Syftet med den här uppsatsen är att ge en inblick i hur omsorgsuppdraget som finns formulerat i läroplanen för förskolan uppfattas av förskolepedagoger på två olika förskolor (Läroplanen för förskolan Lpfö 98 2016, s. 5). Det har vi försökt göra genom att genomföra individuella intervjuer av åtta förskolepedagoger. Intervjufrågorna är formulerade utifrån de tre områden som vi har identifierat som frågeställningar, hur talar förskolepedagoger om omsorg, hur talar förskolepedagoger om omsorgsuppdraget och vilka utmaningar ser de i relation till omsorgsuppdraget i förskolans verksamhet. Resultatet av den empiriska datan har analyserats utifrån ett omsorgsetiskt perspektiv för att få fatt i hur förskolepedagoger talar om omsorgsuppdraget. Flera aspekter av omsorg har trätt fram vilket bekräftar bilden av omsorg som ett mångtydigt begrepp. Vi fann att informanterna talade om omsorg utifrån förhållningssätt, trygghet, relation, kroppsliga behov och sociala aspekter. Det framgick även att det inte alltid fanns en medvetenhet kring att dessa aspekter ingår under begreppet omsorg. Den professionella omsorgsrelationen mellan barn och pedagog framträdde som betydelsefull för att kunna erbjuda en trygg omsorg och viktig för att barnet ska kunna lära sig nya saker i förskolan. Det framgick även i resultatet att det finns en hierarki inom omsorgen, där kroppsliga behov prioriteras framför att vara lyhörd inför barns berättelser. När ramarna för förskolans verksamhet utmanas av yttre faktorer finns det en risk att omsorg som relationell kvalité blir lidande.

Att komma som invandrare till Sverige kan säkert vara omvälvande på många olika sätt. De som kommer hit är alla egna individer och bär på sina alldeles egna historier. Integrationsprocessen i ett samhälle kan ske på många olika vis. I Karlskoga finns en egen modell som utgår enbart från kvinnor. Tanken är att på ett unikt sätt hjälpa dessa in i det nya samhället. Modellen består i ett så kallat Tehus som fungerar likt en mötesplats enbart för kvinnor. På Tehuset ges möjlighet till studier i det svenska språket och samhällsinformation. Platsen är även öppen för umgänge och andra aktiviteter. Planen med modellen är således att denna del av integration ska ske i en, för kvinnorna, trygg miljö. Vi har valt att undersöka just denna miljö.Med tanke på att Sverige är ett av världens mest jämställda länder, var vår tanke att ta reda på om Tehusets form av integration är korrekt eller möjligen exkluderande. Vi har undersökt om det finns ett behov av en mötesplats enbart för invandrarkvinnor, och om de besökande kvinnorna upplever det positivt att det inte finns män på mötesplatsen. Samt i fall de skulle besöka Tehuset även om mötesplatsen var öppen för båda könen.

Den här uppsatsen bygger på litteraturstudier. Eftersom pluralism och skillnad är demokratins förutsättningar använder jag pluralism som en utgångspunkt för att tolka skolans värdegrund. Detta gör jag genom att lägga Fjellströms ansvarsdiskurs som ett raster över först ansvar, sedan omsorg och till sist pluralism i värdegrunden. Uppsatsen är upplagd så att ansvar, omsorg och pluralism presenteras enligt omsorgsetikens syn och därefter ges Levinas perspektiv på det samma. Genom att omdefiniera Noddings omsorgsaspekt och Levinas ansvarsaspekt försöker jag utveckla en förståelse för ett etiskt förhållningssätt. Därefter följer ett avsnitt med en jämförelse mellan omsorgsetiken och Levinas etik, där motsättningar och överensstämmelser diskuteras. I slutkapitlet diskuteras vad det etiska förhållningssättet innefattar och vilken betydelse det har för lärare och för värdegrunden. Omsorgsetiken bidrar till ett etiskt förhållningssätt genom att sätta fokus på relationer och omsorg som indirekt leder till en kommunikativ öppenhet inför den Andre vilket är positivt för pluralism och skillnad. Omsorgsetiken belyser även den etiska aspekten på läroplansfrågor. Levinas etik fokuserar på relationen och det oändliga ansvaret inför den Andres alteritet vilket är positivt för pluralism och skillnad. Istället för att producera den demokratiska personen kan den demokratiska subjektiviteten genom etiskt förhållningssätt framträda uppfattad som ”handlande – i pluralitet”. Fokus finns då på skillnad istället för på likhet och enighet.

