The purpose of my study is to examine how the Hospital Play Specialists looks at the importance of play for children in the hospitalenvironment. The thesis is based on qualitative research interviews. This means that respondents followed an interview guide with questions. These questions I compiled in advance. The main theme in the interviews has been the characteristics and importance of play. The interviews were conducted with six Hospital Play Specialists in three different hospitals in Stockholm. The results of the survey show that the informants agree about play therapy's positive impact for children in hospital environment.By empirical data, theory and previous research, I have found three main components which is primary conditions for children's play in hospital. The first is how the child is feeling. The second is access to play stimulating environment and authentic materials. The third component and probably the most important, is how the Hospital Play Therapist herself is with the child.

Studien syftade till att få syn på lekens betydelse för sjuka barn på sjukhus genom en kvalitativ intervjustudie. Texten kommer att behandla vad lek är och dess generella egenskaper samt dess betydande roll för människan. Den kommer även att belysa hur lekterapeuterna ser på lekens betydelse för barnet. Samt hur dem arbetar med att främja leken och använder sig utav leken som verktyg för bearbetning och förberedelse. Resultatet visade på att leken är livsviktig och har en betydelsefull roll för barnets utveckling och välmående. Miljön ses som en viktig faktor för alla barns möjlighet till lek utifrån ett synsätt inom specialpedagogiken, som menar på att hinder sitter i de sociala faktorerna och inte hos individen. Det framkommer även hur samspelet har en stor betydelse och att det inte enbart handlar om samspelet mellan lekterapeut och barn. Utan att samspelet sker i fler dimensioner som utgör en viktig faktor, exempelvis; lekterapeut-familj, barn-miljö och lekterapeut-vårdteam. Vår önskan med det här arbetet är att ge en större förståelse kring lekens betydelse samt belysa förskollärarens breda yrkeskompetens.

I detta examensarbete undersöks och beskrivs barns bildskapandes betydelse inom lekterapin. Syftet med undersökningen har varit att undersöka vilka möjligheter pedagogerna kan se med barns bildskapande samt hur de realiserar detta i sin verksamhet. Följande delfrågor har undersökts och besvarats: hur ser barns bildskapande ut i den lekterapeutiska verksamheten?, hur används barns bilder inom lekterapin? samt är bildarbete en form av lek, i så fall på vilket sätt? Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med lekterapeuter, studiebesök på lekterapier samt insamlande av bilder skapade av barn (i åldern tre till sex år) på dessa lekterapier. Resultatet visar på den stora betydelse som barns bildskapande har inom den lekterapeutiska verksamheten. Lekterapeuterna lyfte bildskapande bland annat som både ett redskap för bearbetning och som en väg till kommunikation. Dock poängterar de att det inte ligger i deras yrkesroll som lekterapeuter att tolka motiv i barns bilder, men att de ändå kan uppfatta saker i de motiv de ser. Resultatet visar även på att vissa av dessa uppfattningar kan kopplas till ifrågasatta teorier rörande till exempel storlekssymbolik. / Image Creation’s Importance in Play Therapy

This study examines how a hospital chaplain, a children therapist, the therapy group Children in grief and a hospital teacher use words in their activities with mourning children and adults. The aim of this study was to learn more about bibliotherapy, how words can assist in diminish the distress of being in a very stressful situation such as grief and sickness. Beneficial to the whole community, bibliography can also be used by libraries as a preventive tool to promote mental health. The research questions studied were: What do you think about bibliotherapy and do you consider bibliotherapy as a part of your work in your clinic? How do you use texts in your activities? How do you select suitable literature for your clients? The focus was not upon which literature used. To examine these questions semi-structured interviews were conducted. The interviews took place at Växjö Hospital during March 2017. Through the interviews the answers have been showing the forms of activities used to soothe the suffering for children and adults, and how important the reading is as a complement to their other therapies. None of the interviewees used the term bibliotherapy, but the study shows that they all use bibliotherapy in different forms: creative bibliotherapy, informal bibliotherapy and clinical bibliotherapy.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger i förskolan förhåller sig till traumamedveten omsorg. Studien tar en teoretisk utgångspunkt i Nel Noddings omsorgsetiska teori. Vårt material består av kvalitativa intervjuer som är semistrukturerade med sex olika respondenter. Fyra av dessa förskollärare jobbar på olika förskolor och de andra två är med lekterapeuter. Studien visar att förskollärarna generellt upplever sig ha ganska låg kunskap om barn som befinner sig eller har varit med om något trauma eller kris. Till skillnad från dom har lekterapeuterna bättre förutsättningar för att kunna bemöta barn i kris jämfört med förskollärarna i studien. Vilket stöd respondenterna har i arbetet med barn i kris visar sig skiljer sig åt beroende på om de arbetar inom en kommunal eller privat förskola. Pedagogerna menar att leken har en viktig funktion för barn som befinner sig i kris, men att trygghet och god omsorg lägger grunden innan vidare metoder kan tillsättas. Förskollärarna tycks använda sig av den naturliga omsorgen i mötet med ett barn i kris, medans lekterapeuterna oftast behöver förlita sig på den etiska omsorgen för att barn som befinner sig i andra livsförhållande kan ha brist på tillit och inte mottagliga för den naturliga omsorgen. Det visar sig dock att vilken omsorgsetisk dimension som kommer till uttryck hos pedagogerna beror på barnets individuella behov.