Detta arbete tar del av bildelevers uppfattningar av sitt eget lärande genom kvalitativdata som insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Uppsatsens syfte är att genom elevintervjuer analysera grundskolans bildundervisning utifrån teorin om självreglerat lärande (SRL). Bakgrunden till skolans samt bildämnets framväxt visar på ämnets många förändringar. Förståelsen för ämnets förändringar är viktiga för att förstå potentiella sambandet mellan bildämnet och självreglerat lärande. Data som erhållits från intervjuerna har analyserats utifrån teori om självreglerat lärande. Med hjälp av elevers egna förklaringar om sitt lärande har jag uppmärksammat teman i deras svar samt kodning som upprepats. Resultatet av analysen visar att självreglerat lärande är en utmanande modell för högstadieelever att ta till sig. Elever funderar inte på vad de lärt sig utan fokuset ligger på betyget och att slutföra uppgiften.

Tidigare studier har visat att individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Autism Spectrum Disorder (ASD) skiljer sig åt i prediktiva beteenden som informationssökning och hanteringen av prediktionsfel jämfört med neurotypiska individer(NT). Det har även påvisats att individer med ASD söker information annorlunda med blicken genom att inspektera en mindre andel av den visuella tillgängliga informationen jämfört mot NT personer. Därför är syftet med denna studie att undersöka om grad av ASD-liknande egenskaper bland neurotypiska individer är kopplade till skillnader i informationssökning för modelluppdatering. Detta undersöktes genom att registrera blickbeteendet hos nio deltagare(19–25 år), utan funktionsnedsättning. Deltagarna hade till uppgift att predicera var en animerad fluga skulle dyka upp i ett enkelt dataspelsliknande test. Efter en inledande inlärningsperiod ändrades förutsättningarna för flugans uppdykande vilket krävde en uppdatering av deltagarens prediktiva modell. Efter flugspelet besvarade deltagarna ett kort ASD-screeningtest. Resultatet visade att deltagare generellt drivs att utforska till följd av prediktionsfel och att blicken som regel utforskar innan kostsammare informationssökning sker. Två separata Pearsons korrelationskoefficientstest har beräknats för att se om variablerna ASD-drag och utfall i flug-experimentet som berör informationssökning och ASD-drag och prestation, korrelerar med varandra. Resultaten visade att det inte fanns några signifikanta korrelationer mellan ASD-poäng och antal utforskande beteenden eller mellan ASD-poäng och antal trial.

Ändamålet med föreliggande rapport har varit att undersöka hur fem församlingar från Svenska kyrkan och fem församlingar för romersk-katolska kyrkan framställer sin bibelsyn på sina hemsidor. För att besvara ändamålet har rapporten brutits ner till två frågeställningar där en undersökning kring hur församlingarna yttrar sin bibelsyn på sina hemsidor har gjorts. Den andra frågeställningen syftade till att kategorisera församlingarna enligt några givna påstående om bibeltolkning. För att undersöka frågeställningarna har en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av ett kodningsschema utförts på materialet hämtat från församlingarnas hemsidor. Studien förhåller sig till tidigare forskning inom området bibeltolkning, bland annat Andrew Villages The Bibel and the Lay People och på teoretiska begrepp som biblisk hermeneutik och uppenbarelsen. Resultatet visade att församlingarna från Svenska kyrkan uttryckte en mer symbolisk tolkning av Bibeln, att Bibeln var skriven av människor och tog sällan upp gudomliga faktorer. Församlingarna från den romersk-katolska kyrkan framställde Bibeln oftare som Guds ord och som en källa till sanning. Resultatet från denna undersökningen korrelerar till viss del med resultat från Villages forskning, som tillika visade att katoliker till större del ser Bibeln som Guds ord än vad protestanter gör.

Idag är marknadskommunikationen troligtvis det enklaste, snabbast och kanskedet viktigaste sättet att påverka ett företags lönsamhet på. Därmed blirmarknadskommunikation företagens främsta resurs i kampen om att vinnakunderna på marknaden samt förmedla sina budskap. För att kunna påverkakonsumenterna krävs det att marknadsföraren bygger upp kunskap ommålgruppen och sedan kodar budskapet på ett sätt som målgruppen är kapablaatt förstå. Risken är annars stor att budskapet inte avkodas enligt företagetsavsikt då olämplig information kan kodas i budskapet.Då marknadskommunikationen spelar en viktig roll för företagen är syftetmed studien att undersöka om mottagarna avkodar företagets reklambudskappå det sätt som företaget har avsett.För att besvara studiens problemområde har vi använt oss av en kvalitativstudie med två kvalitativa intervjuer. Vår första kvalitativa intervju var medinformationschefen på Högskolan i Borås i syfte att ta reda på vilket budskapHögskolan vill förmedla genom sin reklamkampanj ”Sorry Handels ochChalmers”. För att sedan besvara frågan hur mottagarna uppfattarHögskolans budskap använde vi oss av en kvalitativ intervju med enfokusgrupp på åtta personer.De slutsatser vi kom fram till är att majoriteten av mottagarna inte avkodarHögskolan i Borås budskap på det sätt som sändaren har avsett att det skallavkodas. / Uppsatsnivå: C

