I förskolan möts ofta barn med språkstörningar och pedagogerna har ett ansvar att arbeta förebyggande med språket för att motverka språkstörning. Genom rätt stimulans kan barnets utveckling förbättras. Syftet med detta arbete är att synliggöra vilka möjligheter och svårigheter det finns i arbetet med barn med språkstörningar. Vi har genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger försökt undersöka dessa barns situation i förskolan. För att kunna avläsa barns situation behöver man se vilka kunskaper pedagogerna har om språket och dess betydelse. Därmed har vi valt att synliggöra den ”normala” språkutvecklingen följt utav språkstörning som är vårt huvudsyfte med detta arbete. I arbetet belyser informanterna betydelsen av ett samarbete mellan förskolan och hemmet för att förebygga språkstörning och stötta barnet i sin utveckling. Det är betydelsefullt att arbeta med språket på ett lekfullt sätt för att fånga barnens intresse genom att ta tillvara på vardagssituationer.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse hur förskolans miljö och lärarnas arbets- och förhållningssätt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som används vid arbetet med barn som har autism så som t.ex. allmän daglig träning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  användes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  våra  anteckningar. Fem förskollärare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det är  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats. Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssätt  med  barn som  har  autism  även  kan  hjälpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskådlig miljö, små barngrupper och bildschema vara några av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar på att det krävs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  få  ut  så  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  är  i  förskolan. Föräldrasamverkan är betydelsefull för att lärare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar även att det finns en önskan från lärarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lärare.

<p>Barn lär sig bättre genom att använda sig av så många sinnen som möjligt. Genom att låta dem upptäcka och forma sina erfarenheter av naturen på sitt eget sätt får de en bredare och djupare kunskap. Många av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan använda sig av ett praktiskt tillvägagångssätt inom exempelvis biologi är ett bra sätt för eleverna att väcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att använda för att åstadkomma detta är att använda sig av ett <i>formicarium</i>, vilket är detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gått ut på att elever i årskurs fem och sex fått tillverka en egen myrfarm som de fått kolonisera med myror. Det har inneburit utflykter i naturen samt ett tillfälle att ta in naturen i klassrummet. Intervjuer med läraren och eleverna i klassen visar att projektet har varit uppskattat och att de också har lärt sig mycket om myror. </p><p>Jag har kommit fram till att ett sådant här förfarande ett bra sätt att få eleverna att studera en levande organism på nära håll och få ut mycket av det. Givetvis finns det svårigheter som till exempel förberedelsearbete samt kontroll på klassen men resultatet gör att det är värt det.</p>

Barn lär sig bättre genom att använda sig av så många sinnen som möjligt. Genom att låta dem upptäcka och forma sina erfarenheter av naturen på sitt eget sätt får de en bredare och djupare kunskap. Många av de författare, vars böcker jag har studerat, tar upp detta. Att man kan använda sig av ett praktiskt tillvägagångssätt inom exempelvis biologi är ett bra sätt för eleverna att väcka sin nyfikenhet för naturen. Ett bra verktyg att använda för att åstadkomma detta är att använda sig av ett formicarium, vilket är detsamma som en myrfarm.Mitt projekt har gått ut på att elever i årskurs fem och sex fått tillverka en egen myrfarm som de fått kolonisera med myror. Det har inneburit utflykter i naturen samt ett tillfälle att ta in naturen i klassrummet. Intervjuer med läraren och eleverna i klassen visar att projektet har varit uppskattat och att de också har lärt sig mycket om myror. Jag har kommit fram till att ett sådant här förfarande ett bra sätt att få eleverna att studera en levande organism på nära håll och få ut mycket av det. Givetvis finns det svårigheter som till exempel förberedelsearbete samt kontroll på klassen men resultatet gör att det är värt det.

No description available.

Syftet med arbetet var att undersöka och kartlägga resursavdelningens effekter på berörda. Vilka fördelar-nackdelar är det med resursavdelning?Arbetet ger en översikt hur en resursavdelning fungerar. Genom intervjuer av personal och föräldrar ville jag ta reda på hur personalen arbetar och hur föräldrarna ser på att ha sina barn på en resursavdelning.Sammanfattningsvis pekar resultaten av min undersökning på att det finns en positiv inställning till resursavdelning och att integration av barn med funktionshinder ses som en erfarenhet för alla barn och vuxna. / Resource section pro and con

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades. Vi hoppas att studien ska kunna gynna framtida pedagoger.

School is an area where teenagers spend a lot of time and there's a lot of sedentary. Today’s teenagers are becoming increasingly sedentary as their age increases. This increases the risk of cardiovascular diseases, type 2 diabetes, depression and obesity. The purpose of this study was to describe the different pedagogical approaches teachers use to reduce sedentary in upper secondary school. The material was collected through semi-structured interviews and were performed with a total of eight teachers. The following investigated questions are: “How do teachers describe that they implement their teaching to reduce sedentary?” and “What opportunities and obstacles do teachers describe that exist to include health-promoting activities in their teaching?” The analysis of the results came from a conventional qualitative content that provided two main categories that answer the purpose. Starting point of the theoretical study is SOC and sociocultural theory. The result of the study is that the most common pedagogical way of reducing sedentary on students is some short and simple movement of breaking during the lessons. Besides short movement breaks, teachers also applied brain-break, walk and talk and outdoor lessons. On the other side, there are limitations on the teachers' knowledge and skills regarding different pedagogical ways of reducing sedentary. Movements in the classroom bring benefits according to teachers. Students become more alert, concentration increases, which leads to improved learning ability. The conclusion is that teachers have the opportunity to use pedagogical working methods outside of lessons planning if the interest and knowledge are available. / Skolan är en arena där barn och ungdomar tillbringar mycket tid och där det sker en hel del stillasittande. Dagens ungdomar blir alltmer stillasittande i takt med att deras ålder stiger. Detta ökar risken för bland annat hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, depressioner, övervikt och fetma. Syftet med denna studie var att beskriva vilka olika pedagogiska arbetssätt lärare tillämpar för att minska stillasittandet hos gymnasieelever. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som genomfördes med totalt åtta lärare. Följande frågeställningar som undersöks är: ”Hur beskriver lärarna att de genomför sin undervisning för att minska stillasittande?” samt ” Vilka möjligheter och hinder beskriver lärarna att det finns för att inkludera hälsofrämjande aktiviteter i undervisningen?”. Analysen av resultatet framkom utifrån en konventionell kvalitativ innehållsanalys som gav två huvudkategorier som besvarar syftet. Studiens teoretiska utgångspunkt är KASAM och sociokulturell teori. Resultatet som studien fick fram är att det vanligaste pedagogiska arbetssättet för att minska stillasittandet hos eleverna är någon form av korta och enkla rörelsepauser under lektionstiden. Utöver korta rörelsepauser tillämpade även lärarna brain-break, walk and talk och utomhuslektioner. Däremot finns det begränsningar i lärarnas kunskap och kompetens om olika pedagogiska arbetssätt för att minska stillasittandet. Flertalet lärare påpekade att det finns många fördelar med rörelse i klassrummet. Eleverna blir piggare, koncentrationen ökar vilket i sin tur leder till en förbättrad inlärningsförmåga. Slutsatsen vi kan dra av vår studie är att det går att förutse att lärare har möjligheten att använda sig av olika pedagogiska arbetssätt utanför lektionsplaneringen om intresset och kunskapen finns.