<p>Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ™, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden. Första studien utredde utrustningens reliabilitet och validitet, om JAZZ™ mätte det som avsågs (i det här fallet sackader i horisontalled) samt om mätningarna var konsekventa från ett försökstillfälle till ett annat. Den andra och tredje studien behandlade mental arbetsbelastning. Även subjektiva bedömningar togs med i utredningen då försökspersonerna fick svara på en enkät efter varje genomfört försök. Statistiska resultat visade bland annat signifikanta skillnader mellan de olika studierna och inga signifikanta skillnader mellan de inbördes försöken, vilket indikerar att JAZZ™-utrustningen är reliabel och valid. Tillsammans med de subjektiva bedömningarna kan det också påvisas att utrustningen kan detektera mental arbetsbelastning.</p>

Arbetets syfte var att utreda reliabilitet och validitet för en blickregistreringsutrustning, JAZZ™, som finns på FOI i Linköping. Dessutom skulle utredningen klargöra huruvida utrustningen kan användas till att detektera mental arbetsbelastning. Tre olika studier gjordes på 17 försökspersoner. Endast sackader i horisontalled studerades, trots att utrustningen har ett flertal andra mätområden. Första studien utredde utrustningens reliabilitet och validitet, om JAZZ™ mätte det som avsågs (i det här fallet sackader i horisontalled) samt om mätningarna var konsekventa från ett försökstillfälle till ett annat. Den andra och tredje studien behandlade mental arbetsbelastning. Även subjektiva bedömningar togs med i utredningen då försökspersonerna fick svara på en enkät efter varje genomfört försök. Statistiska resultat visade bland annat signifikanta skillnader mellan de olika studierna och inga signifikanta skillnader mellan de inbördes försöken, vilket indikerar att JAZZ™-utrustningen är reliabel och valid. Tillsammans med de subjektiva bedömningarna kan det också påvisas att utrustningen kan detektera mental arbetsbelastning.

Denna explorativa studie ämnar generera en hypotes om ett potentiellt samband mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. Frågor som ställs i studien är hur ett sådant samband ser ut och hur det skulle kunna mätas. Ett experiment designas där försöksdeltagarna får uppgiften att berätta en sammanhängande berättelse utifrån en serie bilder, såväl berättelsen som försöksdeltagarens ögonrörelsemönster spelas in. Data analyseras på flera sätt; ögonrörelsemönstret jämförs mellan försöksdeltagarna och mellan stimuli, dessutom utförs en närmare granskning av ögonrörelsemönstrens utseende just innan försöksdeltagaren använder ett mentaliseringsyttrande. Slutsatserna som dras i studien är att det finns ett flertal sätt att undersöka förhållandet mellan ögonrörelsemönster och mentaliseringsyttranden. De analysmetoder som används i studien har inte visat på något samband mellan försöksdeltagarnas ögonrörelsemönster och deras mentaliseringsyttranden varför ingen hypotes har kunnat genereras. Studien visar däremot på att emotioner tycks vara den vanligaste typen av mentaliseringsyttrande vid berättande och bör beaktas enskilt istället för att klumpas ihop med övriga mentaliseringsyttranden. / Jag tänker därför pratar jag - visuell uppmärksamhet i socialt tänkande och i socialt samspel

<p>När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.</p>

Tidigare studier har visat att individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Autism Spectrum Disorder (ASD) skiljer sig åt i prediktiva beteenden som informationssökning och hanteringen av prediktionsfel jämfört med neurotypiska individer(NT). Det har även påvisats att individer med ASD söker information annorlunda med blicken genom att inspektera en mindre andel av den visuella tillgängliga informationen jämfört mot NT personer. Därför är syftet med denna studie att undersöka om grad av ASD-liknande egenskaper bland neurotypiska individer är kopplade till skillnader i informationssökning för modelluppdatering. Detta undersöktes genom att registrera blickbeteendet hos nio deltagare(19–25 år), utan funktionsnedsättning. Deltagarna hade till uppgift att predicera var en animerad fluga skulle dyka upp i ett enkelt dataspelsliknande test. Efter en inledande inlärningsperiod ändrades förutsättningarna för flugans uppdykande vilket krävde en uppdatering av deltagarens prediktiva modell. Efter flugspelet besvarade deltagarna ett kort ASD-screeningtest. Resultatet visade att deltagare generellt drivs att utforska till följd av prediktionsfel och att blicken som regel utforskar innan kostsammare informationssökning sker. Två separata Pearsons korrelationskoefficientstest har beräknats för att se om variablerna ASD-drag och utfall i flug-experimentet som berör informationssökning och ASD-drag och prestation, korrelerar med varandra. Resultaten visade att det inte fanns några signifikanta korrelationer mellan ASD-poäng och antal utforskande beteenden eller mellan ASD-poäng och antal trial.