Den här undersökningen fokuserar på vilka som bedriver musikkritik i Sverige idag och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på teorier kring att det finns en jämbördig smak bland musikkritiker. Syftet är att undersöka musikkritikers bakgrund för att hitta mönster samt att se hur musikkritiker tänker kring musikrelationer, smak och förtroende. Det analyserade materialet består av sex stycken kvalitativa intervjuer med aktiva musikkritiker. De intervjuade kommer från olika medier där musikkritik bedrivs, däribland etermedia, lokal-/kvällstidning, musiktidning samt musikblogg. Som teoretisk utgångspunkt ligger Bourdieus fältteorier med fokus på habitus och kapital. Kort sammanfattat hur musikkritiker kan skaffa sig förtroende inför sin publik samt om det finns mönster som kan förklara varför så många musikkritiker tycker likadant. Undersökningen bygger även på hur musikkritiken bedrivs rent plattformmässigt samt relationen mellan musikkritiken och musikbranschen. Som analysverktyg har en tematisk kodning använts som utgår ifrån teoripunkter om bakgrund, socialisering, musikbransch och smak. Resultatet visar mest slående en smärre skiftning i hur musikkritiken bedrivs i fråga om att man hellre framhäver bra musik, liknande en musikguide, än att såga den. Analysen visar även på att Bourdieus teorier om kapital är befogade för både förtroende och status när det handlar om både social, akademisk och erfarenhets-bakgrund som blir till ett kulturellt kapital. Detta i samvävnad med att mediet som kritikern jobbar för har så pass tungt förtroende för sin publik, ett ekonomiskt kapital. Det går att hitta mönster i socialisering och arbetsförhållande. Synen på att man hellre guidar lyssnarna bland den mängd musik som kommer ut idag beror till största del på ekonomiska anledningar som platsutrymme, men också den teknologiska framstegen med spellistor via Spotify.

Previous studies concerning the study of Curiosity have found the presence of a reward mechanism when Curiosity is satiated. This study aims to investigate whether this reward mechanism might be extrapolated to other cognitive systems, specifically that of long-term memory. The key hypothesis for this study is that correctly recalling distant memories is inherently satisfying. Additionally, the more uncertain an event is represented in memory, the more satisfying it should be to retrieve. A total of 30 participants (male = 8, female = 22, mean age = 29.9, standard deviation = 9.4) were recruited and had complete datasets. A within-subjects longitudinal design was employed. Participants were subjected to 5 sessions over a period of 7 days, performing an encoding and retrieval memory experiment hosted on Pavlovia.org with data handling through Proflic.com. Results were analyzed using advanced statistical methods including mixed-method generalized linear models and linear regression. Results show events encoded closer to the time of recall are more satisfying, a finding contrary to what was expected. A direct link between self-perceived confidence in a cognitive task and satisfaction was also observed. It is concluded that the current reward-driven theory of curiosity may need rethinking and future research should aim address this. / Tidigare studier angående nyfikenhet har funnit närvaron av en belöningsmekanism när nyfikenhet är mätt. Denna studie syftar till en undersökning om denna belöningsmekanism kan extrapoleras till andra kognitiva system, särskilt för långtidsminne. Nyckelhypotesen för denna studie är att korrekt återkalla avlägsna minnen är tillfredsställande i sig. Desto mer osäker händelse som är representativ i minnet, desto mer tillfredsställande bör den vara att hantera. Totalt 30 deltagare (hane = 8, hona = 22, medelålder = 29,9, standardavvikelse = 9,4) rekryterades och hade fullständiga datamängder. En longitudinell design inom individer använde. Deltagarna utsattes för 5 sessioner under en period av 7 dagar och utförde en kodning och hämtningsexperiment som var värd på Pavlovia.org med datahantering via Proflic.com. Resultatanalyser med hjälp av avancerade statistiska metoder inklusive generaliserade linjära modeller med blandad metod och linjär regression. Resultaten visar att händelser som är kodade närmare återkallelsestiden är mer tillfredsställande, ett fynd som strider mot vad som förväntades. En direkt koppling mellan självuppfattning förtroende för en kognitiv uppgift och tillfredsställelse observatörer också. Det dras slutsatsen att den nuvarande belöningsdrivna teorin om nyfikenhet kan behöva omprövas och framtida forskning bör syfta till att lösa detta.

