<p>Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning samt pedagogens roll kring ADHD. Undersökningen genomfördes på två olika högstadieskolor i södra Sverige. Eftersom detta ämne behandlas utifrån pedagogens synvinkel, har undersökningsgruppen bestått utav fyra olika pedagoger. Intervjumetoden som valdes var den kvalitativa, som spelades in på mobiltelefon och därefter transkriberades och sammanfattades. I resultatet framgick att bemötandet av ADHD elever på organisatorisk nivå är av stor betydelse för det både eleven och pedagogen. I diskussionen belyses de olika undervisningsmetoder, med tyngdpunkt på organisationen i klassrummet, som pedagogerna använde kopplat till litteratur och syfte.</p>

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD är syftet med denna studie att få en djupare inblick i hur pedagoger på en organisatorisk nivå bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare år har inom området. Kunskap om att hantera elever med ADHD är värdefull eftersom det blir lättare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta ställer stora krav på pedagogen att besitta tillräckliga kunskaper, såväl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning samt pedagogens roll kring ADHD. Undersökningen genomfördes på två olika högstadieskolor i södra Sverige. Eftersom detta ämne behandlas utifrån pedagogens synvinkel, har undersökningsgruppen bestått utav fyra olika pedagoger. Intervjumetoden som valdes var den kvalitativa, som spelades in på mobiltelefon och därefter transkriberades och sammanfattades. I resultatet framgick att bemötandet av ADHD elever på organisatorisk nivå är av stor betydelse för det både eleven och pedagogen. I diskussionen belyses de olika undervisningsmetoder, med tyngdpunkt på organisationen i klassrummet, som pedagogerna använde kopplat till litteratur och syfte.

Vårt syfte med studien är att undersöka hur pedagogerna definierar och förklarar begreppet omsorg och dess roll i förskolans verksamhet. Vi ville även öppna upp för diskussion kring omsorgsbegreppet och på så sätt synliggöra begreppets breda tolkningsområde. I förskolans läroplan (Lpfö 98 rev 2016, s.9) står det att ”Förskolans verksamhet ska präglas av en pedagogik där omvårdnad, omsorg, fostran och lärande bildar en helhet” vidare nämns begreppet omsorg åtta gånger till, men hur kan pedagoger arbeta för att nå omsorgens målområden? Enligt utbildningsdepartementet (2017) är förskolans uppdrag komplext och brett och betonar avsaknaden av en tydlig definition av omsorgsbegreppet i styrdokumenten. För att fördjupa oss i omsorg har vi valt att göra en kvalitativ studie där fem pedagoger har intervjuats, där empirin från intervjuer analyserades utifrån innehållsanalys för att synliggöra likheter, skillnader och mönster.Studien utgår ifrån Segestens (2017) begreppsanalys för att undersöka begreppet omsorg utifrån pedagogernas perspektiv. För att tolka informanternas svar använder vi Noddings (2015) begrepp modellering, dialog, praktisk handling och bekräftelse. Studiens resultat visar att omsorg är ett komplext och mångtydigt begrepp. Pedagogerna betonar bristen av dialog kring omsorg och beskriver begreppet genom att använda andra ordalag. I resultatet beskrivs omsorg genom att det delas upp i två delar, det ”gamla och det nya”. Omsorg ses som en självklar del i förskolans verksamhet och sätts in i ett helhetsperspektiv, där vikten av dialog och samsyn mellan pedagogerna betonas. Studien visar tre perspektiv gällande barngruppens stora storlek. I vårt resultat framkom den trygge vuxna återkommande i relation till omsorgsuppdraget. I sista delen av resultatdiskussionen presenteras informanternas förslag på hur pedagoger kan synliggöra omsorg inom förskolans verksamhet.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse av pedagogers arbete med barn med svårigheter inom autismspektrat. I studien redogörs och analyseras pedagogernas erfarenheter utifrån olika aspekter med koppling till betydelsen av kunskap och kompetens gällande uppdraget att kunna möta dessa barn. Data samlades in från öppna intervjuer som sedan tolkades och analyserades. De sammanfattande resultaten visade bland annat att kunskap och erfarenheter gav betydande effekter i arbetet med dessa barn. Stimulerande arbetsmetoder och rutiner gav också positiva effekter där lyhördhet, trygghet och stabilitet främjades. Vi hoppas att studien ska kunna gynna framtida pedagoger.

I den här studien får ni läsa sex pedagogers tankar om delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt. Ett projekt kan liknas med ett tematiskt arbete, men enligt oss ska ett projekt alltid utgå från barns behov och intresse. Vi diskuterar huruvida pedagoger genom sitt arbete i förskolan kan främja och synliggöra barns delaktighet och inflytande. Vi vill tydliggöra att studien syftar till verksamhetens projekt. Vårt syfte med studien har varit att nå pedagogernas berättelser om hur barns åsikter och idéer lyfts fram i förskoleverksamheten. Vi har valt kvalitativ intervju som vår metod för att få fram pedagogernas berättelser. Vi har ställt öppna frågor och följdfrågor till pedagogerna för att få deras berättelser så personliga som möjligt. Intervjuer med pedagoger och analys av dokumentationsmaterial ligger som grund för undersökningen och tolkas med hjälp av forskning och litteratur kring ämnet.För att diskutera våra resultat har vi tagit hjälp av ledande inlärningsteoretiker. Vi har tagit del av bl.a. Dion Sommers teorier om förhandlingsfamiljer, Elisabeth Arnérs konstruktioner av barnet samt Olga Dysthe dialoger om samspel och Kristina Westlunds avhandling om demokrati i förskolan.Vi har med hjälp av vår studie sett många olika synvinklar, tack vare våra intervjuer med pedagogerna, om barns delaktighet och inflytande. Vår resultat visar att barns delaktighet och inflytande synliggörs genom pedagogisk dokumentation samt att pedagogers engagemang och förhållningssätt är viktigt för att stärka barnens intresse, tankar och idéer. Vi har även kommit fram till tre vanliga dilemman som tidsbrist, frånvaro av personal och situationer då man tvingas säga nej. Detta har också lett till många nya tankar kring de möjligheter som finns för vidare arbete om barns delaktighet och inflytande i verksamhetens projekt.

<p>Abstract</p><p>The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process.</p><p>Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare</p><p>inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell</p><p>undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven</p><p>är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka</p><p>hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet</p><p>tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där</p><p>båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.</p>

Abstract The aim of this paper is to, through interviews, examine what opinions teachers connected to "Ung Företagsamhet" (Young Enterprise, UF) have on the work of UF compared to contractual and traditional learning. The reason for this is to find out if UF´s way of working is successful in a world, where the definition of knowledge constantly changes. Through qualitative interviews the views of four UF teachers are scrutinised. The results of the interviews indicate that UF works in a way, which contains both contractual and traditional learning, where both directions complement each other in different stages of the learning process. Key words: Contractual learning, pedagogical perspective, Young Enterprise, traditional learning / Sammanfattning Uppsatsens syfte är att, genom en intervjuundersökning, klarlägga vilken uppfattning lärare inom Ung Företagsamhet (UF) har om UF:s arbetssätt jämfört med traditionell respektive entreprenöriell undervisning. Detta för att se om UF:s arbetssätt är bra i en värld där kunskapskraven är i ständig förändring. Metoden som valts är att genom kvalitativa intervjuer undersöka hur fyra UF-lärare ser på arbetssättet inom UF. Resultatet visar att Ung Företagsamhet tillämpar ett arbetssätt med både entreprenöriella och traditionella undervisningsinslag, där båda utgör ett komplement till varandra i olika kunskapsstadier.