Syftet med denna undersökning har främst varit att skapa mer kunskap om hurundervisningssituationen för elever inom autismspektrum fungerar i grundskolan medfokus på matematikämnet. Studien har även syftat till att beskriva specifika möjligheteroch hinder som finns för denna elevgrupp. Studiens resultat bygger på kvalitativaintervjuer med elever och lärare samt deltagande observationer och har genomförts påen grundskola i Norra Norrland. Mitt arbete har tagit sin utgångspunkt i enhermeneutisk-fenomenologisk ansats, då jag ville basera kunskapsbyggandet påinformanternas upplevelser och erfarenheter I de studerade fallen är elevernainkluderade i vanliga klasser, men i hög utsträckning exkluderade ur grupperna, bl.a. pågrund av bristande kommunikativ förmåga hos denna grupp elever. Problem med attförstå matematiska begrepp, svårigheter med tidsutnyttjande och nedsatta exekutivaförmågor, ställer också till problem för denna elevgrupp. En egenskap hos dessa eleversom skapar möjligheter är deras förmåga att fokusera på ett specialintresse.Sammantaget skapar elever inom autismspektrum en komplex situation för såväl läraresom elever.

Jeanette Törnell (2012) En litteraturstudie inom autismspektrum – En studie om undervisningsstrategier för elever med Aspergers syndrom. Examen i lärarutbildningen Högskolan i Gävle.   Den här studien har för avsikt att undersöka vilka undervisningsstrategier som används i klassrummet när en elev har diagnosen Aspergers syndrom. Elever med diagnoser ökar i klassrummen och klassrumsundervisningen måste enligt läroplanen anpassas efter de behov som finns. Att alla elever får en likvärdig utbildning är skolans ansvar, hypotesen är att det måste finnas strategier för att möjliggöra detta. Resultatet pekar på att strategierna finns och att lärare använder olika metoder i sin undervisning. Men det finns lite forskning om hur klassrumsundervisning fungerar i praktiken. Studien berör några metoder och vad som krävs för att lärare ska kunna ge en optimal undervisning till elever med Aspergers syndrom.

Denna studie syftar till att undersöka hur förskollärare ser på svårigheter och möjligheter för barn inom autsimspektrum, i en förskola respektive en specialförskola. Det blir allt vanligare att yngre barn får en tidig diagnosering i dagens samhälle. I och med detta bemöter förskollärarna allt tidigare dessa barn i arbetet, därför krävs kunskaper och kompetens inom specialpedagogiken. Struktur och rutiner är grundläggande faktorer för en fungerande verksamhet, men det mest omsorgsfulla en förskollärare kan ge är ändå möjligheten till att dessa barn utvecklar en självständighet. Alla barn är olika och har olika behov oavsett diagnos eller inte. Det gäller att som förskollärare se olikheter som en tillgång och inte som ett problem. Vart bemöts då dessa barn bäst? I vilken verksamhet, specialförskola eller förskola? Hur ser de olika verksamheterna på svårigheter och möjligheter? För att få svar på dessa frågor använde vi oss utav kvalitativa intervjuer med ett fenomenologiskt synsätt. Materialet analyserades utifrån studies syfte och frågeställningar med utgångspunkt i Nilholms dilemmaperspektiv. Utifrån studiens resultat fick vi syn på att ett flertal olika faktorer såsom, kompetens, resurser och vilka arbetsformer som anammas påverkar i sin tur vilken verksamhet barnet i behov av särskilt stöd ska placeras inom. Dock bör utgångspunkten utgå ifrån det enskilda barnet och dess behov i val av verksamhet.

Detta är en kvalitativ studie med syfte att undersöka på vilket sätt skolan kan bli begriplig, hanterbar och meningsfull för flickor med autismspektrum på gymnasiet. Begreppet KASAM som utgörs av komponenterna hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet beskrivs i uppsatsen och följs av en forskningsöversikt som berör de intervjuade flickornas syn på kategorier som lärmiljö, att studera, skolämne, tiden i skolan, läraren, psykisk ohälsa som framkommit. Fem flickor med autismspektrum på gymnasiet har intervjuats enskilt i semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer har senare transkriberats och resulterat i de fem flickornas berättelser om hur de upplever sin skolmiljö. Flickorna lyfter att de behöver tydliga, pedagogiska lärare som ser deras behov av strukturerade, planerade och organiserade lektioner med rimliga krav i en anpassad miljö. Uppsatsen visar att skolan som organisation men främst läraren behöver hantera ett mångfacetterat uppdrag. Läraren behöver kunna motivera till lärande genom att strukturera, planera och organisera undervisningen i en förutsägbar miljö med rimliga krav kan vara en del i att flickor med autism på gymnasiet upplever skolan som hanterbar, begriplig och meningsfull.

No description available.

