No description available.

Denna studie syftar till att belysa förskollärares uppfattningar av omsorg som begrepp och som redskap. Resultatet av åtta intervjuer sätts i relation till ett omsorgsetiskt perspektiv. En anledning till att studien utförs är att undersöka varför förslag till reviderad läroplan lyfter omsorg som begrepp.I resultatet beskrivs omsorg som basbehov, trygghet och att förskollärarna anser att omsorg betraktas som ett ansvar. Resultatet visar även på att skillnader finns i förhållande till omsorg som förhållningssätt och till hur omsorgen utövas för barn i olika åldrar. Några av studiens slutsatser är att den gemensamma reflektionen av omsorg behövs och att självständigheten hamnar i kläm i förhållande till omsorgsarbetet i förskolan.

In this essay I will defend Nel Noddings care ethics by arguing against Michael Slotes critique of it, while also presenting critique of Slotes virtue ethical version of care ethics. The essential difference between the theories is in my opinion that Noddings theory gives relations so-called ontological priority. I will be arguing that the relational ontology vies better guidance in care situations, but it is also preferrable as an metaethical fundament. I will do this by presenting a situation where Slotes virtue ethics judges an act as caring, even though that’s not necessarily the case. I will then argue that Noddings care ethics demands a more amplie picture of the situation and therefore also gives better guidance, which I argue is valid generally in moral practice. In this essay I will also present arguments against Slote by bringing to light how the feasability of his arguments and theory presupposes a so-called individualistic ontologi (unlike Noddings relational ontology). A relational ontology presupposes a relation between two (or more) individuals in a situation, while the individualistic doesn’t consider that fact. The relational ontology is important for most of care ethics advocates, which is why I contend that Noddings theory is to prefer ahead of Slotes theory. Therefore I argue for using the relational ontology also as a metaethical foundation. / I den här uppsatsen kommer jag försvara Nel Noddings omsorgsetik genom att argumentera mot Michael Slotes kritik av den och själv kritisera hans dygdetiska version av omsorgsetik. Enligt mig är den viktigaste skillnaden mellan teorierna att Noddings teori ger relationer så kallad ontologisk prioritet. Jag kommer argumentera för att den relationella ontologin ger bättre vägledning i omsorgssituationer, men också är att föredra som metaetisk grund. Jag kommer göra det genom att ta upp ett exempel som visar hur Slotes dygdetik bedömer en handling som omsorgsfull, även fast den inte nödvändigtvis är det. Sedan kommer jag argumentera för att Noddings omsorgsetik kräver en fylligare bild av exemplet och därför även ger bättre vägledning, vilket jag menar även gäller generellt i moralisk praktik. Jag kommer även argumentera mot Slote genom att belysa hur rimligheten i hans argument och teori förutsätter vad som kallas för en individualistisk ontologi, till skillnad från den relationella ontologin Noddings använder sig av. En relationell ontologi förutsätter att en relation finns mellan två (eller flera) individer i en situation, medan den individualistiska inte tar hänsyn till det. Den relationella ontologin är viktig för de flesta av omsorgsetikens förespråkare, varför jag anser att Slotes teori inte bör användas. Därför argumenterar jag för att använda den relationella ontologin även som metaetiskt antagande.

Syftet med vår studie var att undersöka om arbetet med traumamedveten omsorg (TMO) i förskolan skiljer sig mellan de rektorer och förskollärare som gått utbildning inom TMO mot dem som inte gått utbildningen. Vi använde oss av en kvalitativ metod med hjälp av semistrukturerade intervjuer. När det undersökta materialet analyserades använde vi oss av en tematisk analys. Genom den tematiska analysen kunde vi få ut de övergripande huvudteman som redovisades i resultatet samt de underteman som besvarade forskningsfrågorna.  I studien deltog sammanlagt åtta informanter. Fyra rektorer och fyra förskollärare, varav två rektorer och två förskollärare som har genomfört TMO-utbildningen och två rektorer och två förskollärare som inte har genomfört utbildningen. Studien tog avstamp i Noddings (2012) omsorgsetiska teori, som är en teori som grundar sig i begreppen omsorg, omsorgsgivare, omsorgstagare, dialog och naturlig omsorg. Omsorgsetiken är ett sätt att se på hur omsorg kan uttryckas i vardagen samt ge förutsättningar för hur människor kan ge och få omsorg av medmänniskor. Resultatet av studien påvisade att oavsett om rektorerna och förskollärarna har gått TMO- utbildningen eller inte, har de samma tankesätt och värdegrund. Det visade på att samtliga informanter var eniga om att innebörden av TMO är viktigt inom förskolan. Resultatet visade att de övergripande skillnaderna rör hur de uttrycker sig. Rektorer och förskollärare som gått TMO uttryckte större medvetenhet kring arbetssätt och förhållningssätt.