Kvinnor har visats vara mer etiska konsumenter och överlag lägga större vikt vid etiskt agerande jämfört med män. Det har framkommit att kvinnor tenderar att använda mer omsorgs- och pliktinriktad etik medan män använder mer rättvise- och konsekvensinriktad etik. Vilken typ av etisk inriktning en individ använder har visats ha betydelse för dennes bedömningar av etiska dilemman och intentioner att agera etiskt i sådana dilemman. I denna studie genomfördes halvstrukturerade intervjuer med 7 kvinnor och 8 män för att utreda hur män och kvinnor resonerar kring konsumtion och i vilken utsträckning de använder omsorgsetik, rättviseetik, pliktetik och konsekvensetik. Studien indikerar att kvinnor använder något mer omsorgsetik och konsekvensetik medan män använder något mer rättviseetik och pliktetik samt att det finns stora individuella variationer inom båda könen. Individer av båda könen kombinerar flera etiska inriktningar i sina resonemang och kan variera typen av resonemang beroende på situationens natur. En utvecklad nivå av rättviseetik verkar vara en grundläggande faktor för starkare intentioner att konsumera etiskt hos båda könen, medan inslag av eller kombinationer med de andra typerna av etiska resonemang kan öka sådana intentioner. Att kvinnor uppvisar en jämnare högre nivå av etisk konsumtion kan därmed bero på att de i större utsträckning kombinerar de olika etiska inriktningarna.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till traumamedveten omsorg. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vårt material består av kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade med sex olika respondenter. Fyra av dessa förskollärare jobbar på olika förskolor och de andra två är med lekterapeuter. Studien visar att förskollärarna generellt upplever sig ha ganska låg kunskap om barn som befinner sig eller har varit med om något trauma eller kris. Till skillnad från dom har lekterapeuterna bättre förutsättningar för att kunna bemöta barn i kris jämfört med förskollärarna i studien. Vilket stöd respondenterna har i arbetet med barn i kris visar sig skiljer sig åt beroende på om de arbetar inom en kommunal eller privat förskola. Pedagogerna menar att leken har en viktig funktion för barn som befinner sig i kris, men att trygghet och god omsorg lägger grunden innan vidare metoder kan tillsättas. Förskollärarna tycks använda sig av den naturliga omsorgen i mötet med ett barn i kris, medans lekterapeuterna oftast behöver förlita sig på den etiska omsorgen för att barn som befinner sig i andra livsförhållande kan ha brist på tillit och inte mottagliga för den naturliga omsorgen. Det visar sig dock att vilken omsorgsetisk dimension som kommer till uttryck hos pedagogerna beror på barnets individuella behov.

Förskoleklass är ett barns första steg in i skolsystemet. I studien undersöks hur de yrkesverksamma i förskoleklassens utbildning uppfattar omsorg, undervisning samt begreppens relation till varandra. Frågeställningarna studien utgår ifrån är:  Hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass omsorg i utbildningen, hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass undervisning i utbildningen samt hur uppfattar de yrkesverksamma i förskoleklass relationen mellan omsorg och undervisning i utbildningen? I studiens bakgrund berörs teoretisk utgångspunkt, förskoleklassens framväxt, övergången mellan förskola och förskoleklass, Educare, undervisning i förskoleklass samt omsorg i förskoleklass. Studien är kvalitativ och utgår ifrån fem intervjuer med yrkesverksamma i förskoleklass. Med utgångspunkt i Noddings omsorgsetiska teori analyseras resultatet genom en tematisk analys. Resultatet i studien visar att trygghet och balans är två viktiga komponenter för att förskoleklass ska fungera som en bro mellan förskola och skola. I studien framkommer även vikten av de yrkesverksammas fria roll utifrån de styrdokument som förskoleklass verkar under.