<p>Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd.</p><p>I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det sympatiska nervsystemet. Inga signifikanta gruppskillnader fanns i de övriga mätningarna. Mönstret av autonom aktivering kan tyda på att ögonrörelsestimuleringen utlöser eller förstärker en orienteringsrespons, vilket vissa teoretiker föreslagit är den verksamma mekanismen i EMDR. Dock behövs fortsatt forskning för att förstå denna verkan, samt koppling till terapeutisk effekt.</p>

<p>Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.</p>

Eye Movement Desensitization and Reprocessing, EMDR, har i psykoterapiforskning visats vara en effektiv behandlingsmetod av posttraumatiskt stressyndrom, PTSD. Däremot är ögonrörelsestimuleringen, som är ett centralt moment i metoden, kontroversiell och dess funktion inte klarlagd. I föreliggande undersökning randomiserades trettiosex friska försökspersoner till en av tre stimuleringsbetingelser: ögonrörelsestimulering, taktil stimulering eller orörligt visuellt stimuli (kontrollgrupp). Stimuleringen kombinerades med imaginär exponering, negativ och positiv. Utfallet av experimentet mättes i olika fysiologiska mätparametrar, samt självskattningar av obehagsnivån (SUD). Resultaten visade signifikant högre hudkonduktansnivå vid ögonrörelsestimulering jämfört med kontrollgruppen, relaterat till aktivering av det sympatiska nervsystemet. Inga signifikanta gruppskillnader fanns i de övriga mätningarna. Mönstret av autonom aktivering kan tyda på att ögonrörelsestimuleringen utlöser eller förstärker en orienteringsrespons, vilket vissa teoretiker föreslagit är den verksamma mekanismen i EMDR. Dock behövs fortsatt forskning för att förstå denna verkan, samt koppling till terapeutisk effekt.

Forskning har visat att barn som uppvisar ett normbrytande beteende i kombination med brister i empati och förståelse för ömsesidighet med andra har svårare för att bedöma rädda ansikten än andra barn med normbrytande beteenden. I en studie kopplades detta till att de inte läser av ögonen utan fokuserar mer på munnen. Föreliggande studies huvudsyfte var dels att validera ett instrument för mätning av barns ögonrörelser och relatera ögonrörelser till tolkning av känslor i ansiktsuttryck, dels att undersöka om barns empati generellt kan kopplas till skillnader i ögonrörelsemönster vid bedömning av ansiktsuttryck. En normalpopulation på 39 barn i 10-11 årsåldern bedömde ansiktsuttryck (glad, neutral, ledsen, arg och rädd). Föräldraskattningar av kognitiv och affektiv empati relaterades till deras förmåga att identifiera ansikten korrekt. Resultaten indikerar att rädda ansiktsuttryck generellt var svårare än de andra att bedöma. Det fanns också en negativ korrelation mellan affektiv empati och förmågan att bedöma rädda ansikten och ansikten i allmänhet. Resultaten diskuteras utifrån tidigare forskning och klinisk betydelse.

När allt fler produkter blir bärbara, t ex handdatorer och mobiltelefoner, innebär det även att dessa har blivit mindre. Ytan där text och liknande presenteras blir då även den mer begränsad. Läsning kan ses som en komplex kognitiv process med många ingående delar, bland annat tolkning, förståelse och ögats fysiska funktion. Dessa ingående processer begränsas när ytan texten presenteras på är mycket liten. För att motverka detta har alternativa sätt att presentera text på tagits fram, så kallad dynamisk textpresentation. Ett försök har genomförts med presentationssättet "leading" för att få klarhet i hur textens svårighetsgrad, samt presentationsytans bredd påverkar läsarens förståelse och upplevda stress. Resultatet visar att signifikanta skillnader finns i förståelse och stress mellan svåra och lätta texter. Stressen verkar till synes följa nivån av förståelse på ett systematiskt sätt. Dessa skillnader och samband diskuteras utifrån de ingående kognitiva delar läsprocessen består av samt funktioner som parafoveal preview benefit och optokinetic nystagmus.