Sammanfattning I den här uppsatsen har vi undersökt pedagogers tankar och resonemang om emotionell omsorg i förskolan. I bakgrunden redogörs för förskolan ur ett historiskt perspektiv, och hur de reformer förskolan genomgått under 1990-talet fram till idag, påverkat pedagogernas arbete med emotionell omsorg om barnen i förskolan, satt i relation till tidigare forskning om omsorg och omsorgsetiska perspektiv. Studien tar ett helhetsgrepp om hur emotionell omsorg kommer till uttryck i förskolan enligt forskning och teori, men också ur de resultat vi fick fram genom de pedagoger vi intervjuat, om deras tankar och resonemang om emotionell omsorg och vad begreppet innebär enligt dem, samt de förutsättningar på organisatorisk och politisk nivå som ges för att utöva emotionell omsorg i förskolan. Studiens syfte Vårt syfte är att undersöka pedagogers tankar om emotionell omsorg om barnen i förskolan, samt hur pedagogerna resonerar om betydelsen av fysisk och emotionell omsorg för barns empatiska utveckling. Metod Studien är utförd med kvalitativ metod, med hermeneutiken som forskningsansats. Vi har använt oss av intervjuer med öppet formulerade frågor i såväl muntliga samt skriftliga intervjuer. Respondenterna är 7 verksamma pedagoger på två förskolor i två olika kommuner i Västsverige. Resultat Studiens resultat visar att de pedagoger som ingick i undersökningen visar på gemensamma förhållningssätt i sina tankar om emotionell omsorg i förskolan. Pedagogerna visar på en medvetenhet kring emotionell omsorg samt att den ligger till grund för barns vidareutveckling till trygga, självständiga individer, som kan känna och visa empati för andra. Resultatet visar också att pedagogerna upplever att de saknar tid och resurser för att tillgodose barnens behov av emotionell omsorg på det sätt pedagogerna skulle vilja.

Med denna studie ville jag undersöka och belysa hur förskollärares relationella kompetens kommer till uttryck i olika omsorgssituationer. Baserat på en kvalitativ metod har fyra förskollärare fått läsa tre olika fallbeskrivningar på vardagsnära situationer på förskolan. Utifrån dem har de fått besvara ett antal frågor kring hur de tror att de skulle agerat. Utöver det har frågor kring lärande och ledarskap ställts. Studien visar på att de intervjuade har en god uppfattning om vad relationell kompetens är. De visar i sina svar att de använder sig av både Noddings och Aspelins teorier kring relationell kompetens. De använder sig såväl av etisk och naturlig omsorg som modellering, dialog och bekräftelse

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om förskollärares syn på omsorgens betydelse i förskolan och hur det beskrivs att den tar sig uttryck i förskollärares arbete ur ett historiskt och nutidsperspektiv. Mer konkret kommer studien ägna sig åt att undersöka följande frågeställningar: Vad innebär omsorg för erfarna förskollärare? Hur har omsorgen förändrats över tid utifrån dessa förskollärares perspektiv? Metoden som användes för datainsamling är semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare som har arbetat under många år i yrket. Vi intervjuar varje respondent enskilt för att kunna studera den enskilda förskollärarens uppfattning om omsorg i förskolan. Omsorgsetiken är en viktigt teoretisk infallsvinkel i studien och utgör studiens teoretiska ramverk. Resultatet visar att förskollärarna anser att omsorgen har förändrats under deras verksamma tid. De anser att det förr fanns mer tid för omsorgsarbete samt en dikotomi mellan omsorg och lärande. Denna dikotomi har upphört samt att omsorg och lärande nu sammankopplas. Detta innebär att utrymmet för omsorg anses ha minskat och att lärandet har tagit över då det ska vara en högre status i förskolan. Förskollärare ansåg också att omsorg handlar framförallt om trygghet för barnen, föräldrarna och pedagogerna. När förskollärarna började arbeta i förskolan i början på 1990 - talet hade de mer tid för barnen vilket framkommer både i empirin samt historiken. Förskollärarna uttrycker också en förhoppning om att omsorgens betydelse kommer att stärkas då de anser att omsorg är den viktigaste delen i förskolans verksamhet samt att den ligger till grund för barnens utveckling och lärande.