Spänningsfältet mellan självbestämmande och ett gott liv för personer med kognitiva funktionsnedsättningar som befinner sig i omsorgsverksamheter är ett område där ett etiskt resonemang måste föras. När och hur får någons autonomi inskränkas? Till vår hjälp behöver vi omsorgsetikens syn på autonomi eftersom det klassiska liberala sättet att se på autonomi inte tar hänsyn till självbestämmande i relation till kognitiva funktionsnedsättningar. Med hjälp av ett etiskt ramverk, framtaget av Page och Hejlskov Elvén med flera (2019), kan vi tydliggöra vilka argument som krävs för att vi ska få lov att begränsa den andres autonomi, och hur. Det etiska ramverket tillsammans med empati som etiskt imperativ och informerat samtycke, även detta sett ur ett omsorgsetiskt perspektiv, syftar till att säkerställa att människans värdighet och livskvalitet inte sätts ur spel när vi överväger att inkräkta på någons autonomi och bör ses som en etisk modell för personal att använda sig av när de står inför etiska dilemman. / The tension between autonomy and a good life for people with cognitive disabilities in care practices is an area where an ethical discussion must take place. When and how may someone´s autonomy be restricted? We need to turn the ethics of care for help since the classical liberal tradition doesn´t take into account autonomy related to people with cognitive disabilities. With the help of an ethical framework, made by Page and Hejlskov Elvén et al.(2019), we can clarify what arguments are required for us to be allowed to limit someone´s autonomy, and how. The ethical framework together with empathy as an ethical imperative along with informed consent, also seen from the perspective of care ethics, aim to ensure that human dignity and quality of life are not jeopardized when we consider infringing someone´s autonomy and should be seen as an ethical guide for staff to use when faced with ethical dilemmas.

AbstractStudiens syfte är att undersöka spänningsfältet mellan begreppen undervisning och omsorg, beträffande hur uppdragen tolkas av förskollärare samt huruvida utrymme för närvarande mellanmänskliga möten finns, utifrån våra respondenters upplevda erfarenheter och tankar.Den nya reviderade läroplanen trädde i kraft 2019 och med den en förskola som är mer och mer undervisningscentrerad. Utifrån detta har vi genomfört en studie som riktar sig mot att urskilja spänningsfältet mellan undervisning och omsorg. Vi ifrågasätter om begreppen får ta lika stor plats, diskuteras och synas. Arbetets teoretiska referensram belyser begreppen omsorg, undervisning och förhållningssätt, där vi utgått från ett relationellt perspektiv kopplat till Aspelin samt omsorgsetik utifrån Noddings. Kapitlet kring tidigare forskning belyser dikotomin mellan undervisning och omsorg, transformering av begreppen, tvetydighet av begreppen samt undervisning i relation till omsorg och lärande. Studien är genomförd ur en kvalitativ ansats med intervjuer som metod. Empirin grundar sig på semistrukturerade djupintervjuer med sju förskollärare. Resultatet av studien visar att det finns en verbal dikotomi mellan begreppen omsorg och undervisning. Vi ser att omsorg blivit en tyst kunskap medan begreppet undervisning diskuterats aktivt och på olika sätt på arbetsplatserna. Dock ser vi att förskollärarna bedriver omsorg, men utan att sätta ord på den. Begreppen transformeras där undervisning blir allt. Vårt resultat visar att vidare diskussioner kring begreppen omsorg och undervisning är nödvändigt.

No description available.

Syftet med studien är att studera pedagogers olika förhållningssätt gentemot barn och hur barn i sin tur kan agera utifrån hur de blir be bemötta av pedagoger i förskolan. Problemställningen i studien är att barn kan bli påverkade av pedagogers förhållningssätt och som kan leda till svårighet i barns kommunikation och relationer till andra individer. Metoden utgår från observationer och intervjuer där två pedagoger förhåller sig olika till barnen. Resultatet av studien visar hur pedagogernas olika förhållningssätt påverkar barnen i deras relation till andra individer.Textens fokus utgår från relationen mellan pedagog och barn samt barn och barn med teoretisk utgångspunkt i relationell pedagogik. Relationell pedagogik innebär att det är kommunikationen och mötet mellan individer som är centralt i utveckling av kunskap och färdigheter. Centrala begrepp i studien är attunement, relationskompetens, relationsnät, omsorgsetik och edu-care. Studien är ingen guide till hur den ”rätta och goda ” pedagogen förväntas vara utan för att påvisa hur pedagogers olika förhållningssätt kan påverka barns relation och kommunikation med varandra.