Vår egen erfarenhet av skärmar som hjälpmedel i skolan under lektionstid är positiv. När vi upptäckte att andra lärare, som undervisar elever med autismspektrumtillstånd och/eller ADHD, använder skärmarna i andra syften under den sammanhållna skoldagen, som på raster och fritids, väcktes vår nyfikenhet på skärmanvändning. Eftersom merparten av all forskning om skärmar är positiv (Player-Koro 2012), valde vi att granska skärmanvändning för att se hur konsekvenserna av detta kan se ut i skolan. I denna litteraturstudie som föregås av intervjuer undersöks skärmars användning för elever inom autismspektrumtillstånd och/eller ADHD. Vi problematiserar hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering. Det har gjorts tre kvalitativa intervjuer samt en litteraturstudie. Samtliga lärare arbetar med elever inom autismspektrum med eller utan ADHD, antingen integrerat i klass eller i ett mindre sammanhang. Syftet var att undersöka hur digitaliseringen påverkar lärare och skolsituationen för dessa elever och hur detta kan kopplas till inkludering? I studien problematiseras lärares föreställningar om skärmen som vila, belöning och motivation, samt som ett dilemma att förhålla sig till i lärmiljön. Att skärmar skulle stå för vila och vara gynnsamma som belöning för att få eleverna att utföra skolarbete finner vi inte forskning som stödjer; den här typen av användning av skärmar kan istället ses som beteendemodifierande och vi finner indikationer på att risker finns för att det inte främjar kunskapsinhämtning. Resultaten i studien indikerar även att icke-kunskapsrelaterad skärmanvändning kan vara kontraproduktiv och riskerar att missgynna inkludering av dessa elever.

Tidigare studier har visat att individer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som Autism Spectrum Disorder (ASD) skiljer sig åt i prediktiva beteenden som informationssökning och hanteringen av prediktionsfel jämfört med neurotypiska individer(NT). Det har även påvisats att individer med ASD söker information annorlunda med blicken genom att inspektera en mindre andel av den visuella tillgängliga informationen jämfört mot NT personer. Därför är syftet med denna studie att undersöka om grad av ASD-liknande egenskaper bland neurotypiska individer är kopplade till skillnader i informationssökning för modelluppdatering. Detta undersöktes genom att registrera blickbeteendet hos nio deltagare(19–25 år), utan funktionsnedsättning. Deltagarna hade till uppgift att predicera var en animerad fluga skulle dyka upp i ett enkelt dataspelsliknande test. Efter en inledande inlärningsperiod ändrades förutsättningarna för flugans uppdykande vilket krävde en uppdatering av deltagarens prediktiva modell. Efter flugspelet besvarade deltagarna ett kort ASD-screeningtest. Resultatet visade att deltagare generellt drivs att utforska till följd av prediktionsfel och att blicken som regel utforskar innan kostsammare informationssökning sker. Två separata Pearsons korrelationskoefficientstest har beräknats för att se om variablerna ASD-drag och utfall i flug-experimentet som berör informationssökning och ASD-drag och prestation, korrelerar med varandra. Resultaten visade att det inte fanns några signifikanta korrelationer mellan ASD-poäng och antal utforskande beteenden eller mellan ASD-poäng och antal trial.

ABSTRACTMargareta Jablonska (2009). ”Man vågar inte dö”. En kvalitativ undersökning om föräldrar till barn med autism, upplevelse av vardagen. ("We dare not die." A qualitative study of parents of children with autism experience of everyday life.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med denna undersökning är att belysa oro och förhoppningar hos föräldrar till barn som bedöms inom autismspektrat, samt beskriva deras upplevelse av vardagliga svårigheter, för att få en djupare förståelse för och förbättring av familjens situation. Jag har valt att göra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. I min undersökning har fyra familjer berättat om sina upplevelser om hur det är att leva med ett barn med funktionshinder som i detta fall är autism. Alla barn har olika grader av svårigheter. Det finns stor variation i symptomen och individuella skillnader. Utöver autism har barnen Downs syndrom, Rett syndrom och utvecklingsstörning. Hur föräldrarna reagerade på diagnosen och hur det har påverkat deras liv har varit väldigt individuellt och beroende av omständigheterna. Föräldrarnas berättelser visar vikten av snabb diagnostisering. Barn med autism har en väldigt utmanande karaktär som ofta kan vara svår att hantera. Från Socialstyrelsens rapport (2005) och min undersökning framkommer att situationen för föräldrar till barn med autism ofta leder till stress, oro och kris. Föräldrarna berättar om sin ständiga kamp för att lagen ska respekteras samt om stor misstro mot myndigheter och andra professionella, vilket leder till oro för barnens framtid, när föräldrarna inte längre finns. Föräldrarna hoppas ändå att barnen får den bästa möjliga hjälp och den vård de är i behov av och har rätt till.

No description available.

Autism är troligen något som har funnits i alla kulturer. Gemensamt för alla inom autismspektrumet (AST) är svårigheter med kommunikation, socialt samspel och föreställningsförmåga. Orsaken bakom svårigheterna är ännu inte helt klarlagda. Länge har det varit känt att många inom AST kan ha en annorlunda perception. Personer med AST återfinns i alla vårdkontexter och vårdpersonal finns i allmänhet en liten kunskap om hur sjuksköterskan kan bemöta dessa personer som kräver extra hänsyn. Sjuksköterskan kan behöva planera omvårdnaden genom att undvika att tala i bilder utan att anända ett så rakt språk som möjligt. Syftet med arbetet är att belysa hur personer med autismspektrum kan uppleva sin livsvärld. Resultatet bygger på studier av självbiografier skrivna av personer med AST. En kvalitativ innehållsanalys är gjord som resulterade i två kategorier med fem subkategorier. Resultatet antyder att en annorlunda perception innebär att personer med AST har svårt att förstå sig på sin omvärld. Inte förrän nyligen har vetenskapen börjat lyfta frågan om en annorlunda perception kan vara ett av huvudsymtomen för AST. / Program: Sjuksköterskeutbildning