Studiens syfte är att undersöka barnskötares och förskollärares beskrivna förhållningssätt till fysisk närhet mellan pedagog och barn på förskolan. Studien utgår från forskningsfrågorna: Var går gränsen mellan professionell och privat fysisk närhet?, Hur beskriver barnskötare och förskollärare att de förhåller sig till barns behov av fysisk närhet? och Skiljer sig barnskötares och förskollärares beskrivna förhållningssätt åt och vad kan man dra för slutsatser utifrån det?. Studien är kvalitativ och har genom semistrukturerade intervjuer med fem barnskötare och sex förskollärare ämnat besvara forskningsfrågorna. Omsorgsetiken är den teoretiska utgångspunkten i studien och resultaten har analyserats utifrån begreppen omsorgsgivare, omsorgstagare, omsorgsrelation och lyhördhet. Resultaten visar att professionell fysisk närhet ansågs hos samtliga barnskötare och förskollärare vara något som sker på barns villkor. Barnskötare uttryckte att de utgick från barns individuella behov av fysisk närhet medan förskollärare utgick från barngruppens behov. Barnskötare och förskollärare anser att det främst är pedagogen som behöver sättagränser för när den fysiska närheten går över en gräns och blir för privat. Barnskötare beskrev att en gräns går vid att lyfta barn och förskollärare beskrev att en gräns går vid att pussa barn.Barnskötarna tolkar att barn har ett stort behov av fysisk närhet. Förskollärarna tolkar att barn har ett behov när barnen initierar kontakt med dem. Både barnskötare och förskolläraretolkar att barn har ett behov av fysisk närhet när de söker tröst. Resultatet visar därmed att barnskötarna och förskollärarna i studien uttrycker både liknande och skilda förhållningssätt. Vår slutsats utifrån resultatet blev att barnskötarnas och förskollärarnas olika förhållningssätt till fysisk närhet kunde kopplas till deras skilda utbildningar och eventuellt även till att de tolkade begreppet fysisk närhet olika.

Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares och barnskötares förhållningssätt gällande barns kroppsliga integritet vid blöjbytes- och toalettsituationer. Barns rätt till deras integritet är något som har skrivits fram mer frekvent i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan 2018. Detta delvis till följd av Metoo-kampanjens framfart under 2017.  Studien består av två delstudier, som båda genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer där sammantaget 12 pedagoger deltagit. Delstudie 1 utgår från pedagoger som arbetar med yngre barn. Delstudie 2 fokuseras kring pedagoger som arbetar med äldre barn. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor samt teoretiska utgångspunkter. Följande forskningsfrågor har formulerats: Vad innebär barns integritet för barnskötare och förskollärare? Hur förhåller sig pedagogerna till barns integritet vid blöjbyte- och toalettsituationer? samt Hur arbetar arbetslaget för att skapa bra rutiner vid blöjbyten och toalettbesök? Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det närhetsetiska perspektivet, som kombineras med omsorgsetik utifrån ett maktperspektiv. Dessa perspektiv synliggör en växelverkan i hur omsorg förmedlas till att tas emot av en annan individ. Det centrala är således att, genom dessa perspektiv, uppmärksamma människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor.  Studiens resultat visar att det finns en viss svårighet med att ringa in vad integritet innebär, samtidigt som det finns en stor medvetenhet om att barns integritet måste värnas om vid intima och känsliga situationer. Därtill synliggörs att det alltid finns en maktaspekt inbäddad vid blöjbyten och toalettsituationer, som emellertid inte ska uppfattas som auktoritär utan snarare som vänlig.

Pedagogers uppfattning om betydelsen avtrygghet för barn på OB-förskola / Pedagogue perception of the meaning of care for children in after-hours childcare