbar risk att behövlig skoglig klimatanpassning uteblir.

<p>The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages.</p><p><em>Sustainable Value method</em> is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies.</p><p>In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the <em>Sustainable Value methodology</em>. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms.</p><p>We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the <em>Sustainable Value methodology</em>. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions.</p> / <p>Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar.</p><p>Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen.</p><p>I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod <em>Sustainable Value –metoden </em>har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom <em>Sustainable Value –metoden</em>) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid.</p><p>Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt <em>Sustainable Value-metoden</em>. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.</p>

The environment has become an important part in people´s lives, and in today´s society stakeholders demands have increased upon companies when it comes to sustainability reports. How these sustainability reports are designed depends on whom it’s for, laws and regulations, and the companies own norms and values. The purpose of sustainability reports is to measure, monitor and compare a company´s enviromental impact. It’s not only about integrating economics, but also enviromental and social standards together to get both financial and competitive advantages. Sustainable Value method is a new model and is the first real method that can be used to evaluate a company´s resources, both financial, social and enviromental to a sustainable value.This model is used to compare the resource efficiency between companies. In this thesis, a documentary study with an experimental approach has been made.Sustainability reports from six selected companies (in the engineering and forestry sector) have been investigated with respect to their accounting for carbon dioxide, and an experiment using the method “Sustainable Value Approach” was subsequently performed. The purpose of this study was to examine the usefulness of sustainability reports by using the Sustainable Value methodology. As a bonus, we determined how effective the six firms used their carbon resources, in monetary terms. We found out, that all sustainability reports have been useful to make calculations under the Sustainable Value methodology. Only Atlas Copco gave a positive sustainable value (SV),which means that only Atlas Copco has generated higher returns with its carbon emissions compared to our benchmark had with the same emissions. / Miljön har blivit en viktig del i människans liv och i dagens samhälle har intressenternas krav på företagen ökat när det gäller miljöredovisningar. Hur dessa hållbarhetsredovisningar utformas beror på vilka intressenter de vänder sig till, lagar och regler samt egna normer och värderingar. Syftet med hållbarhetsredovisningar är att mäta, bevaka och jämföra ett företags miljöpåverkan. Det gäller att företagen kan integrera, inte bara ekonomi, utan också miljö och det sociala tillsammans för att få både ekonomiska fördelar och konkurrensfördelar. Sustainable Value metoden är en ny modell och är den första riktiga metoden som kan användas för att värdera ett företags resurser, såväl ekonomiska som sociala och miljörelaterade till ett hållbart monetärt värde. Denna modell används för att kunna jämföra resurseffektivitet mellan företagen. I arbetet har en dokumentstudie med experimentiell ansats gjorts. Hållbarhetsredovisningar från sex utvalda företag (inom verkstad- och skogsbranschen) har undersökts med avseende på redovisning av koldioxidutsläpp. Experiment med en metod Sustainable Value –metoden har därefter utförts. Studiens syfte har varit att undersöka hur användbara hållbarhetsredovisningar är vid en beräkning av Sustainable Value. Som bonus på arbetet får vi (genom Sustainable Value –metoden) reda på hur effektiva företagen är på att nyttja resursen koldioxid. Vi kom fram till att samtliga hållbarhetsredovisningar varit användbara till att göra beräkningar enligt Sustainable Value-metoden. Endast Atlas Copco gav ett positivt hållbart värde (SV), vilket innebär att Atlas Copco har skapat högre avkastning med sina koldioxidutsläpp jämfört med vad vårt benchmark skulle gjort med samma utsläpp.