I läroplanen för grundskolan och gymnasieskolan lyfts vikten av att undervisa i programmering i olika ämnen, men främst i teknik- och matematikämnet. Syftet med detta arbete är att synliggöra och förstå lärarens olika uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven vid användning av programmering. Studien tar sin utgångspunkt i en kvalitativ forskningsmetod med en fenomenografisk ansats vilket innebär att människors uppfattningar är i fokus, det är en avbildande och beskrivande forskningsansats. De empiriska materialen har samlats in i form av intervjuer med teknik-matematiklärare i grundskolans senare år och gymnasieskolan. Studien är baserad på nio pedagogers uppfattningar av vilka förmågor som kan utvecklas hos eleven via programmering. Studiens resultat har bärande likheter med tidigare forskning, dock finns ett visst empiriskt forskningsstöd som framhäver förmågors utveckling via programmering. Studiens slutsatser tyder på att några av lärarna i studien anser att programmering kan utveckla en viss förmåga, medan några anser att det är svårt att se ett konkret samband mellan användningen av programmering och förmågors utveckling. Med denna studie vill jag ge en fördjupad kunskap om lärarnas olika uppfattningar om programmering i skolkontexten. Programmering i ett lärande perspektiv har inte undersökt i hög grad tidigare och av denna anledning syftar denna studie att bidra med kunskap gällande denna fråga / <p>Teknik</p>

Denna studie har utförts för att besvara en problematik som upptäckts inom metoden för kooperativt lärande Jigsaw. Studien vill även undersöka hur svenska matematiklärare upplever hur det är att använda metoden samt hur de upplever metodens för- och nackdelar. Dessa upplevelser har fångats genom två semi-strukturerade intervjuer med två olika lärare. Dessa upplevelser har sedan jämförts med vad tidigare forskning kring metoden har funnit för att se om metoden är en effektiv metod för att bedriva kooperativt lärande inom matematik.    Datan från intervjuerna kodades och tematiserades för att ge en bild kring vad informanterna hade upplevt under testandet av metoden. Dessa teman summerades och presenterades sedan i ett resultat.   Resultatet som framkom, var att Jigsaw upplevdes vara en fungerande metod för matematikundervisning, och hade styrkor i att utveckla elevernas kommunikationsförmåga, dock så fanns den upptäckta problematiken, att information förvanskas mellan expertgrupp och hemgrupp i en viss utsträckning. Metoden upplevdes också kunna skapa problem med att ge eleverna möjlighet att kunna arbeta utifrån sina egna nivåer vid övergången från expertgrupp till hemgrupp.

Syftet med detta examensarbete är att med avseende på Snow Softwares databas försöka att effektivisera samt omstrukturera de procedurer som hanterar deras regelverk. Den är ej inriktad på att utvärdera eller förändra de algoritmer som redan finns i Microsoft SQL Server. Ett flertal olika prototyper framställdes och utvärderades. Dessa var ej specifika för just denna databas och kan därför vara intressanta även i andra sammanhang. Den prototyp som visade sig vara mest effektiv implementerades så att den enkelt skulle kunna tas i bruk i det nuvarande systemet. Prototypen gav en ungefärlig förbättring i söktid på 18,8 %

Enligt styrdokument och riktlinjer ska förskolans verksamhet erbjuda barnen en god miljö där det finns möjligheter till varierade aktiviteter som både inspirerar och uppmuntrar barnen till lek, lärande och samspel. Den fysiska miljön som den dagliga verksamheten erbjuder har en stor betydelse för varje barns lärande. Trots detta konstateras det i tidigare forskning att pedagogerna inte alltid får rätt teoretisk kunskap eller praktiska verktyg för att utveckla och planera sina pedagogiska miljöer. Bristen på kunskap och metoder kring området är utgångspunkten för detta examensarbete. För att bidra med ny kunskap har vi valt att använda visuell miljöanalys som metod. Syftet är att undersöka på vilket sätt den rumsliga strukturen kan bidra till barns självständighet och valmöjligheter. I resultatet uppmärksammas betydelsen av den fysiska miljön samt vilka faktorer som påverkar hur den rumsliga strukturen blir till och formas av pedagogerna.