Syftet med denna studie är att få en inblick i förskollärares och barnskötares förhållningssätt gällande barns kroppsliga integritet vid blöjbytes- och toalettsituationer. Barns rätt till deras integritet är något som har skrivits fram mer frekvent i samband med den reviderade Läroplanen för förskolan 2018. Detta delvis till följd av Metoo-kampanjens framfart under 2017.  Studien består av två delstudier, som båda genomförts genom kvalitativa samtalsintervjuer där sammantaget 12 pedagoger deltagit. Delstudie 1 utgår från pedagoger som arbetar med yngre barn. Delstudie 2 fokuseras kring pedagoger som arbetar med äldre barn. Det empiriska materialet har sedan analyserats med utgångspunkt i studiens forskningsfrågor samt teoretiska utgångspunkter. Följande forskningsfrågor har formulerats: Vad innebär barns integritet för barnskötare och förskollärare? Hur förhåller sig pedagogerna till barns integritet vid blöjbyte- och toalettsituationer? samt Hur arbetar arbetslaget för att skapa bra rutiner vid blöjbyten och toalettbesök? Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av det närhetsetiska perspektivet, som kombineras med omsorgsetik utifrån ett maktperspektiv. Dessa perspektiv synliggör en växelverkan i hur omsorg förmedlas till att tas emot av en annan individ. Det centrala är således att, genom dessa perspektiv, uppmärksamma människors förhållningssätt och agerande i mötet med andra människor.  Studiens resultat visar att det finns en viss svårighet med att ringa in vad integritet innebär, samtidigt som det finns en stor medvetenhet om att barns integritet måste värnas om vid intima och känsliga situationer. Därtill synliggörs att det alltid finns en maktaspekt inbäddad vid blöjbyten och toalettsituationer, som emellertid inte ska uppfattas som auktoritär utan snarare som vänlig.